Sök:

Sökresultat:

624 Uppsatser om Miljöfastigheter - Sida 10 av 42

Köparnas nöjdhet med sin fastighetsmÀklare

The purpose with this exam project has been to explore how satisfied the buyers of forest land have been with their real estate broker through the transfer process. The respondents had the opportunity to rate a number of different questions around the current acquisition. A questionnaire with 19 acquisition-related questions was sent to 134 people. People who since 2008-01-01 until today, have acted as a buyer of forest land. 80 responses were achieved and the result shows that the majority of buyers have a high gathered satisfaction..

Fastighetspaketering : En analys av förfarande fastighetspaketering och de problem som kan uppkomma

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att grundlÀggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst pÄ nÀringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 nÀr förvaltningsrÀtten och skatterÀttsnÀmnden underkÀnde tvÄ paketeringar.Innan Är 2003 var vinster pÄ nÀringsbetingade andelar inte skattefria. DÀremot rÄdde skattefrihet pÄ liknande andelar i andra lÀnder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med sÀte i NederlÀnderna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med sÀte i Sverige. Moderbolag som av olika skÀl ville avyttra en fastighet hade tvÄ val.

Elförsörjningen i det hÄllbara samhÀllet

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Hur man kan Ätervinna befintliga plÄtfasader till nya fasader ur ett Cradle to Cradle perspektiv : FrÄn slÀtplÄt till perforerad plÄt

Idag, nÀstan 40 Är efter att Miljonprogrammet stod klart, Àr renovering och ombyggnation av fastigheterna högaktuellt. White Arkitekter har som ett led i detta tilldelats ett renoverings- och ombyggnadsprojekt i Norra Stockholm som innefattar tvÄ fastigheter uppförda under Miljonprogrammet.Detta examensarbete behandlar Ätervinning av de befintliga plÄtfasaderna pÄ ovannÀmnda fastigheter. White Arkitekter vill undersöka möjligheterna att genom Ätervinning anvÀnda ursprungsmassan för tillverkning av nya fasader i perforerad plÄt till samma fastigheter. Syftet Àr att redovisa materialets livscykel med hÀnsyn till miljön samtidigt som anknytningen till Miljonprogrammet bevaras.För att besvara frÄgestÀllning har en bit av fasadplÄten undersökts i syfte att identifiera plÄtmaterialet. Genom att ta reda pÄ plÄtens densitet har aluminium faststÀllts som material.

Metodik för bestÀminig av hÄrdgjorda ytor i berÀkningsmodeller för Stockholms huvudavloppsnÀt

Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.

Krishantering vid brand i fastigheter

Den 6.e februari 2011 skedde en brand i Henry StÄhl Fastigheter AB:s fastighet i kvarteret Gripen pÄ Skolgatan i Norrköping. Agerandet vid denna brand samt teori inom omrÄdena kris och krishantering, kontinuitetsplanering och förebyggande ÄtgÀrders vid brand ligger till grund för följande examensarbete. Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga förvaltarens/Àgarens agerande och tillvÀgagÄngssÀtt vid krishantering i samband med brand i fastighet med fokus pÄ service. Material till denna studie har inhÀmtats genom litteraturstudier och intervjuer. GÀllande egenskaper en bra hjÀlpare i krissituation bör inneha, sÄ som empati, kunskap och engagemang, kan dessa urskiljas hos kundansvariga pÄ StÄhl.

Investeringsdiversifiering med avseende pÄ fastigheter : En studie av svenska institutionella kapitalförvaltare

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsÀkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lÄng tid. De investerar i de flesta normala tillgÄngsslag sÄ som aktier, rÀntebÀrande papper och fastigheter. Med tanke pÄ lÄngsiktigheten och storleken pÄ det förvaltade kapitalet Àr investeringarna oftast vÀldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan Àr generellt passivt förvaltad och indexnÀra. Strategierna Àr i all vÀsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och dÄ i synnerhet geografisk diversifiering av dessa.

SamhÀllsfastigheter som investeringstrend : Hur kan priset motiveras utifrÄn det man vet om framtida kassaflöden?

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhÀllsfastigheter, det vill sÀga fastigheter dÀr olika typer av samhÀllsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar Àr att Àgarna kan teckna lÄnga hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgÀst, vilket ger sÀkra kassaflöden i och med lÄg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhÀllsfastigheter Àr relativt ny för privata aktörer dÄ dessa fastigheter tidigare Àgdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sÀlja och istÀllet hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsÀgare. Studien syftar till att identifiera de osÀkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhÀllsfastigheter och frÀmst vÄrdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vÄrdfastigheter frÄn 2011 har en investeringskalkyl samt en kÀnslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhÀllsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och sÀker investering, dÄ de lÄnga kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan rÀknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga ovÀntade kostnader uppstÄr.

Fastighetspaketering - risker och möjligheter

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar. Centrala frÄgor som behandlas Àr nÀr andelar Àr lagertillgÄngar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhÄller sig till varandra. Vidare analyseras frÄgan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgÄngar genom anvÀndandet av reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar..

Stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden med skogsskiften. Hur pÄverkar förÀndrad tillÀmpning av fastighetsbildningslagen bosÀttningen pÄ landsbygden? : En undersökning i GÀvle, Ockelbo och Hofors kommun.

Historiskt sett har bostadsfastigheter begrÀnsats till den areal som krÀvs för att fastigheten vÀsentligen ska fÄ karaktÀr av en bostadstomt. En ökad efterfrÄgan pÄ ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i Àndringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ÀndamÄl, helt i linje med den gÀllande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. LantmÀteriet tog dÀrför fram arbetsrekommendationer för att underlÀtta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagÀndringen med efterföljande arbetsrekommendationer pÄverkat bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden.Varför mÀnniskor flyttar Àr en viktig frÄga för bÄde forskare inom omrÄdet och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var mÀnniskor vill bo och varför de vÀljer att flytta dit.

Problem med rÀttighetslösningar vid tredimensionell fastighetsbildning : fastighetsÀgarnas perspektiv

Sedan 1 januari Är 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. NÀr tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas mÄste nödvÀndiga rÀttigheter tillförsÀkras som fastigheten behöver för att fungera pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt. Vilka rÀttighetslösningar som ska vÀljas för att detta krav ska vara uppfyllt, Àr enligt propositionen upp till lantmÀtaren att avgöra. Dock föreslÄr lantmÀteriet att sakÀgarnas önskemÄl bör ges stor betydelse. Hur rÀttighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

TillÀmpningen av tredimensionell fastighetsbildning : studie av resultatet efter 2,5 Är med ny lagstiftning

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

TillÀmpningen av tredimensionell fastighetsbildning : studie av resultatet efter 2,5 Är med ny lagstiftning

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Sveaskogs försÀljning av skogsmark i Vilhelmina och Dorotea : mÄlsÀttning och utfall ur ett glesbygdsperspektiv

Sveaskog AB har av sin Àgare svenska staten fÄtt i uppdrag att sÀlja 10 % av det markinnehav man hade 2002 i syfte att stÀrka enskilt jord- och skogsbruk. Detta för att det förvÀntas bli lÀttare för enskilda privatpersoner att fÄ en utkomst i glesbygden. Syftet med studien var att granska försÀljningsprocessen och vilka fastigheter som sÄlts. Köparna, deras motiv till köpet och hur det pÄverkat dem och omgivningen har ocksÄ studerats. Nyckelpersoner inom Sveaskog intervjuades för att förstÄ försÀljningsprocessen och vilka kriterier man hade för att vÀlja omrÄden till försÀljning.

TillÀmpning av IAS 40 i onoterade fastighetsbolag

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->