Sök:

Sökresultat:

733 Uppsatser om Miljöinvestering - Sida 39 av 49

Miljö och vÀlfÀrd, för sÄvÀl djur som skötare i olika inhysningssystem för tjurar

Syftet med denna litteraturstudie var att jĂ€mföra miljö och vĂ€lfĂ€rd i olika inhysningssystem för vĂ€xande tjurar. Systemen som behandlas i studien Ă€r spaltboxar, liggbĂ„s och olika typ av djupströbĂ€ddssystem. Spaltboxsystem krĂ€ver en större investering, men i gengĂ€ld Ă€r arbetstidsĂ„tgĂ„ngen för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra inhysningssystem. Även sĂ€kerheten för djurskötarna ökar dĂ„ inget arbete krĂ€vs inne i boxarna. VĂ€lfĂ€rden hos tjurar, som hĂ„lls i framför allt boxar med betongspalt, Ă€r ett omdiskuterat Ă€mne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jĂ€mfört med gummibelagd spalt.

VÀrdering av icke-monetÀra nyttor pÄ skogsfastigheter

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.

Fartygsanslutningar till landströmsnÀtet I UmeÄ hamn

Fartygstransport drivs av marina brÀnslen som avger avgasutslÀpp. NÀr fartygen stÄr i hamn förbrÀnner de sitt eget brÀnsle för elgenerering ombord, förbrÀnningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnomrÄdet. Genom de luftföroreningar som sker frÄn koldioxid, koloxid, svaveloxid, kvÀveoxid och partiklar fÄs negativa effekter pÄ mÀnniska, miljö och ger samhÀllet höga kostnader. För att minska utslÀppen kan man ansluta fartygen till elnÀt pÄ land. Syftet med arbetet var att undersöka elnÀtets potential till fartygsanslutningar i hela UmeÄ Hamn.

Koordinering mellan IT-management- och affÀrsstrategier - En studie inom postorder/distanshandelföretag

I dagens organisationer har man förstÄtt att utvecklingen av teknologin gÄr fort och framÄt. För att kun-na hÀnga med i framÄtskridandet mÄste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvÀrlden för att inte hamna efter. MÄnga företag anser att det inte rÀcker med bara satsa pÄ af-fÀrsstrategier för att kunna lyckas pÄ marknaden utan behöver ocksÄ ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affÀrsstrategierna. Det innebÀr att kopplingen mellan af-fÀrs- och IT-/IS-strategier Àr vÀsentlig pÄ grund av att de Àr beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nÄ sina mÄl. Problematik kan uppstÄ nÀr företag ska koordinera de nÀmnda strategierna.

SmÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader i urban miljö : Möjligheter och hinder för ökad implementering

Intresset för smÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader har ökat under de senaste Ären. Allt fler mÀnniskor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras dÀr den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det Àr dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jÀmfört med i öppet landskap, dÄ det finns mÄnga faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. MÄnga av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, dÀrför mÄste dessa vindkraftverken placeras pÄ höga höjder för att nÄ den laminÀrt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska lÀngder pÄ de master som krÀvs, Àven om vindkraftverket monteras pÄ en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri pÄ rotorn anvÀndas.

Kommers, förvaltning eller mittemellan

BAKGRUNDUnder 2000?talet har transaktionsvolymen pĂ„ fastighetsmarknaden ökat allt mer samtidigt som likriktningeninom fastighetsvĂ€rderingen blivit allt högre i och med fastighetsbolagens redovisning till verkligt vĂ€rde enligtIAS 40. Dragningen mot notering pĂ„ börsen blir ocksĂ„ allt starkare.PROBLEM OCH SYFTEUppsatsen vill belysa vilka affĂ€rsidĂ©er och strategier som ligger till grund för företagens olika syn pĂ„fastighetsinnehav och med detta som utgĂ„ngspunkt ge en bild av fastighetsbolagen pĂ„ Stockholmsbörsen.Deras strategi och affĂ€rsidĂ© jĂ€mförs dĂ€refter med utfallet för 2006 för att visa om de verkligen handlar pĂ„samma sĂ€tt som de kommunicerar att de gör. Vikten av korrekt kommunikation frĂ„n bolaget till anvĂ€ndare avredovisningsinformationen Ă€r grundlĂ€ggande och en skillnad mellan affĂ€rsidĂ© och verkligt agerande kan varaavgörande för en investering i bolaget.AVGRÄNSNINGARStudien omfattar fastighetsbolag pĂ„ Stockholmsbörsen under 2006 med en betydande andel kommersiellafastigheter.METODFöretagens Ă„rsredovisningar har studerats avseende affĂ€rsidĂ©er och strategier. DĂ€refter har deras ekonomiskautfall för 2006 bearbetats och analyserats för att göra en jĂ€mförelse mellan deras kommunicerade strategi ochderas handlande under 2006.

Leasing av lantbruksmaskiner : val av finansieringsform vid investeringar i lantbruksföretag

Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner Àr ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige pÄ samma sÀtt som i en del andra lÀnder. Intresset för leasing Àr svagt i Sverige varpÄ det Àr av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen Àr att analysera om varför leasing inte anvÀnds av lantbrukare i större utstrÀckning. Arbetet Àr uppbyggt pÄ tvÄ delar, en teoretisk referensram dÀr relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del dÀr resultatet frÄn berÀkningar gÀllande leasing och finansiering av banklÄn presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.

Utveckling av svetsprocess: en förstudie om framtida
svetsning av stödaxelÀndar hos Ferruform, ett
verkstadsföretag i Scaniakoncernen

Ferruform Àr ett verkstadsföretag i LuleÄ som tillverkar ramkomponenter och axlar till framförallt Scanias lastbilar och bussar. Ferruform tillverkar bland annat stödaxlar, vilka Àr fordonskomponenter som bÀr upp hjulpar utan drivning. En viktig tillverkningsmetod i Ferruforms stödaxeltillverkning Àr svetsning. I en av svetsprocesserna fÀsts sÄ kallade axelÀndar pÄ stödaxlarna. Maskinen som Ferruform anvÀnder till svetsning av axelÀndar Àr mycket nÀra att överskrida sin tekniska livslÀngd, vilket resulterar i allt sÀmre driftsÀkerhet och bristande produktkvalitet.

Biogaspotential frÄn organiska industriavfall i södra Brasilien : En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pÄgÄende rötningsprocess

I sÄvÀl Brasilien som runt om i vÀrlden finns stora mÀngder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas pÄ ett bÀttre sÀtt. MÄnga potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig pÄ att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion frÄn nÄgra av dessa avfallsprodukter. FrÄn biodieselproduktion, vilket Àr en snabbt vÀxande industri i Brasilien, fÄs exempelvis 1 kg av restprodukten rÄglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta Àr en restprodukt som man i dagslÀget letar efter fler tillÀmpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

UnderhÄll av lantbrukets mjölkladugÄrdar : en studie av faktorer som pÄverkar underhÄllsbeslutet och dess principiella ekonomiska effekter

Ekonomibyggnader Àr en förutsÀttning för lantbruksproduktionen och underhÄll bör sÄledes vara en central angelÀgenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sÀmre ekonomi, dÄ företa-gare mÄste se över sina kostnader, Àr det möjligt att underhÄll och investeringar fÄr stÄ till-baka. Om underhÄllet pÄ mjölkgÄrdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krÀvs för att kunna fortsÀtta produktionen. SÄdana ÄtgÀrder Àr vanligtvis dyrare Àn förebyggande underhÄll samtidigt som en förutsÀttning för att vara rationell som mjölkproducent Àr att hÄlla kostnaderna nere. Ge-nom att hÄlla kostnaderna nere idag och skjuta pÄ underhÄllet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som pÄverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhÄlla ladugÄrd och ladugÄrdsinventarier samt öka förstÄelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhÄll medför i ett mjölkföretag.

Rekommendera mera? : En studie om svenska aktierekommendationer

Att investera rÀtt Àr en frÄga som bekymrat de flesta nÄgon gÄng i livet. NÀr, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen pÄ det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet pÄ aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken pÄ den ökade aktiviteten pÄ aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rÄdgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. MÄnga av dessa nÄr allmÀnheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och sÀljrekommendationer av aktier.

Hur kan statliga myndigheter lyckas med sina IT-satsningar? : Dialogseminarier med bestÀllarorganisationer

Varför misslyckas statliga myndigheter sÄ ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra Ät detta? Att IT-investeringar som görs av vÄra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebÀr en stor kostnad för samhÀllet. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnÄ med dem.HuvudfrÄgan i detta examensarbete Àr hur man kan förbÀttra myndigheters IT-bestÀllningsprocess. I en seminarieserie delar Ätta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De Àr alla involverade i bestÀllningsprocessen, pÄ olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-bestÀllningar pÄ de behov som verksamheten och anvÀndarna har, sÄ mÄste den som Àr bestÀllare ta reda pÄ vilka dessa behov Àr, redan i förarbetet till bestÀllningen.

Investerares syn pÄ risker : En kvalitativ studie med fokus pÄ inernationella investeringar

Globaliseringen blir alltmer pÄtaglig och integrationen mellan lÀnder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetÀra tillgÄngar internationellt. UtifrÄn detta stÀlls det högre krav pÄ investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rÄdande vÀxelkurser. Enligt flera studier rÀcker det inte enbart med att genomföra ?korrekta? vÀrderingar och analyser för ett investeringsbeslut.

VÄrda morotens vÀrde : en studie i hantering frÄn fÀlt till förpackning

RÀtt anpassad odlingsteknik tillsammans med en skonsam förÀdlingsindustri har en potential att vÀsentligt förbÀttra produktionsutbytet mot nya nivÄer. Resultatet av morotsproduktion startar redan vid bearbetningen av jorden innan etablering sker av moroten. Varje odlingsmoment i fÀlt bör utföras med största möjliga precision för att nÄ goda resultat vid förÀdlingsarbetet gentemot konsument. Produktionsresultatet i morotsproduktion Àr nÀra kopplat till odlingssÀsongens fÀltoperationer. VÀderförutsÀttningar under vÀxtsÀsongen samt vid skördearbetet spelar Àven de en avgörande roll för produktionsresultatet.Studien omfattar försök dÀr analyser av hanteringskedjan för produktionen av morotsklyftor har stÄtt i fokus.

photovoltaics

Solcellsteknik med nÀtanslutning Àr relativt nytt i Sverige och lagarna Àr oklara vad gÀller anlÀggningar pÄ bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. SolcellsanlÀggningen pÄ kommunhuset i MönsterÄs har studerats, varvid följande resultat har framkommit: frÄn de installerade solcellerna (210 kvm), fÄr man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem Àr subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 Är för att tÀcka kostnaden.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->