I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa ärbostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lantmäteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det är med ombud och biträden vid lantmäteriförrättningar samt anledningen till att sakägare väljer att använda ombud och biträden. En studie har genomförts genom en datainsamling från två olika län, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av både statliga och kommunala lantmäteriförrättningar som registrerats under 2010. Studien ligger även till grund för en enkätundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför många sakägare väljer att anlita professionella ombud då detta innebär en kostnad som sakägaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade på att det i Stockholm län förekom externa ombud och biträden, dvs. ombud/biträden vilka inte redan var sakägare i förrättningen, i 4 % av de registrerade förrättningarna under 2010.

I städer byggs allt fler fastigheter och anläggningar. Stark förtätning i stadsbygden innebär högre krav på samhällsplaneringen. Allt större fokus läggs på cykelinfrastrukturen i syfte att minska biltrafiken i städerna. Tätbyggda områden med stora cykelflöden kan förses med yteffektiva cykelparkeringar. En lösning till detta problem kan vara cykelparkering i två plan.

AbstractThe Municipality Council decided in 2010 to develop a comprehensive energy efficiency strategy with financial and methodological support from Energimyndigheten (The Swedish Energy Agency). The strategy should include 3 major parts: an inventory of the 2009 energy use defining the current situation, the 2014 and 2020 goals for energy use, and an action plan for goal achievements. According to Energimyndigheten, the strategy must include all municipal administration premises, vehicles, and all majority-owned companies (as Laholmshem, the municipal housing company).The report describes the inventory work in order to obtain the 2009 energy use and the sources of information used. The inventory values are used as the base year values for the 2014 and 2020 goals. The inventory showed that information about the vehicles is dispersed in the municipal administration and no clear structure exists with respect to mileage and fuels used.

Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i Luleå Centrum och ägs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrågorna har blivit alltmer uppmärksammade i samhället och i samband med ett antal viktiga förändringar på intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planändring på fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planområdet än tidigare. * Dels bidra till en hållbar utveckling av bebyggelsen i Luleå centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gällande planering i Luleå, klargöra planeringsförutsättningar och utforska vilka olika alternativ det finns gällande hållbar bebyggelse samt genom att värdera dessa utifrån fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts på insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebär att kvalitativ metod har används.

Storstäderna växer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga på ifall man inte vill offra naturområden. En lösning är att bygga på höjden, det vill säga öka antalet våningar. Det är vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrättsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhället en tjänst och är med och mättar behovet.Det denna uppsats kommer att behandla är hur ekonomin i olika föreningar ändras i samband med takpåbyggnad med en eller flera våningar och hur detta skiljer sig utifrån olika tekniska lösningar. Syftet är att utifrån detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som överväger att göra en sådan ombyggnation. De metoder vi kommer använda är granskning av dokumentation och handlingar från olika föreningar som har genomgått en takpåbyggnad av en eller flera våningar.

Vakansgraden på kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgår vakansgraden till 16 % på kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser på uppåt 25 %. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som äger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sänka vakansgraden. Det vi har kommit fram till är att företagen ser på kontorsvakanserna i city på olika sätt, beroende på sina individuella situationer och affärsidéer.

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden,nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och äldreboenden.Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet ärgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivå den nya hyran bör ligga på.Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats.Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hurdet påverkar den förväntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheterkan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet.

I detta examensarbete undersökes vilka principer som styr hyresnivån för en grupp äldreboenden i Enköpings kommun, samt hur drift- och underhållskostnadsnivåerna är jämfört med kommunala äldreboenden i resten av Sverige. Bakgrunden ligger i att fastighetsförvaltarna på Enköpings kommun anser sig inte kunna ta ut den hyra de behöver för att underhålla husen i den omfattning som behövs. Fastighetskontorets kostnader för bland annat underhåll, mediaförbrukning, administration jämförs mot statistik. Dessutom granskas internhyressystemet genom att undersöka hur väl kommunen följer sina egna direktiv och styrdokument samt genom att jämföra styrdokumentet mot tillgänglig litteratur. Enköping har historiskt sett lagt låga summor på både planerat och avhjälpande underhåll av fastigheter. Detta har varit en följd av att kommunen har haft, och fortfarande har, låga hyresintäkter jämfört med många andra kommuner i Sverige.

VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Förmedling av kringtjänster i ett vinstgivande syfte är förbjudet enligt den nuvarande fastighetsmäklarlagen. I slutet av år 2005 tillsattes en utredning som skulle utvärdera den nuvarande lagstiftningen och komma med förslag angående förändringar och förbättringar.Det nya förslaget innebär bland annat att vinstgivande kringtjänster kommer att tillåtas och i dagsläget verkar det som att lagen kommer träda i kraft någon gång under år 2010.Den nya lagen kommer utan tvekan att förändra fastighetsmäklarbranschen i Sverige och vi har i denna undersökning försökt att ta reda på hur den nya fastighetsmäklarlagen påverkar mäklarföretags utbud av kringtjänster samt vilka möjligheter företagen ser att skapa vinstgivande avkastning på dessa tjänster.Våran metod har i sin helhet bestått av kvalitativa undersökningar i form av fyra intervjuer med berörda aktörer samt en fokusgrupp med fyra deltagare och en moderator som ledde fokusgruppen. Undersökningarna har gjorts med handledning av relevant litteratur och har varit lärorika och väldigt givande.I undersökningen har det visat sig att de flesta berörda parter ser positivt på de vinstgivande kringtjänsternas uppkomst. Det tycks inte finnas någon oro över att mäklares arbetssätt kommer att förändras avsevärt utan snarare att det är företagandet som kommer att förändras i samband med den nya lagen. Till exempel i form av slutande av avtal med samarbetspartners samt efterarbetet med uppföljning för att hålla samarbetet vid liv.Den nya mäklarlagen är ett resultat av den utveckling som skett inom branschen och är baserad på bland annat kundundersökningar som visar att kringtjänster är något som önskas av kunderna.

Vilka privatekonomiska och sociala konsekvenser uppkommer för de boende i fastigheter som har ombildats från hyresrätt till bostadsrätt? Vårt syfte är att identifiera och förklara vilka olika konsekvenser som uppstår för de boende som berörs av en ombildning. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört ett antal intervjuer i två bostadsrättsföreningar i Göteborg. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att få närhet till de intervjuade och mer ingående information. För att få så uttömmande information som möjligt förde vi en diskussion med de boende kring våra stödfrågor som finns samlade i vår intervjuguide.

Banks carry a great responsibility when it comes to the financial systems in our society. Disturbance in the credit system affects both lender and borrower. All financial institutions must therefore carefully estimate their risk exposure. This assessment enables them to cover themselves from losses with appropriate capital buffers as main guardian. In order to prevent bank crises and also to maintain financial stability in general, new regulations concerning analysis and preventive actions were introduced on the 1st of February 2007.

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.