BAKGRUNDUnder 2000?talet har transaktionsvolymen på fastighetsmarknaden ökat allt mer samtidigt som likriktningeninom fastighetsvärderingen blivit allt högre i och med fastighetsbolagens redovisning till verkligt värde enligtIAS 40. Dragningen mot notering på börsen blir också allt starkare.PROBLEM OCH SYFTEUppsatsen vill belysa vilka affärsidéer och strategier som ligger till grund för företagens olika syn påfastighetsinnehav och med detta som utgångspunkt ge en bild av fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen.Deras strategi och affärsidé jämförs därefter med utfallet för 2006 för att visa om de verkligen handlar påsamma sätt som de kommunicerar att de gör. Vikten av korrekt kommunikation från bolaget till användare avredovisningsinformationen är grundläggande och en skillnad mellan affärsidé och verkligt agerande kan varaavgörande för en investering i bolaget.AVGRÄNSNINGARStudien omfattar fastighetsbolag på Stockholmsbörsen under 2006 med en betydande andel kommersiellafastigheter.METODFöretagens årsredovisningar har studerats avseende affärsidéer och strategier. Därefter har deras ekonomiskautfall för 2006 bearbetats och analyserats för att göra en jämförelse mellan deras kommunicerade strategi ochderas handlande under 2006.

Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner är ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige på samma sätt som i en del andra länder. Intresset för leasing är svagt i Sverige varpå det är av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen är att analysera om varför leasing inte används av lantbrukare i större utsträckning. Arbetet är uppbyggt på två delar, en teoretisk referensram där relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del där resultatet från beräkningar gällande leasing och finansiering av banklån presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.

Ferruform är ett verkstadsföretag i Luleå som tillverkar ramkomponenter och axlar till framförallt Scanias lastbilar och bussar. Ferruform tillverkar bland annat stödaxlar, vilka är fordonskomponenter som bär upp hjulpar utan drivning. En viktig tillverkningsmetod i Ferruforms stödaxeltillverkning är svetsning. I en av svetsprocesserna fästs så kallade axeländar på stödaxlarna. Maskinen som Ferruform använder till svetsning av axeländar är mycket nära att överskrida sin tekniska livslängd, vilket resulterar i allt sämre driftsäkerhet och bristande produktkvalitet.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Ekonomibyggnader är en förutsättning för lantbruksproduktionen och underhåll bör således vara en central angelägenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sämre ekonomi, då företa-gare måste se över sina kostnader, är det möjligt att underhåll och investeringar får stå till-baka. Om underhållet på mjölkgårdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krävs för att kunna fortsätta produktionen. Sådana åtgärder är vanligtvis dyrare än förebyggande underhåll samtidigt som en förutsättning för att vara rationell som mjölkproducent är att hålla kostnaderna nere. Ge-nom att hålla kostnaderna nere idag och skjuta på underhållet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhålla ladugård och ladugårdsinventarier samt öka förståelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhåll medför i ett mjölkföretag.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem.Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen.

Globaliseringen blir alltmer påtaglig och integrationen mellan länder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetära tillgångar internationellt. Utifrån detta ställs det högre krav på investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rådande växelkurser. Enligt flera studier räcker det inte enbart med att genomföra ?korrekta? värderingar och analyser för ett investeringsbeslut.

Rätt anpassad odlingsteknik tillsammans med en skonsam förädlingsindustri har en potential att väsentligt förbättra produktionsutbytet mot nya nivåer. Resultatet av morotsproduktion startar redan vid bearbetningen av jorden innan etablering sker av moroten. Varje odlingsmoment i fält bör utföras med största möjliga precision för att nå goda resultat vid förädlingsarbetet gentemot konsument. Produktionsresultatet i morotsproduktion är nära kopplat till odlingssäsongens fältoperationer. Väderförutsättningar under växtsäsongen samt vid skördearbetet spelar även de en avgörande roll för produktionsresultatet.Studien omfattar försök där analyser av hanteringskedjan för produktionen av morotsklyftor har stått i fokus.

Solcellsteknik med nätanslutning är relativt nytt i Sverige och lagarna är oklara vad gäller anläggningar på bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. Solcellsanläggningen på kommunhuset i Mönsterås har studerats, varvid följande resultat har framkommit: från de installerade solcellerna (210 kvm), får man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem är subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 år för att täcka kostnaden.

Denna rapport presenterar, på uppdrag av Umeå Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat på Strömpilenområdet i Umeå. Detta verk är planerat att ingå i projektet Hållbara Ålidhem, ett projekt där Umeå Energi samarbetar med med AB Bostaden och Umeå kommun med målet att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnålare bostadsområde.Urban vindkraft innebär att småskaliga vindkraftverk placeras i bebyggda områden, en ny och växande marknad. Med småskalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jämföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt på runt 2 MW.Projekteringen av urban vindkraft är problematisk.

Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna?Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Projektet har genomförts som ett examensarbete i civilingenjörs utbildning med inriktning mot energi. Arbetet har genomförts vid New Bolidens smältverk, Rönnskärsverken, i Skelleftehamn.Syftet med detta examensarbete var att finna ett ekonomiskt mer optimalt körsätt på fumingverket med avseende på zink och energiproduktion samt förbättra dess samverkan med energicentralens energibehov. Största producenten av ånga och fjärrvärme på Rönnskärsverken är fumingverket.Olika driftförhållanden påverkar både produktionen av ånga och fjärrvärme. Tillgängligheten på zinkrik slagg samt reducerad ångproduktion vid tappning av slagg påverkar mest. Vid låg produktion av ånga i fumingverket och stor förbrukning på Rönnskär, samt stor konsumtion av fjärrvärme används oljepannor för att upprätthålla behovet.

Mörten (Rutilus rutilus) är en vanlig art längs Östersjökusten som utnyttjar kustmynnande vattendrag för sin reproduktion. Lillån och Habbestorpsbäcken är två grenar av ett sådant vattendrag som mynnar i Mönsteråsviken. Information om tidigare uppvandring av mört i de båda bäckarna finns inte att tillgå men den allmänna uppfattningen hos boende i området är att beståndet av lekande mört har minskat kraftigt. Vår studie utfördes i syfte att undersöka mängden lekvandrande mört som utnyttjar Lillån respektive Habbestorpsbäcken för reproduktion. Även populationsstrukturen med avseende på längdfördelning, könskvot, förekomst av hudsjukdom och reproduktiv investering samt förekomsten av övriga lekvandrande arter undersöktes.Provfisket skedde med hjälp av ryssjor.

People who invest capital in promising projects as a profession are called venture capitalists. They are constantly looking for new investment opportunities. Recently, media have observed a growing interest in forest land as capital investment. This is because several fund and investment company market the possibility of safe return through investment in woodland, both in Sweden and abroad. When an investment in forests is seen as an acceptable investment option, focus turns to nearby areas, namely agricultural land.