Sök:

Sökresultat:

668 Uppsatser om Miljöinriktad CSR - Sida 37 av 45

Statligt stöd vid kommunala fastighetsöverlĂ„telser : Är svensk rĂ€tt förenlig med EU:s statsstödsregler?

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Fingerskarvade armeringsnÀt : Normer för skarvning

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det Àr en skola unik i sitt slag dÄ fokus under hela projekteringen har legat pÄ energieffektivisering och lÄg miljöpÄverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som vÀrmer luften innan den gÄr in i byggnaden pÄ vintern och kyler pÄ sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pÄgÄr en utredning dÀr innemiljön och energiÄtgÄngen utvÀrderas. I den hÀr rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön pÄ Vargbroskolan. Ljudmiljön Àr avgrÀnsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Ett företags motiv vid tillsÀttandet av en controller

Controllerrollen har sitt ursprung i USA dÀr den verkade i de amerikanska jÀrnvÀgsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet dÄ intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende pÄ en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivÄer.I och med att omvÀrlden förÀndras sÄ mÄste Àven företagen förÀndras. För att kunna behÄlla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gÄtt frÄn att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. NÀr det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svÄrare för företagen att sjÀlva förstÄr motivet till varför de tillsÀtter en controller. Detta Àr viktigt för att de ska fÄ den controllerroll de söker.

"VadÄ, ska vi jobba strategiskt ocksÄ?" : En kvalitativ studie om HR-avdelningens roll utifrÄn olika perspektiv

Under de dryga hundra Är det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nÀmnda avdelningen haft mÄnga roller. FrÄn början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad pÄ att ta hand om och stödja medarbetarna, dÀrefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren pÄ HR-avdelningen. Med utgÄngspunkt i den historiska utvecklingen Àr syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har pÄ tvÄ olika företag. UtifrÄn syftet skapades tre frÄgestÀllningar; Hur pÄtagliga Àr de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende pÄ position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förstÄelse för HR-arbetets mÄngfascetterade karaktÀr och vilka kunskaper som yrket krÀver.

Eurokod1: Laster pÄ bÀrverk - hur skiljer de sig frÄn Boverkets konstruktionsregler?

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det Àr en skola unik i sitt slag dÄ fokus under hela projekteringen har legat pÄ energieffektivisering och lÄg miljöpÄverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som vÀrmer luften innan den gÄr in i byggnaden pÄ vintern och kyler pÄ sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pÄgÄr en utredning dÀr innemiljön och energiÄtgÄngen utvÀrderas. I den hÀr rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön pÄ Vargbroskolan. Ljudmiljön Àr avgrÀnsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

UtvÀrdering av innemiljön pÄ Vargbroskolan

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det Àr en skola unik i sitt slag dÄ fokus under hela projekteringen har legat pÄ energieffektivisering och lÄg miljöpÄverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som vÀrmer luften innan den gÄr in i byggnaden pÄ vintern och kyler pÄ sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pÄgÄr en utredning dÀr innemiljön och energiÄtgÄngen utvÀrderas. I den hÀr rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön pÄ Vargbroskolan. Ljudmiljön Àr avgrÀnsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Sociala identitetsperspektiv pÄ revisorers oberoende

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pÄgÄtt lÀnge. Idag Àr frÄgan om revisorers oberoende en av de viktigaste frÄgorna inom redovisning vilket delvis beror pÄ de företagsskandaler som intrÀffat under senare Är. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nÀra relationer vilket bÄde kan ha en positiv och en negativ pÄverkan pÄ revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta pÄ individnivÄ. Vi har Àven valt att lÀgga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta pÄverkar samtliga identifikationer.

Den enskilde skogsbruksÀgarens civil- och skatterÀttsliga betydelse vid generationsskifte

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

IntÀktsredovisning av pÄgÄende arbeten : en studie inom byggbranschen i Skara och Skövde

Inom byggbranschen Àr pÄgÄende arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sÀtt att redovisa intÀkter pÄ, som ger olika utfall pÄ resultatet, mÄste företag se till att redovisa sÄ att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnÄ rÀttvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rÀttvisande bild Àr svÄrt och kan tolkas pÄ olika sÀtt av företag. Det finns tvÄ sÀtt att utföra bygg-nadsuppdrag pÄ, antingen till löpande rÀkning eller fast pris.

Hur kan högre rekreationsvÀrden genereras inom en produktionsskog : en studie inriktad pÄ granskog

MÄlet med uppsatsen har varit att undersöka hur det gÄr att arbeta med rekreationsvÀrden i en vinstdrivande produktionsskog, frÄn plantering till avverkning. Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvÀrden? Hur pÄverkar en sÄdan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur pÄverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar Àven till att förmedla en överblick för hur det Àr möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen Àr en litteraturstudie, hÀr undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsomrÄde. I litteraturstudien diskuteras Àven skötselmetoder, certifieringar och lagar.

StationssamhÀllet nÀsta ? en studie av den stationsnÀra planeringen i SkÄne

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Du Àr vad du konsumerar ? En studie om ekologisk konsumtion

Den rÄdande klimatsituationen utgör, pÄ grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan frÀmst pÄvisas genom de klimatförÀndringar som blir allt mer tydliga i vÀrlden. SamhÀllets negativa pÄverkan pÄ jordens klimat sÀtter press pÄ samhÀllsaktörer, varav en av dem Àr handelssektorn. Livsmedelsbranschen Àr den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus lÀggs frÀmst pÄ ekologiska produkter, miljömÀrkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar pÄ ekologiska livsmedelsalternativ samt egna mÀrkesvaror med ekologisk inriktning rÄder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvÀmlighetsaspekter, de huvudsakliga pÄverkansfaktorerna pÄ konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

Har det hÀnt nÄgot sedan förslagslÄdan? : En studie av hur tjÀnsteföretag tar tillvara pÄ medarbetarnas idéer

Alla företag mÄste stÀndigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga och ett viktigt konkurrensmedel Àr företagens tjÀnster. De senaste tio Ären har mycket forskning fokuserat pÄ hur kunden kan involveras i tjÀnsteutvecklingen. Hur företaget kan ta tillvara pÄ idéerna och kunskapen hos medarbetarna som möter kunderna finns det inte lika mycket forskning kring. Dock Àr de flesta överens om att medarbetarna Àr en viktig resurs och att medarbetarna som möter kunderna har en unik relation till kunderna. Med bakgrund av detta menar vi att det Àr viktigt att studera hur företag tar tillvara pÄ dessa medarbetares idéer.  Detta var utgÄngspunkten för studien.Den tidigare forskning som finns inom fÀltet har till stor del fokuserat kring vilka faktorer som pÄverkar och/eller gör ett förslagssystem framgÄngsrikt.

BelÀggning - Ett planeringssystem

Inriktningen pÄ detta examensarbete Àr kapacitetsbelÀggning och uppdragsgivaren Àr System Andersson som utvecklar, tillverkar och installerar verkstadssystem. Detta arbete Àr ett led i skapandet av förslag pÄ verkstadssystem som Àr under utveckling och bakgrunden Àr att kraven frÄn marknaden har ökat.Syftet med arbetet har varit att ge förslag pÄ hur belÀggningsdelen i ett alternativt system kan se ut. Som utgÄngspunkt har ett antal frÄgestÀllningar anvÀnts. Exempelvis vad som hÀnder om kapaciteten eller planeringen inte hÄller samt hur kunskapen om planerarens vardag kan anvÀndas.För att genomföra arbetet har författarna anvÀnt sig av litteraturstudie som grundar sig pÄ tidigare kurslitteratur pÄ programmet, intervjuer av personal pÄ System Andersson samt egna idéer.System Anderssons kunder Àr frÀmst smÄ och medelstora svenska tillverkande företag. Det vanligaste Àr att de arbetar efter principen funktionell verkstad och tillverkning mot order.

Verkligt vÀrde : En rÀttvisande eller missvisande bild av ett fastighetsbolags faktiska verklighet?

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->