Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Den bullerreducerande beläggnigen har en porös struktur som förbättrar dräneringen och reducerar buller vid källan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portäppning. Detta medför att beläggningen måste omläggas och rengöras oftare än en konventionell beläggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande beläggningen riktar sig på de höga drift- och underhållskostnaderna, detta gör att många väghållaren satsar på bullerskärm som bulleråtgärd.  Syftet med arbetet är att jämföra bullerreducerande beläggning med bullerskärm, för att reda på vilken bulleråtgärd är mer kostnadseffektivt under 20 år. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva på ett tekniskt sätt: väg, ljud och buller, bullerskärm och bullerreducerande beläggningar.Kostnadsjämförelsen mellan bulleråtgärderna omfattar investering, drift och underhåll.

Detta examensarbete har genomförts med inredningsföretaget Butikskonsult som uppdragsgivare. Butikskonsult har ett behov av att utveckla tidningsställ som exponeringsutrustning för att erbjuda lönsammare inredningslösningar, då tidskrifter för närvarande är lågfrekventa varugrupper. Vid framtagandet av konceptförslag på tidningsställ har fokus varit på köptillfället av tidskrifter. Syftet var att uppfylla butiksägarens behov samt att påkalla konsumenternas uppmärksamhet, och därmed kunna generera ökad lönsamhet.Med hjälp av litteraturstudier har kunskap samlats kring relevanta teorier såsom designprojekt, människans ergonomiska möjligheter och begränsningar, konsumentbeteende, åtgärder i butik samt förståelse för kundbehov. Metoder för genomförandet har valts utifrån teorierna.

Aktiemarknadens mest grundläggande uppgift är att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till näringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt återspeglar all tillgänglig information. En effektiv aktiemarknad är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pågått sedan 1950- talet. Eugen F.

Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnätet. Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i Vänersborgs centrala elnät. Ett förslag på en optimal placering av feldetektorerna utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger på det befintliga signalkabelsystems struktur.Signalkabelsystemet för Vänersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfallsdokumentationssystem. Samhällskostnader har beräknats och sammanställts för berörda ledningar.

Lapland Cartest AB driver en omfattande testanläggning i Skeut utanför Arjeplog. Testanläggningen nyttjas för vintertester av Daimler- Chryslerkoncernens fordon. För att följa koncernens målsättning att minska miljöpåverkan men även för att minska kostnaderna utförs denna analys av testanläggningens energianvändning. I denna analys ingår en kartläggning av testanläggningens energianvändning för bruksperioden december 2006 till mars 2007. Baserat på kartläggningen presenteras ett antal förslag på effektiviseringar.

För att undersöka Norra Skogsägarnas medlemmars inställning till röjning skickades en postenkät ut till 120 stycken av skogsägarföreningens medlemmar. En telefonpåminnelse utfördes då de uppringde även erbjöds alternativet att lämna svaren över telefon om de ännu ej svarat. Efter telefonpåminnelsen hade totalt 78 stycken enkäter kommit in vilket resulterade i en svarsfrekvens på 65 %.De svarade ingick i fem olika ägarkategorier: kön, ålder, fastighetsstorlek, kommunbor/utbor och skogsbruksplan upprättad senare än 2003 eller ej. Analyserna utfördes med ett chi-två test för att påvisa eventuella signifikanta skillnader inom ägarkategorierna. Mer än 90 % av de svarande hade utfört röjning under de senaste 10 åren; 62 % ville att det skulle utföras mer röjning och 55 % utförde själva majoriteten av röjningen på fastigheten. De påståenden som dominerade till varför de svarande utfört röjning under de senaste tio åren var att det var tillfredställande att ha en röjd ungskog samt att röjning var en lönsam ekonomisk investering.

Användbarhetsarbete har historiskt sett inte placerats högt på agendan i systemutvecklingsprocessen. Trots det har forskningsvärlden framtagit metodologier, metoder och tekniker för detta arbetssätt. Orsaker till den bristande användningen har visat sig vara bland annat bristande kunskap om arbetssättet och föreställningen att det kostar mer än det ger tillbaka. Trots att forskningsvärlden hävdar att användbarhet kan sänka kostnader i systemutvecklingsprocessen och spara in stora summor i förvaltningsfasen visar studier på att många systemutvecklingsprojekt fortfarande misslyckas eller försenas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka hur större fokus kan läggas kan läggas på användarcentrerad systemutveckling och användbarhetsarbete i försäljningssituationer genom att intervjua företrädare för två av de stora aktörerna inom användbarhet i Sverige.

When the costs for a company increase it is normal to look for alternatives to lower thesecosts. One of the expenditure that farmers have is energy costs. The price for the energy mayvary because of the free market. To look at the possibilities for a farmer to invest in sunpower, to make the company less sensitive for the changes on the electrical market, isinteresting. The biggest part of the electricity that is produced in Sweden comes from a fewcompanies on the market.

Andelen kvinnor som väljer och fullföljer bygg- och anläggningsprogrammet är lågt i förhållande till övriga gymnasieprogram. Det är ett problem att så få kvinnor slutför sin utbildning på programmet med tanke på den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som läggs på utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsätter vara könssegregerad. I den här studien undersöker vi vad som trots allt får kvinnliga elever att stanna kvar på programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet är att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriär och sig själva.

För en investerare finns flera olika typer av investeringar att välja mellan där två av dessa är investmentbolag samt aktiefonder. Avkastningen för de båda alternativen bör avspegla risken vilken respektive investering besitter.Denna uppsats undersöker vilket investeringsalternativ, svenska investmentbolag eller svenska aktiefonder, som ger bäst avkastning i relation till risken för investeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon skillnad i risk och avkastning mellan svenska börsnoterade investmentbolag och svenska aktiefonder samt vilket av dessa två alternativ som genererar högst avkastning i förhållande till risken.Uppsatsen har valt att avgränsas till 16 stycken Sverigefonder samt 4 stycken svenska investmentbolag under perioden 1999.01.01 ? 2008.12.31. De data som använts i uppsatsen är främst kvantitativ i form av sekundärdata, men även kvalitativ i form av en intervju.

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.