Sökresultat:
728 Uppsatser om Miljöinvestering - Sida 47 av 49
Undersökning av smarta energilösningar för en planerad livsmedelsbutik
PÄ uppdrag av Hifab AB har detta examensarbete utförts under vÄrterminen 2015. En ny livsmedelsbutik ska etableras i UmeÄ, dÀr Hifab AB har anlitats som generalkonsult av Coop Nord. I dagslÀget finns endast ett utkast pÄ hur byggnaden ska se ut eftersom byggnationen av butiken berÀknas starta vÄren 2016. Detta innebÀr att det finns stora möjligheter att undersöka smarta energilösningar som kan appliceras pÄ den framtida butiken. För att erhÄlla energistatistik att utgÄ frÄn anvÀndes en Coop-butik i Kramfors som invigdes vÄren 2012 som referensbutik i detta projekt.Syftet med detta arbete var att undersöka olika energialternativ och energieffektiviserande byggtekniska lösningar för den planerade butiken.
Valtrötthet pÄ den svenska fondmarknaden? : En experimentell studie av svenska bankkunders fondval
AllmÀnhetens uppfattning Àr att desto fler valmöjligheter det finns desto bÀttre Àr det. Men Àr det verkligen sÄ i alla olika valsituationer vi stÀlls inför? (Iyengar & Lepper 2000)   UtifrÄn tidigare forskning testar vÄr uppsats om mÀnniskors valmöjligheter, ett experiment dÀr vi ser hur mÀnniskor gör sina val pÄ den svenska fondmarknaden. De fick vÀlja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.  UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr tvÄ olika forskningsartiklar frÄn Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) dÀr de testar hur mÀnniskor gör sina val nÀr de fÄr olika stora utbud att vÀlja bland. I deras forskning kommer de fram till att Àven om mÀnniskor tycker att det Àr roligare att ha mÄnga valmöjligheter sÄ blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har mindre saker att vÀlja bland.
Attityder till val av fordonsbrÀnsle
För att minska dagens klimatpÄverkan krÀvs fullgoda energialternativ till de fossila brÀnslena. UtslÀpp frÄn fossila brÀnslen Àr idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförÀndringar som sker pÄ jorden. Genom en ökad anvÀndning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutslÀpp till atmosfÀren ske. Biogas Àr ett sÄdant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framstÀlls frÄn olika typer av restprodukter frÄn samhÀllet.
Ljus och mörker i det offentliga rummet : Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden
VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.
SkadestÄndsansvar vid vÄrdslös revision - sÀrskilt om adekvat kausalitet
I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vÄrdslös revision av ett aktiemarknadsbolags Ärsredovisning, och dÀrefter analyseras ansvarets omfattning i förhÄllande till lagstiftningens ÀndamÄl och sammanhang. Revisorns roll Àr att via revision granska att redovisningen hÄller den kvalité som krÀvs, vilket i sin tur Àr viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhÀllsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadestÄndssanktion har som frÀmsta syfte att motivera en aktsamhetsnivÄ som bidrar till uppfyllandet av dessa mÄl.Revisorn kan alltsÄ bli skadestÄndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krÀvs bland annat att skada uppstÄtt, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vÄrdslösa revisionen och skadan.
Högvuxet grÀs - en studie av skötselklassen högvuxet grÀs utifrÄn ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv :
Den minskade klippfrekvens pÄ mÄnga av vÄra grÀsytor som pÄbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade grÀsarealer och minskade anslag till skötseln, har fÄtt konsekvenser för grÀsytornas bruksvÀrde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterÀngar visade sig i mÄnga fall vara mindre framgÄngsrik. Problem med skötseln har uppstÄtt vilket fÄtt allmÀnheten att krÀva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner vÀljer nu istÀllet att klippa grÀset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet grÀs, vilket innebÀr en klippfrekvens pÄ 2-5 ggr/Är. Detta för att undvika problem med t.ex.
En jÀmförelse mellan diesel- och eldrivna lastmaskiner i Kiirunavaara
I detta examensarbete har vi jÀmfört dieseldrivna lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslÄ bÀttre alternativ inför framtida produktionsökningar. AnvÀndning av specialbyggda hjullastare i underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprÀngt berg frÄn sprÀngplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna lastmaskinerna i Kiirunavaara Àr framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som Àr fÀstad i ett eluttag pÄ bergvÀggen som bland annat gör att bara en eldriven lastmaskin kan köras i ett lastomrÄde.
Deltagande i planering och byggande ? brukarplanering och sjÀlvbyggeri
Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.
Ljus och mörker i det offentliga rummet - Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden
VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned.
Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn
under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och
fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas
till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och
möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus
ersÀtts av konstgjort ljus.
Framtidens energieffektiva förskola : Gestaltning och formgivning av en naturförskola i passivhusteknik
DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.
Enskilda privata skogsÀgares instÀllning till skogsgödsling i VÀsterbottens lÀn
För att fÄ en hög produktion i skogen krÀvs god tillgÄng pÄ kvÀve (N). I svenska ekosystem Àr vÀxttillgÀngligt kvÀve den mest begrÀnsande tillvÀxtfaktorn pÄ fastmark, vilket gör skogsgödsling till den enda skötselÄtgÀrd i Sverige, som rÀtt utförd kan öka tillvÀxten i skogen pÄ kort sikt. Enskilda privata skogsÀgare Àr den enskilt största gruppen skogsÀgare i VÀsterbottens lÀn sÄvÀl som i Sverige som helhet. Denna grupp av skogsÀgare har sÄledes stort inflytande över hur den svenska skogen sköts och avkastningen frÄn denna.
Syftet med detta examensarbete Àr att redogöra för enskilda privata skogsÀgares instÀllning till gödsling av skogsmark i VÀsterbottens lÀn. För att kartlÀgga skogsÀgarnas stÄndpunkt i frÄgan sattes en enkÀt ihop som skickades ut till slumpvis valda privata skogsÀgare i lÀnet.
I likhet med tidigare studier visade denna enkÀtundersökning att de enskilda privata skogsÀgarna inte gödslar i nÄgon större utstrÀckning.
Deltagande i planering och byggande ? brukarplanering och sjÀlvbyggeri
Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr
vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss
upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som
understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet
mellan likasinnade.
EnergikartlÀggning och ÄtgÀrdsförslag pÄ Capio Lundby Sjukhus - PÄ uppdrag av Miljöbron AB
Capio Lundby Sjukhus finns i flera olika byggnader vid Wieselgrensplatsen pĂ„ Hisingen i Göteborg. Detta Ă€r pĂ„ grund av att sjukhuset vĂ€xt sig större och att det idag inte fĂ„r plats i en byggnad. I huvudbyggnaden finns det gynekologi, kirurgi, medicin, neurologi, operation, vĂ„rdavdelning, ortopedi/handkirurgi, urologi, öron-nĂ€sa-hals, och hörcentral. Ăgonkliniken ligger separat i en byggnad nĂ€ra huvudbyggnaden. En bit bort ligger psykiatriavdelningen och administrationen.Capio Lundby Sjukhus Ă€r idag ISO-certifierat enligt ISO 9001:2000 och fick som första sjukhus i Sverige hela sin verksamhet certifierad 2005.
Framtidens bearbetningmetoder och verktyg för tillverkning
av turbindetaljer
I FinspÄng ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och sÀljer bl. a. Ängturbiner. En av de ingÄende komponenterna i dessa turbiner Àr mellanvÀggarna, vars uppgift bestÄr i att rikta Ängflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut pÄ att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanvÀggar.
Framtidens bearbetningmetoder och verktyg för tillverkning av turbindetaljer
I FinspÄng ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som
konstruerar, tillverkar och sÀljer bl. a. Ängturbiner. En av de ingÄende
komponenterna i dessa turbiner Àr mellanvÀggarna, vars uppgift bestÄr i att
rikta Ängflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut pÄ att
effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanvÀggar.