Bostadsmarknaden har de senaste Ären kÀnnetecknats av en kraftig prisutveckling med ökande taxeringsvÀrden, vilket för mÄnga inneburit en betydande ökning av fastighetsskatten. Detta har bland annat slagit hÄrt mot pensionÀrer med lÄg pension, som fÄtt ökade boendekostnader och dÀrför inte haft rÄd att bo kvar i sina hus som de bott i under flera decennier. För vissa pensionÀrer hade en alternativ lösning kunnat vara att teckna ett banklÄn. Problemet Àr att de flesta banker ansett att pensionen varit otillrÀcklig för Äterbetalning av lÄn. 2002 kom Finansinspektionen med ett uttalande, vilket innebar att det blev möjligt för banker och lÄneinstitut att lÄna ut pengar mot förmögenhetsvÀrdet i fastigheter.

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

Europas nya sockerpolitik har medfört stora prissÀnkningar pÄ socker, vilket har pÄverkat lönsamheten för sockerbetsodlarna negativt. Marginalerna krymper i odlingen och det Àr viktigt att ÄtgÀrda alla problem som kan pÄverka lönsamheten. Ett exempel pÄ dessa problem Àr betcystnematoder (Heterodera schachtii Schmidt) som förekommer pÄ ca en fjÀrdedel av sockerbetsarealen i Sverige (Olsson, 2002) och som kan ge betydande skördesÀnkningar. Betcystnematoden Àr framförallt ett problem i omrÄden med intensiva sockerbetsodlingar och korta vÀxtföljder. De senaste Ärens klimatförÀndringar kan ha gjort att somrarna har blivit varmare vilket har gynnat betcystnematodens framfart i mÄnga lÀnder i Europa.

BrĂ€dde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). SpeciallĂ€rarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. ProblemomrĂ„de BĂ„de internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försĂ€mrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare Ă€r eniga om att elevernas problemlösningsförmĂ„ga mĂ„ste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson frĂ„n högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frĂ„gor i matematik.

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande pÄ senare tid eftersom intressenterna vill erhÄlla information, pÄ grund av att mÄnga intressenter aktivt vÀljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förÀndrades synen pÄ företagens agerande nÀr det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta stÀlldes det högre krav pÄ det etiska ansvaret och dÀrmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hÄllbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hÄllbarhetsfrÄgor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anstÀllda med flera valde hÄllbara företag och observerade deras vÀrderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hÄllbarhetsfrÄgorna. RÀttvisefrÄgor, socialt ansvar och andra syner pÄ företagens stÀllnings i samhÀllet blir allt mer viktigare pÄ finansmarknaden.

MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.

NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Även om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i GĂ€vle mellan 1930-1946. Delsyften Ă€r att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgĂ„ngspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som nĂ„got socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poĂ€ngterar att det finns ett isĂ€rhĂ„llande mellan manligt och kvinnligt dĂ€r det manliga Ă€r norm. SĂ„vĂ€l sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, dĂ€r de kvinnliga har lĂ€gre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhĂ€llen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan mĂ€n och kvinnor om genuskontraktets innehĂ„ll, vilka omrĂ„den respektive kön skall ha som sina och hur lĂ„ngt man kan strĂ€cka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid dĂ„ kvinnor i Sverige generellt hade svĂ„rt att göra sig hörda och fĂ„ inflytande i sina partiföreningar.

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.