Sök:

Sökresultat:

504 Uppsatser om Miljöfarligt avfall - Sida 12 av 34

Hydrologiska synpunkter pÄ deponeringsplatser för fast avfall - FÀltundersökning i GöteborgsomrÄdet

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

Undersökning av miljöstatusen i GothemsÄn / Dalhem i anslutning till utslÀpp av lakvatten frÄn sopdeponi i Roma 2010

In October 2010 it was discovered that leach water had been released from a waste deposit directly into a ditch during a period from March until October 2010. The river DalhemsÄn runs close to the waste deposit, just about 10 meters from the ditch. By studying the benthic fauna it was discovered that the environmental status of DalhemsÄn is bad in this part of the river, but the discharges of leachate from the waste deposit does not seem to have deteriorated the water further since May 2010..

Kontinuerlig biologisk rening : En driftoptimering av pilotanlÀggningen för biologisk kvÀverening av lakvatten vid Löt avfallsanlÀggning

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

"Om det nu Àr farligt som alla sÀger, varför dricker de dÄ?" : En studie om hur barn uppfattar alkohol.

Syftet med min uppsats Àr att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras förÀldrar tÀnker kring Àmnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra förÀldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rÀdsla.

Grönlutslam och flygaska som tÀtskiktsmaterial för sluttÀckning av sulfidhaltig anrikningssand: UtvÀrdering efter 5 Ärs anvÀndning

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mÀngder gruvavfall som ska omhÀndertas pÄ ett miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbart sÀtt. Gruvavfall bestÄr av antingen grÄberg, som Àr omineraliserat/oekonomiskt berg som mÄste brytas av praktiska skÀl för att komma Ät malmen, eller anrikningssand, som Àr en restprodukt frÄn anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts Àr metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av nÄgra procent vilket resulterar i stora mÀngder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag pÄ plats vid gruvan och nÀr anrikningssanden utsÀtts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik : fallstudie i tvÄ regioner

Svensk avfallshantering har förÀndrats mycket sedan början pÄ 1990-talet. AndelenhushÄllsavfall som deponerats har minskat medan förbrÀnning, biologisk avfallshantering ochmaterialÄtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mÀngden hushÄllsavfallökat. För att kunna nÄ en hÄllbar och miljömÀssigt bra förÀndring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvÀrdera vilka miljöeffekter som uppnÄtts genom utvecklingen inomavfallsomrÄdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta pÄ hur tvÄ olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har pÄverkat miljöpÄverkanskategorierna;vÀxthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrÄn uppsatta politiska mÄl och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpÄverkan frÄn respektive scenario fÄs och utvÀrderas med hjÀlp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gÄng.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad pÄverkanpÄ miljön för i stort sett alla aktuella pÄverkanskategorier för de bÄda studerade regionerna,fram till 2004.

Magnetkamerans uppbyggnad och risker med magnetfÀltet i en magnetkamera

Utvecklingen av magnetkameran har under de senaste 20 Ären gÄtt stadigt framÄt. Genom att styrkan pÄ magneterna stigit har Àven riskerna med ferromagnetiska implantat ökat. Ett flertal incidenter har rapporterats, de flesta frÄn USA, men Àven ett fÄtal ifrÄn Sverige. Incidenterna har orsakats av misstag, exempelvis dÄ felaktighet eller otillrÀcklig information rörande patienten tillhandahÄllits. Den hÀr studien ska visa pÄ hur farligt magnetfÀltet kan vara om man inte Àr försiktig och alla rutiner inte följs noggrant.

Undersökningar av metoder att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB i Sandviken

I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfÀllning och flockning med mÄlet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anlÀggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden frÄn den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras pÄ. Molybden anvÀnds inom Sandvik AB som legeringsmetall, frÀmst för att öka stÄlprodukters styrka, hÄrdhet och motstÄnd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels Àr kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jÀmförelse med de flesta andra metaller, dels Àr svÄrigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemomrÄde inom vilket inte mycket nytt har hÀnt sedan sjuttiotalet, mycket beroende pÄ att molybden inte ansetts utgöra nÄgon större risk mot miljö och hÀlsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat pÄ en lyckad reningsprocess som anvÀnds pÄ vatten frÄn en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök dÀr jÀrn(III)hydroxid fÀlldes ut vid pH-vÀrdena 4,5 och 5,0.

VÄtmarkssystemet vid Skedala deponi - Konstruktion, funktion och skötsel

Skedala deponi har anvÀnts som en soptipp för hushÄllsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 Är framÄt. Sedan 1974 har omrÄdet anvÀnts som en deponi för slagg, slam frÄn rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin Àndrades 1993 nÀr inte lakvatten fortsÀttningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprÀttades för lakvattenhanteringen och ett vÄtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.

KretsloppstÀnkande för flerbostadshus i stadsmiljö

Vi mÀnniskor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna vÀxer. Vattendragen vÀxer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svÄrare att ÄterhÀmta sig.

ABP - Animaliska biprodukter i butiker

Animaliska biprodukter (ABP) Àr ett kontrollomrÄde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP Àr hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte Àr avsedda som livsmedel och Àr indelade i tre kategorier baserat pÄ risk för mÀnniskors och djurs hÀlsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanlÀggningar dÀr den största risken finns och de utförs av veterinÀrer anstÀllda pÄ livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollomrÄdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det hÀr arbetet var att kartlÀgga butikers ABP-problematik genom kontroller i fÀlt samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslÄ en lÀmplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att fÄ mer kunskap kring omrÄdet animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. KartlÀggningen utformades som en fÀltstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvÀrdering för ABP i butik.

FrÄn avfall till mylla : En litteraturstudie om komposteringsprocesser

Syftet med studien handlar om att försöka förstÄ vilken betydelse trÀdgÄrdsmiljön har för mÀnniskor som bor i bostadsrÀttslÀgenheter - ur ett hÀlsomÀssigt, estetiskt och skötselmÀssigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda pÄ hur medlemmarna anvÀnder sin trÀdgÄrd och om den har nÄgon hÀlsomÀssig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser pÄ utformningen av trÀdgÄrdsmiljön i sitt bostadsomrÄde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska ocksÄ undersöka vilken syn medlemmarna har pÄ skötselfrÄgan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trÀdgÄrden. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar som fÄtt besvara frÄgor om medlemmarnas syn pÄ sina trÀdgÄrdsmiljöer..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->