Sök:

Sökresultat:

668 Uppsatser om Miljöinriktad CSR - Sida 43 av 45

Ekobussen : en rullande naturskola i Jönköping. Deltagarnas uppfattningar om samverkan och den pedagogiska modellen

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare Är och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom Ären har, i dialog med kommunens undervisande lÀrare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, dÀr jÀmförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har anvÀnt ett undersökande och elevaktivt arbetssÀtt. Bussens utrustning har kunnat anvÀndas för avancerade mÀtningar och examination av djur och vÀxter men tillhandahÄller Àven personlig utrustning som stövlar och regnklÀder.

Trevlig och vacker flicka: vÀgen till höga betyg?

Den hÀr uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in pÄ populÀra gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgÄng av skolkatalogernas klassfotografier, pÄ en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. PÄ bilderna som visade det populÀra Medieprogrammets elever var tvÄ aspekter tydliga. För det första att flesta studerande Àr flickor. Det andra Àr att mÄnga av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert.

Analys av vÀrdeoptimeringen i justerverket : Rörvik Timber

I takt med konkurrensen ökar pÄ marknaden vÀljer mÄnga sÄgverk att i allt högre utstrÀckning kundanpassa sin produktion mot de krav kunderna stÀller pÄ produkterna. SÄgverkens produktion bör vara inriktad pÄ att skapa ett sÄ högt vÀrdeutbyte som möjligt dÀr virkets egenskaper och produktionsanlÀggningens förutsÀttningar stÀlls mot de kundönskemÄl som finns. (Lycken, 2000) I sÄgverkets justerverk sorteras trÀvarorna i olika sorteringsklasser, Àven kallat kvalitetsklasser, samt kapas i exakta lÀngder. För att kunna skapa ett högt vÀrdeutbyte krÀvs det kunskap dels om vilka av trÀets egenskaper som Àr avgörande för vÀrdet med dagens sorteringssystem och dels en insikt i hur volym- och vÀrdeandelar ser ut för olika produkter samt hur olika sorteringsregler styr vÀrdeutbytet. Sedan början av Är 2008 har Rörvik Timber Rörvik AB ett BoardMaster-system i sÄgverkets justerverk som anvÀnder fÀrgkamerateknik för att vÀrdeoptimera trÀvarorna. Examensarbetets syfte Àr att analysera vÀrdeoptimeringen av trÀvarorna i justerverket vid sÄgverket i Rörvik.

Renens parasiter och deras effekter pÄ rennÀringen

Renen har genom tiderna varit ett bytesdjur, arbetsdjur och produktionsdjur. Dagens renskötsel Ă€r inriktad pĂ„ köttproduktion med sekundĂ€ra inkomster frĂ„n pĂ€lsar och hantverk. RennĂ€ringen drabbas Ă„rligen av ekonomiska förluster till följd av snöskred, laviner, trafikolyckor och rovdjur. Även förluster i form av minskad reproduktion och minskad slaktvikt uppstĂ„r till följd av exempelvis virus, bakterier och parasiter. Att parasiter orsakar förluster för djurproduktion Ă€r ett vĂ€lkĂ€nt problem vĂ€rlden över.

Torrhamnsutveckling med Public-Private Partnerships

Bakgrund och problem: Forskare menar att realisering av torrhamnskonceptet kan medföra en rad fördelar, men dessa Àr spridda pÄ flera aktörer, inklusive privata och offentliga, varför en problematik uppstÄr kring fördelning av roller, insatser och nytta. Den offentliga och privata sidan mÄste samarbeta, genom sÄ kallade Public-Private Partnerships (PPP) men motsÀttande mÄlsÀttningar kan hindra utvecklingen. Utbudet av forskning och modeller för PPP vid infrastrukturutveckling Àr inriktad pÄ betydligt större projekt Àn torrhamns-utveckling, varför applicering av detta inte passar. Behov finns av nya modeller och forskning Àr trÀngande.Syfte: Att belysa viktiga aspekter inom samarbeten mellan privata och offentliga aktörer vid utveckling av torrhamnar, genom att teoretiskt och empiriskt undersöka och analysera relationen mellan de bÄda sidorna. Med hjÀlp av existerande modeller och resultat frÄn egna fallstudier skapas i tvÄ steg en modell för att illustrera hur samarbetet fungerar.Metod: Arbetet genomförs med en hermeneutisk vetenskapssyn och en kvalitativ ansats.

Myrorna & Beyond Retro ? En jÀmförande studie mellan en ideell och en vinstdrivande secondhand-verksamhet

Den svenska andrahandsmarknaden har under senare Är vÀxt sig allt starkare. Förklaringarna till det fenomenet Àr bl.a. den rÄdande miljödebatten och konsumenters nya medvetenhet till deras konsumtionsbeteende. Konsumenten har i dag ett behov att ha en individualistisk stil, vilket kan vara en anledning till secondhand-branschens nyvunna trendstatus och snabba expansion. LÄgkonjunkturen, som drabbade Sverige 2008, kan Àven vara en anledning till den expanderande marknaden.

Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt grÀnsarbete i specialpedagogisk programlitteratur

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

Den försÀkrades vilseledande vid skadereglering

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. Àr ett resultat av den praxis som RegeringsrÀtten (RegR) utarbetat under mÄnga Àr vad gÀller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gÀller att kommunerna inte har tilltrÀde till det egentliga nÀringslivets omrÄde. Dock har RegR tillerkÀnt kommunerna rÀtt att allmÀnt frÀmja nÀringslivet. Sedan KL frÄn 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting fÄr genomföra ÄtgÀrder för att allmÀnt frÀmja nÀringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

Att förÀndra med ledarskap och kultur : en fallstudie om förÀndringsprocesser

SammanfattningUtveckling och förÀndring Àr kanske tvÄ av de mest omtalade begreppen i företagsvÀrlden, speciellt vad gÀller organisationsfrÄgor. FörÀndringar Àr nÄgot som organisationer tampats med genom alla tider. I tidigare forskning lÄg fokus till stor del pÄ hur organisationer skulle bli effektivare genom att höja produktionstakten och liknande. I dagens forskning ligger intresset i att förÀndringstakten har ökat och förÀndringarna tenderar att bli mer omvÀlvande och drastiska. Forskningen idag Àr Àven inriktad pÄ mjukare faktorer sÄ som kultur och ledarskap.VÄrt syfte med undersökningen blir utifrÄn detta att genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera vilka faktorer som frÀmjar och bromsar genomförandet av en förÀndringsprocess.

AffÀrskultur : HÄllbar utveckling genom effektiv kommunikation

Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.

AllmÀnt frÀmjande av nÀringslivet : enligt KL 2:8st. 1 kommunallag (1991:900)

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. Àr ett resultat av den praxis som RegeringsrÀtten (RegR) utarbetat under mÄnga Àr vad gÀller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gÀller att kommunerna inte har tilltrÀde till det egentliga nÀringslivets omrÄde. Dock har RegR tillerkÀnt kommunerna rÀtt att allmÀnt frÀmja nÀringslivet. Sedan KL frÄn 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting fÄr genomföra ÄtgÀrder för att allmÀnt frÀmja nÀringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

Projekt i en ideell organisation : En studie av projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjÀnstemannaorganisation utifrÄn effektivitet, ÀndamÄlsenlighet och lÀrande

Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjÀnstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartlÀggning av projektverksamheten, frÀmst inriktad pÄ brister, samt föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder. I syftet har Àven ingÄtt att i nÄgon mÄn öka kunskapen generellt om tjÀnstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt utformade jag under arbetets gÄng vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och bestÄr av de tre nyckelorden effektivitet, ÀndamÄlsenlighet och lÀrande, dÀr tonvikten i rapporten ligger pÄ de tvÄ första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur vÀl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ÀndamÄlsenlighet berör jag projektens mÄl och effekter och inom lÀrande gÄr jag in pÄ kunskapshantering och projektstöd.

Hur bör ett företag med resultatenheter samordna och
koordinera kritiska funktioner?: en studie pÄ Coor Service
Management i FinspÄng

En utvÀrdering gjorts om vilka de kritiska funktionerna pÄ MA (den studerade organisationen) Àr, hur de ska organisera sina arbetsprocesser och vart i organisationen funktionerna de ska placeras för att minska de negativa effekterna av en marknadsgruppering. I en fallstudie fokuseras en speciell enhet vilket i detta fall Àr MA. För att samla in det empiriska materialet som anvÀnts tillsattes tvÄ stycken fokusgrupper. Fokusgrupper Àr lÀmpligt nÀr man vill utveckla en ny kunskap inom ett omrÄde. Det Àr lÀmpligt nÀr man vill försöka konkretisera en problemstÀllning eller nÀr man vill ha synpunkter om gruppens stÀllning till ett problem och oenigheten/enigheten i gruppen.

Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda personer i behov av palliativ vÄrd pÄ tvÄ medicinska vÄrdavdelningar : en kvalitativ intervjustudie

SAMMANFATTNINGMÄnga av de som avlider i Sverige idag, avlider pÄ sjukhus, eller tillbringar dagar pÄ sjukhus sitt sista Är i livet. PÄ en medicinavdelning vÄrdas personer med mÄnga olika diagnoser och multisjuka Àldre. Sjuksköterskor som arbetar pÄ medicinavdelning möter dÀrför mÄnga personer som Àr i behov av palliativ vÄrd. VÄrden pÄ en medicinavdelning Àr oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vÄrden kan dÀrför lÀtt hamna i skymundan. VÀrdegrunden i den palliativa vÄrden innefattar nÀrhet, helhet, kunskap och empati.

Var kommer barnen in? En studie om barns erfarande och gestaltande av inflytande i förskolan.

SamhÀllsutvecklingen har lett till att barns position i vÀstvÀrlden har förstÀrkts. Den har ocksÄ inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran Àr dÀrmed inte lÀngre enbart förÀldrarnas angelÀgenhet utan har ocksÄ kommit att bli en samhÀllsfrÄga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhÄlls i förskolans lÀroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsÀttningarna för denna fostran grundlÀggs just i förskolan genom att barn fÄr inflytande sÄ att de bÄde kan pÄverka sin egen situation och verksamhetens innehÄll. Komplexiteten i de bÄda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella förestÀllningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begrÀnsa barns möjligheter till inflytande.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->