Sök:

Sökresultat:

487 Uppsatser om Miljöinriktade - Sida 23 av 33

Mental press pÄ fotbollstrÀnare? : - en undersökning av elitfotbollstrÀnares anvÀndande av idrottspsykologiska fÀrdigheter i samband med match

Syfte:Att undersöka elitfotbollstrÀnares anvÀndande av de idrottspsykologiska fÀrdigheterna mÄlsÀttning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match.FrÄgestÀllningar:Arbetar trÀnaren medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match? Hur och nÀr arbetar trÀnaren med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match?Metod:Sex manliga trÀnare i Äldern 36-57 Är med erfarenhet som ansvarig trÀnare pÄ elitnivÄ deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har anvÀnts som metod för datainsamling. FrÄgor och följdfrÄgor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla trÀnare Àr överens om att det finns en mental press pÄ elittrÀnare i fotboll i samband med match. Alla sex trÀnare arbetar med de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna, men det Àr bara i 13 fall av 30 som trÀnaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter.

KartlÀggning av provtagningsrutiner inklusive B12-brist vid företagshÀlsovÄrd för patienter med psykisk ohÀlsa/belastning: I vilken utstrÀckning blir patienter med psykisk ohÀlsa/belastning undersökta för uteslutande av B12-vitaminbrist vid besök hos lÀka

Detta projektarbete hade som syfte att kartlĂ€gga hur lĂ€kare, psykologer och beteen-devetare inom FHV rutinmĂ€ssigt arbetar med och handhar patienter med psykisk ohĂ€lsa/belastning, huruvida man letar, upptĂ€cker och förhoppningsvis Ă€ven behandlar B12-brist hos denna patientgrupp?Även om svarsfrekvensen i den genomförda enkĂ€tundersökningen kunde ha varit högre sĂ„ framkommer Ă€ndĂ„ tydliga tecken pĂ„ att lĂ€karna som besvarat enkĂ€ten, borde vara mer aktiva med provtagningar bĂ„de generellt, men framförallt att utesluta B12-brist i den nĂ€mnda patientgruppen.I psykolog och beteendevetarenkĂ€ten blev svarsfrekvensen ytterligare sĂ€mre Ă€n i lĂ€karenkĂ€ten, men Ă€ven hĂ€r framkommer tydliga tecken pĂ„ att bĂ„de psykologer och beteendevetare borde vara mer aktiva att konsultera sina lĂ€karkolleger för ordination av provtagning i samma patientgrupp, eftersom förstudien till projektarbetet visade pĂ„ hög förekomst av diagnoser kopplat till psykisk ohĂ€lsa/belastning hos patienter med nyupptĂ€ckt B12-brist.ÄmnesomrĂ„det psykisk ohĂ€lsa/belastning kopplat till B12-brist tillhör i första hand lĂ€karnas ansvars- och kompetensomrĂ„de pga yrkets medicinskt inriktade utbildning, men eftersom psykologer och beteendevetare liksom lĂ€karna i hög utstrĂ€ckning trĂ€ffar patienter med psykisk ohĂ€lsa borde rutinerna för samarbete mellan dessa yrkeskategorier förbĂ€ttras, för att öka provtagningsfrekvensen och dĂ€rmed hitta oupptĂ€ckta patienter med B12-brist, samt behandla för att minska ohĂ€lsan i nĂ€mnda patientgrupp, inte bara inom FHV utan Ă€ven hos övriga hĂ€lsovĂ„rds- och sjukvĂ„rdsaktörer.Mörkertalet för oupptĂ€ckt och obehandlad B12-brist hos patienter med psykisk ohĂ€lsa/belastning förefaller högt med hĂ€nsyn till utfallet i enkĂ€tundersökningen, vilket borde kunna minskas till en gynnsammare nivĂ„, bl.a genom förbĂ€ttrade provtagningsrutiner ..

Barnprogram i Sveriges television Är 2000-2012

Uppsatsen undersöker förÀndringar i SVTs utbud av barnprogram samt förÀndringen i bilder, tilltal och vilka som fÄr komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan Ären 2000 och 2012 med nedslag vartannat Är (2000, 2002 etc.). Uppsatsen bestÄr tvÄ analyser, varav den ena Àr en kvantitativ analys. Den fokuserar pÄ SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger pÄ programtyp, genre, utseende och ursprungsland.

Ledarskapets betydelse för att öka kundlojaliteten inom banksektorn : En fallstudie pÄ Föreningssparbanken AB

Denna uppsats Àr baserad pÄ en problemformulering som lyder: Vilka faktorer har betydelse i ledarskapet för att öka kundlojaliteten inom banksektorn?Den svenska bankmarknaden förÀndras stÀndigt. Nya banker etableras och andra avvecklas.Ett problem för dagens storbanker Àr den snabb utvecklade teknologin som har lett till Internet explosionen. I början av 1990-talet etablerades nischbanker pÄ den svenska marknaden med syfte att vara konkurrenskraftiga gentemot storbankerna Det största problemet som storbankerna har med dessa nischbanker Àr att de viktigaste kunderna försvinner frÄn storbankerna, dvs. de kunderna med störst kapital.Konkurrensen mellan bankerna Àr sÄ hÄrd, att under de senaste tvÄ och ett halvt Ären har en halv miljon svenskar bytt bank.Ledarskapet har under en lÄng tid varit viktigt men har idag Àndrade förutsÀttningar.

Har lÄgkonjunkturen pÄverkat möjligheten att fÄ kapital frÄn Venture Capitalbolag?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Behavioral Finance - Empirisk studie av fullmÄneeffekt pÄ Stockholmsbörsen

En sammanfattning av uppsatsen pĂ„ maximalt 8000 tecken. Sammanfattning Titel Behavioral Finance? Empirisk studie av fullmĂ„neeffekt pĂ„ StockholmsbörsenSeminarium 2006-01-17/18/19Ämne / Kur's FEK 582 Kandidatseminarium, 10 pFörfattare Björn Antonsson (800608-4654) Carl KĂ€llstrand (800403-3554) Johan Sandh (810225-1553)Handledare Tore ErikssonNyckelord: Behavioral Finance, Indexstudie, Anomali, FullmĂ„ne, Effektiva marknaderSyfte Syftet med vĂ„r uppsat's Ă€r att undersöka förekomsten av fullmĂ„neeffekt pĂ„ Stockholmsbörsen.Metod Vi kommer att tillĂ€mpa en abduktiv ansat's (en kombination av induktiv och deduktiv ansat's) eftersom vĂ„r kvantitativa indexundersökning, med klart induktiva förtecken till stor del kommer att kombinera's med den mer deduktivt inriktade appliceringen av relevanta teorier. Indexundersökningen genomför's för att vi sedan, baserat pĂ„ induktiv metodik, ska kunna angripa och behandla presenterade hypoteser och problem.Teori Behavioral finance som disciplin vinner mark i den allmĂ€nna finansiella diskursen sĂ„vĂ€l pĂ„ ett akademiskt, som pĂ„ ett praktiskt plan. Hypotesen om de effektiva marknaderna (EMH) anse's i USA, dĂ€r den mest omfattande forskningen Ă€ger rum, ha förlorat stor del av sin autenticitet och ersatt's av bland annat behavioral finance teorier.

Tandskador hos barn och unga vuxna i samband med idrott - En litteraturstudie om prevalens, prevention och olycksfallsförsÀkringar

Syftet med studien var att beskriva prevalensen och typerna av tandskador hos barn och unga vuxna i samband med idrott. MÄlet var ocksÄ att beskriva olika typer av tandskydd samt undersöka kunskapen gÀllande tandskyddens skadeförebyggande effekt hos idrottsutövare, förÀldrar och trÀnare. Dessutom syftade studien till att redogöra för skadeförsÀkringar gÀllande idrottsrelaterade tandskador. Studien inriktade sig pÄ barn och unga vuxna idrottare och bygger pÄ en litteratursökning i PubMed. Litteratursökningen har bestÄtt av fyra skilda sökningar.

Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.

Lika barn leka bÀst? -Elevers och skolledares tankar kring identitetsskapande processer i friskolan

I vÄrt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna pÄ friskolor med elever i grundskolans senare Är ser ut. Genom kvalitativa intervjuer pÄ tre friskolor, en med uttalad kristen vÀrdegrund och tvÄ allmÀnpedagogiska, ville vi ta reda pÄ hur eleverna anser att skolorna pÄverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet pÄ friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mÄl i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola pÄverkar dem i deras identitetsskapande. PÄ de allmÀnpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjÀlper dem att utvecklas till sjÀlvstÀndiga och toleranta individer. Eleverna pÄ skolan med en uttalad kristen vÀrdegrund anser att skolan delvis hjÀlper dem att fÄ ett större sjÀlvförtroende i deras religiositet. Det framkommer ocksÄ tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har nÄgon motsvarighet pÄ de allmÀnpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna pÄ den kristna friskolan ser sig sjÀlva som avvikande frÄn normen i det sekulariserade samhÀllet och dÀrför skapar ett starkare Vi. Vi finner ocksÄ en överensstÀmmelse mellan skolledningens mÄl i hur eleverna ska uppfatta sig sjÀlva och hur de faktiskt gör det.

Hur marknadsorienterar sig kommersiella fastighetsföretag?

Titel: Hur marknadsorienterar sig kommersiella fastighetsföretag?Ämne/Kurs: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Matilda Freij och Sara OlssonHandledare: Agneta SundströmInledning: Fastighetsföretag som arbetar med att hyra ut kontorslokaler möter ofta problem med vakanser. Detta innebĂ€r att hantera tomma och outhyrda lokaler. Konkurrens om kunderna har hĂ„rdnat genom Ă„ren och företag fokuserar hur de ska orientera sig mot marknaden och kunderna. Marknadsorientering har visats ha en positiv effekt pĂ„ företags resultat och kan ge en minskad vakansgrad.Syfte: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ökad förstĂ„else för hur fastighetsföretag marknadsorienterar sig mot kunder för att minska vakansgraden i kommersiella lokaler och kontor.Metod: Studien utgĂ„r frĂ„n att förstĂ„ och tillĂ€mpar dĂ€rför en kvalitativ metod.

Finansiella nyckeltals förklaringsvÀrde vid Private Equity investeringar : En Logit approach pÄ den europeiska tillverkningsmarknaden

Bakgrund: Private Equity bolag Àr kÀnda för sin förvaltande och finansiellt inriktade syn pÄ förvÀrv av företag. Ofta hÄlls ett kortsiktigt förvaltningsperspektiv av PE investerare dÄ dessa avser att avyttra mÄlbolaget inom ett par Är för att erhÄlla en god vinst. Det Àr av intresse att utföra en statistisk analys om vad som ligger som grund för nÀr ett PE bolag vÀljer att genomföra ett uppköp och om man kan förutse nÀr ett bolag Àr attraktivt för investering. Tidigare undersökningar har gjorts inom Àmnet pÄ den amerikanska tillverkningsindustrin, samt pÄ enskilda lÀnder i Europa men inga studier har utförts pÄ den europeiska tillverkningsmarknaden i sin helhet.Syfte: Studien har avsett att undersöka huruvida det med hjÀlp av en modell byggd pÄ finansiella nyckeltal gÄr att förutsÀga om ett europeiskt noterat tillverkningsbolag Àr attraktivt för uppköp av Private Equity investerare.Metod: Utredningen omfattar ett begrÀnsat urval av 138 tillverkningsföretag, noterade pÄ börser inom Europeiska Unionen, som genom en logistisk regressionsmodell byggd pÄ finansiella nyckeltal förutser uppköp under perioden 2000-01-01 till 2010-11-15.Resultat: Attraktiva uppköpsbolag inom den europeiska tillverkningsindustrin visade sig ha ett lÄgt marknadsvÀrde över bokfört vÀrde samt starka fria kassaflöden. MÄlbolagets storlek samt tillgÄngstyper hade marginellt inflytande pÄ PE investerare.

Att vÀlja produktkonfigurator i en tillverkande industri : En fallstudie av behov och krav hos SOMAS Instruments AB

En produktkonfigurator Àr en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill sÀga sammansÀttning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sÄdant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgÀngliga pÄ marknaden idag. SvÄrigheten med dessa Àr att de alla tillhandahÄller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svÄrt för företag att vÀlja det system som matchar bÀst. Trots de uttryckta svÄrigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som stÄr inför valet av produktkonfigurator kan fÄ insikt i detta. Syftet med denna studie Àr dÀrför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslÄ en modell som kan anvÀndas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien Àr en aktionsbaserad fallstudie som tillÀmpat en modell, baserad pÄ tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

Revisionens vÀrde - Vilka faktorer pÄverkar revisionens vÀrde?

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.

FörÀldrars uppfattning om handikappridning

Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 61 Titel: FörĂ€ldrars uppfattning om handikappridning Författare: Camilla Borgström och Sofia Österlund Handledare: Ann-Sofi RĂ„stam Datum: 2006-06-08 Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan handikappridning fungera som fritidsnöje men ocksĂ„ ha en positiv inverkan pĂ„ funktionshindret. Vi inriktade oss pĂ„ förĂ€ldrar till funktionshindrade barn i vĂ„r undersökning eftersom vi ville fĂ„ en inblick i hur funktionshindrade barn kan pĂ„verkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att kĂ€nna till att handikappridning finns och att det kan vara en hjĂ€lp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten sĂ„ kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och förĂ€ldrar. Syfte: Handikappridning Ă€r intressant eftersom det handlar om nĂ„got som kan vara bĂ„de roligt och hĂ€lsosamt för de inblandade oavsett förutsĂ€ttningar. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att visa pĂ„ hur förĂ€ldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn pĂ„verkas av ridningen.

Vanliga vÀsen i vÄr folktro

Det hÀr arbetet handlar om vÀsen i den gamla folktron. För att begrÀnsa mig i Àmnet om gammal folktro och sÀgner, sÄ hÄller jag mig till det gamla bondesamhÀllet pÄ 1800-talet. Jag var nyfiken pÄ vilka vÀsen som man kunde hitta i vÄra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som Àr etnolog pÄ lÀnsmuseet i GÀvle, sÄ fick jag en klarare bild av vilka vÀsen man kunde hitta hÀromkring.Jag inriktade mig sÄ pÄ dessa, rÄet, vittran, trollen, tomten och vÀttarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa vÀsen visade sig ha nÀstan identiska egenskaper.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->