Sök:

Sökresultat:

728 Uppsatser om Miljöinvestering - Sida 7 av 49

Hur vÀljs vÀrderingsmetoder för IS-investeringar, valet av PENG-modellen som ett fall

Att vÀrdera investeringar i IS skiljer sig Ät frÄn vÀrderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara vÀldigt komplexa och dÀrför kan vÀrdet av en investering i IS vara svÄrt att vÀrdera. Den svÄrvÀrderade nyttan som IS orsakar har tidigare sÀllan varit accepterad att ta med i vÀrderingar pÄ grund av att den inte direkt gÄr att kvantifiera. För att pÄ ett strukturerat sÀtt uppskatta den svÄrvÀrderade nyttan med IS-investeringar har vÀrderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem Àr en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

Produktivitet vid stubblyftning :

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Vilka institutionella skillnader pÄverkar mikrolÄns effekt? : En jÀmförande studie mellan Bangladesh och Nigeria

Mikrokredit har fÄtt en stor utbredning bland vÀrldens utvecklingslÀnder. Huvudsyftet med mikrokredit Àr att mÀnniskor som lever i fattigdomen ska fÄ ta ett lÄn, lÄntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge lÄngsiktig inkomst. PÄ detta sÀtt ska lÄntagarna kunna försörja sig sjÀlva och fÄ en förbÀttrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika lÀnder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgÄngsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror pÄ institutionella skillnader som pÄverkat mikrokredits effekt.I uppsatsen jÀmförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria.

AnvÀndning av CRM-system : En kvalitativ studie om CRM-anvÀndning för att stödja företags kundrelationer

Företag befinner sig i en konkurrenskraftig vÀrld och för att lyckas överleva mÄste de ta handom sina befintliga kunder sÄvÀl som attrahera nya. Med hjÀlp av dagens teknologi, har företagmöjlighet att lagra information om sina kunder och kan dÀrför fÄ en ökad förstÄelse förkunders beteende och önskemÄl. CRM-system (Customer Relationship Management-system)Àr ett hjÀlpmedel i detta arbete och har dÀrför blivit en prioriterad investering för företag dÄkunder betraktas som dess viktigaste tillgÄng. CRM-system Àr en kostsam investering,samtidigt som chansen för att misslyckas vid implementering Àr stor. DÀrför Àr det av stor viktför företag att efter implementeringen kunna hantera, anvÀnda och ha förstÄelse för CRMsystemetsolika funktioner för att lyckas stÀrka kundrelationer och erhÄlla tÀnkta fördelar somsystemet syftar till.Studien tillÀmpar kvalitativa undersökningstekniker dÀr ett fallföretag har undersökts genomintervjuer.

RISKPERCEPTION VID INVESTERING I SVENSKA FASTIGHETSMARKNADEN - MÖTER OLIKA INVESTERARE SAMMA RISKER?

Fastigheter kan hÄllas av olika orsaker, vissa Àrver och förvaltar en fastighet innannÀsta generation tar vid medan andra investerar i rent finansiellt syfte eller kulturelltsyfte. LikasÄ skiljer sig anledningen till varför man vÀrderar egendomen, det kan varaför att bjuda ut fastigheten pÄ marknaden, för att lÀgga ett bud pÄ densamma vidnyförvÀrv eller av rent bokföringsmÀssiga skÀl. Fastighetsmarknaden Àr komplex ochriskbilden Àr ofta alltför mÄngfasetterad för tillgÀngliga finansiella modeller, vilketmedför att magkÀnslan allt som oftast Àr utgör en stor del vid investeringsbeslut.I denna studie undersöktes olika investerares syn pÄ risk. Möter allainvesterare samma riskbild eller skiljer den sig beroende pÄ investerarens preferensför endera fastighetsslaget? Upplever aktörer i bolag med fastigheter somkÀrnverksamhet en annan riskbild Àn de vilka hÄller fastigheter i rentdiversifieringssyfte?En enkÀt skickades ut till 110 personer verksamma som VD, Finanschef ellerRiskchef, inom fastighetsbranschen.

Investering i Solceller : - En blygsam utveckling i Sverige

Solen Àr grunden till allt liv pÄ jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel frÄn vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mÄl för utbyggnad av solceller i Sverige.

Uppgradering av kraftvÀrmeblock 1 vid Falu Energi och Vatten: Teknoekonomisk analys av processdesign

För de kraftvÀrmeanlÀggningar som byggdes innan systemet med elcertifikat infördes, upphör tilldelningen av elcertifikat den sista december 2012. KraftvÀrmeverk block 1 (KVV1) vid Falu Energi & Vatten kommer behöva uppgraderas för att kunna producera el som berÀttigar till nya certifikat. Detta arbete har avsetts att ligga till grund för val av systemlösning inför uppgraderingen. Ett antal olika uppgraderingsalternativ har undersökts och studien har baserats pÄ berÀkningar i programmet Solvo tillsammans med MS Excel. BerÀkningarna har sedan anvÀnts tillsammans med varaktighetsdata för Falu Energi & Vattens fjÀrrvÀrmenÀt.

EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Utvecklingsmöjligheter för fjÀrrvÀrmens affÀrsmodell : Genom anvÀndning av byggnader som vÀrmelager

Ett vanligt problem för fjÀrrvÀrmeföretag Àr svÀngningar i den dagliga efterfrÄgan pÄ fjÀrrvÀrme. NÀr efterfrÄgetoppar sker i fjÀrrvÀrmenÀtet behöver fjÀrrvÀrmeföretagen oftast anvÀnda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs pÄ bÄde dyra och miljöovÀnliga brÀnslen. Ett sÀtt att ÄtgÀrda detta problem har traditionellt varit att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Men med ny och billigare mÀt- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat vÀxa fram dÀr istÀllet byggnader kan anvÀndas som vÀrmelager.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att anvÀnda byggnader som vÀrmelager i ett fjÀrrvÀrmesystem och jÀmföra det med att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjÀrrvÀrmeföretag och fastighetsÀgare för att möjliggöra anvÀndningen av byggnader som vÀrmelager.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Beslut om investering i alternativ energi : en studie om hur lantbrukare fattar beslut vid investering i halmpanna

Interest in alternative energies is high in Sweden today, particularly in the agricultural sector. According to the Swedish lantbruksbarometern (2009), almost all respondents consider the use of some form of alternative energy from the farm. While interest in alternative energies is large, attention to the alternative energy straw has fallen and is almost nowhere mentioned in the literature today. Three years ago, in the Lantbruksbarometern nearly 44% of the farmers would be willing to invest in straw as heating system on the farm. How do the farmers decide to invest in alternative energies? With this information a problem is presented for this paper.

En ömsesidig investering : Studieavgifter, vÀlpresterande internationella studenter och Sveriges vÀlfÀrd

Föreliggande rapport Àr resultatet av sex intervjuer kompletterade med litteraturgranskning. Rapporten speglar den pÄgÄende debatten kring studieavgifter. Den redovisar, inspirerad av diskursanalytisk metod, tre skilda diskursiva debatter dvs. lÀrosÀtets, individens, samhÀllets, pÄ tvÄ diskussionsomrÄden - kompensatoriska ÄtgÀrder samt möjligheter, fördelar/styrkor. Rapporten pÄvisar de problem och lösningar som förts fram inom dessa.

Utbytesplan för kvicksilverlampor Ät fastighetsbolag

Underlaget till den hÀr studien Àr ett ekodesignkrav faststÀllt pÄ EU-nivÄ om att alla kvicksilverlampor ska förbjudas Är 2015. Tanken Àr att studien skall ge lÀsaren vÀgledning och visa pÄ exempel hur en konkret utbytesplan skulle kunna se ut.Studien innehÄller ekonomiska kalkyler som visar att utbyte av kvicksilverlampor bör ses som en investering som pÄ sikt kan ge stora besparingar, snarare Àn som en kostnad..

Sociala medier ? Sociala mediers betydelse för avkastning

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Absorptionskyla i Linköpings energisystem : kompressorkyla vs absorptionskyla

Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för vÀrmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden Àr att mÄnga energibolag söker efter nya avsÀttningsomrÄden för fjÀrrvÀrme pga. det överskott pÄ vÀrme som finns sommartid i energisystem med kraftvÀrme. Dessutom förvÀntas elpriserna fortsÀtta stiga dÄ Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gÄ frÄn ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->