Sökresultat:
504 Uppsatser om Miljöfarligt avfall - Sida 11 av 34
Ekonomiska styrmedel pÄ kraftvÀrmeomrÄdet. - Inverkan pÄ ett framtida kraftvÀrmeverk.
Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar lönsamheten i ett kraftvÀrmeverk. Det Àr viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förÀndringar pÄ styrmedelsomrÄdet, eftersom det kommer att pÄverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförÀndringar pÄverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvÀrmeverk med naturgas, avfall och biobrÀnslen..
En utvÀrdering av reduceringstekniker för VOC pÄ Beckers Group
Denna rapport Àr en studie dÀr tre olika reningstekniker för att reducera utslÀppen av VOC, (volatile organic compounds) pÄ fÀrgföretaget Beckers Group, jÀmförs och utvÀrderas. De reduceringsmetoder Beckers anvÀnder sig av i dagslÀget vilka ska jÀmföras Àr pÄ anlÀggningen i Sverige en uppkoncentrering med en zeolitrotor följt av katalytisk förbrÀnning. AnlÀggningarna i Kina har ett skrubbertorn med diesel följt av en aktiv kolbÀdd som polersteg. AnlÀggningarna i USA har en katalytisk förbrÀnningsmetod kallad Oxidizer.Teknikerna jÀmförs och utvÀrderas utifrÄn teknik, miljö och ekonomi i rapporten. Rapporten inleds med att teori gÀllande fÀrgtillverkning, lösningsmedel och reningsteknikerna redogörs.
Riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet
Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet, avgrÀnsat till hÀndelser som kan orsaka allvarliga skador pÄ mÀnniskor. HÀndelsernas risk har vÀrderats för personalen pÄ rangerbangÄrden samt tredjeman i rangerbangÄrdens omgivning. GÀvle rangerbangÄrd Àr klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, pÄ grund av den farligt godshantering som sker pÄ omrÄdet. PÄ rangerbangÄrden inkommer och avgÄr tÄgsÀtt och godsvagnar rangeras, vilket innebÀr att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras pÄ GÀvle rangerbangÄrd innehÄller cirka Ätta procent farligt gods.
"Det a?r farligt att drunkna" : En studie om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa
Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.
Klarluftsturbulens (CAT) : gÄr det att undvika?
Turbulens Àr ett vÀderfenomen som har orsakat mÄnga olyckor och incidenter. Speciellt farligt Àr klarluftsturbulens eftersom fenomenet ej Àr synligt för blotta ögat, samt att det kan uppstÄ mycket plötsligt. Mycket pengar och resurser har lagts ned för att ta fram system som skall kunna detektera och automatiskt rapportera turbulens. Denna uppsats beskriver kortfattat hur nÄgra av dessa system fungerar samt hur systemen skall bidra till att piloter lÀttare skall kunna förbereda för eller undvika turbulens. Uppsatsen beskriver system för prognostisering, detektering och automatisk rapportering av turbulens med tyngdpunkt pÄ klarluftsturbulens..
Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin
I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.
Drivande faktorer för utvecklingen av Ätervinning i Sverige : Initiativ och motivation till samt utveckling av Ätervinning
SammanfattningI ett samhĂ€lle dĂ€r konsumtionen ökar i takt med att befolkningen ökar, ökar Ă€ven uppkomsten av avfall. Eftersom jordens resurser Ă€r Ă€ndliga förvandlas avfallet till en viktig resurs, en resurs som mĂ„ste tillvaratas för att sĂ€kra en hĂ„llbar framtid. Genom Ă„tervinning kan uppkommet avfall omhĂ€ndertas pĂ„ ett ansvarsfullt sĂ€tt och anvĂ€ndas som rĂ„material igen eller förbrĂ€nnas för att utvinna energi. Ă
tervunnet material bidrar inte bara till förbÀttrad miljö genom att bespara jordens resurser. Eftersom Ätervunnet material Àr mindre energikrÀvande att framstÀlla, jÀmfört med jungfruligt material, bidrar det till minskad energiförbrukning och mindre utslÀpp av vÀxthusgaser.
UtvÀrdering och driftplanering av Lidköpings vÀrmeverk
Lidköpings vÀrmeverk har i uppgift att producera vÀrme till Lidköpings invÄnare och företag. Distributionen sker via kommunens fjÀrrvÀrmenÀt. VÀrmeverket har förutom ren vÀrmeproduktion Àven möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagslÀget har vÀrmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av vÀrmen ska hanteras vilket Àr av betydande del för vÀrmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara pÄ förfogad energi har efterfrÄgats och Àr en del i att hjÀlpa Sverige som land att uppnÄ uppsatta miljö- och energimÄl.Med linjÀrprogrammering har en berÀkningsmodell tagits fram för att utifrÄn givna förutsÀttningar optimera driften av vÀrmeverket. Mot historiska lastdata har modellen anvÀnts för att:Utreda hur vÀl vÀrmeverket har tagit tillvara pÄ förfogad energi.
Integrering av Teamcenter för verkstadskonstruktion pÄ Gestamp Hardtech
Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpÄ restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktÀrisering Àr den genererade bestÄndsdelen föremÄl för nÄgon form av fortsatt behandling. Vid frÄgan om restprodukt kan det handla om en ÄtgÀrd för avfallshantering, dÄ substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt anvÀndning. Det kan ocksÄ vara sÄ att avfallet besitter ett kommersiellt vÀrde och kan ÄteranvÀndas som en rÄvara i andra anlÀggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av brÀnsle. Oavsett tillÀmpad ÄtgÀrd krÀvs tydlig lagstiftning som frÀmjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.
Zakrisdals vÄrdboende : Termisk komfort och dess pÄverkan pÄ energianvÀndningen
Lidköpings vÀrmeverk har i uppgift att producera vÀrme till Lidköpings invÄnare och företag. Distributionen sker via kommunens fjÀrrvÀrmenÀt. VÀrmeverket har förutom ren vÀrmeproduktion Àven möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagslÀget har vÀrmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av vÀrmen ska hanteras vilket Àr av betydande del för vÀrmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara pÄ förfogad energi har efterfrÄgats och Àr en del i att hjÀlpa Sverige som land att uppnÄ uppsatta miljö- och energimÄl.Med linjÀrprogrammering har en berÀkningsmodell tagits fram för att utifrÄn givna förutsÀttningar optimera driften av vÀrmeverket. Mot historiska lastdata har modellen anvÀnts för att:Utreda hur vÀl vÀrmeverket har tagit tillvara pÄ förfogad energi.
Miljöaspekter vid rivning av betongstation
Detta examensarbete Àr framtaget för ett aktuellt rivningsprojekt i Gammelstad, LuleÄ, Ät StÄlsmide i LuleÄ AB. DÄ företaget inte sjÀlva har möjligheter att planera inför rivningen sÄ har StÄlsmide i LuleÄ AB dÀrför tagit kontakt med Ltu för att fÄ problemen lösta. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att ge StÄlsmide i LuleÄ AB ett underlag som de kan anvÀnda sig av vid rivning av det aktuella objektet. MÄlen med detta projekt var bland annat att upprÀtta förslag pÄ hur rivningsmomenten bör genomföras rent praktiskt samt att ta fram en specificerad mÀngdbeskrivning av rivningsmassor som kan uppstÄ. I denna rapport har tre olika rivningsmetoder behandlats.
Academica
Academica Àr ett stadsbyggnadsförslag för omrÄdet lÀngs ValhallavÀgens östra del mellan Roslagstull och korsningen ValhallavÀgen/Odengatan. Bakom förslaget stÄr StockholmsbyggmÀstarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som stÀller sig positiva till att utvecklaomrÄdet. I samband med NorraLÀnkens fÀrdigstÀllande Är 2015 förvÀntas trafikmÀngden minska och transport av farligt gods kommer inte lÀngre att tillÄtas pÄ ValhallavÀgen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla omrÄdet och inte minst att bebygga det med bostÀder.
Det blir som det blir - Vi har inte tid att planera! : En studie om att utveckla KolmÄrdens djurparks befintliga zooapplikation och dess anvÀndbarhet och skapa ett praktiskt planeringsverktyg
PÄ vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mÀngder snö pÄ kort tid. Detta medför problem för kraftvÀrmeverken för avfall. Snöblandat brÀnsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt Àn vad pannan Àr dimensionerad för. Detta försÀmrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.
Produktivitet vid stubblyftning :
Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.
Incinerator 2.0
Detta examensarbete Àr i grunden ett konstruktionsprojekt med syfte att utveckla en ny generation av dekontamineringsutrustning kallad Incinerator Ät Getinge Sterilization AB. Incineratorn Àr en tryckbehÄllare som ska avdöda farliga sporer och utvecklades ursprungligen pÄ 70-talet. Denna har uppdaterats flera gÄnger under dess livsspann men konstruktionen för med sig flera problem som nu ska lösas med en helt ny generation, kallad Incinerator 2.0. Projektet har frÀmst handlat om konstruktion men beskriver Àven processteknik och dekontamineringprocess av farligt media. DÄ detta examensarbete berör tryckbehÄllare och dekontamineringsprocesser sÄ har flera standarder och direktiv som t.ex.