Sökresultat:
952 Uppsatser om Miljöetik - Sida 54 av 64
Förhoppningar och hotbilder : En diskursanalys av Dagens Nyheters framstÀllning av den genförÀndrade maten Är 2000-2004
Sedan andra vÀrldskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förÀndrat sÄvÀl mÀnniskors omvÀrld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillÀmpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförÀndrade maten har dock inte gÄtt obemÀrkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt Àmne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen pÄ senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett Àmne som pÄ samma gÄng som det Àr tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vÄr vardag befinner sig medierna. DÄ deras roll Àr sÄ central Àr det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framstÀllning av frÄgan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs pÄ omrÄdet.
Gymnasieelevernas uppfattning om Àmnet Religion : en undersökning av hur eleverna pÄ Björkhagsskolan upplever religionsÀmnet
Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur eleverna pÄ Björkhagsskolan uppfattar Àmnet religion. Tycker eleverna att det Àr viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill ocksÄ titta pÄ om eleverna kan hitta nÄgot som de tycker Àr viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se nÄgon skillnad i elevernas syn pÄ religionsÀmnet nÀr det gÀller de som gÄr teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill Àven se om det finns nÄgon skillnad pÄ hur pojkar och flickor ser pÄ Àmnet religion.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning pÄ Björkhagsskolan under vÄren 2002.
FÄr Gud plats i skolan? : en undersökning om den kristna elevens skolsituation
MÄnga Àr de forskare som har Àgnat sig Ät problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i Àmnet kulturmöten i skolan idag. FrÀmst har dÄ invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, pÄ bÀsta sÀtt.
Köttfri mÄndag - valfrihet eller solidaritet? : En diskursanalys av svenska tidningars framstÀllning av vegetariska kampanjer
Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri mÄndag, framstÀlls i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn bÄde lokala och rikstÀckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade pÄ internet. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla pÄ nÄgot sÀtt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.
Sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r?v?ld i n?ra relationer : En litteratur?versikt
Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.
ETIK I PRAKTIKEN: HUR ETISKA OCH ORGANISATORISKA FAKTORER P?VERKAR SJUKSK?TERSKANS OMV?RDNADSARBETE VID PALLIATIV V?RD AV BARN En litteratur?versikt
Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av
barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt
till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett
ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d?
flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.
Betydande faktorer vid valet av revision : En studie om vilken nytta mindre aktiebolag uppfattar att revisionen ger efter revisionspliktens avskaffande
SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag Ă€r det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som Ă€rbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har frĂ€mst varit riktademot större företag Ă€n de som nu undantagits ifrĂ„n revisionsplikt varför detsaknas studier angĂ„ende mindre aktiebolags instĂ€llning till revision.VĂ„r problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer pĂ„verkar mindre aktiebolag att frivilligt vĂ€lja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.UtifrĂ„n ett deduktivt angreppssĂ€tt har en enkĂ€tundersökning genomförts pertelefon. VĂ„r kunskapssyn Ă€r positivistisk dĂ€r vi utgĂ„r ifrĂ„n att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet bestĂ„r av mindreaktiebolag i UmeĂ„, VĂ€sterĂ„s och Ăstersund som faller under grĂ€nsvĂ€rdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen bestĂ„r frĂ€mst av teorier sombehandlar agentförhĂ„llanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.
- Mellan ?evidens? och ?existens? - Hur arbete med manualbaserade metoder i socialt arbete kan pÄverka socialarbetare och brukare
Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.
VÄld, rÀtt och öde : en lÀsning av Walter Benjamins Zur Kritik der Gewalt
This essay provides an attempt to reflect the notions of violence, right or law and fate in Benjamin?s Zur Kritik der Gewalt, in order to clarify his very dense historical-philosophical reflection on the constitutive relation between violence and law. In contrast to what is most often the case, this essay will not address the notion of divine violence in a direct sense, but mainly focus on Benjamin?s discussion on right and law. The complex of his historical reflection, his attempt to articulate what he calls the ?historical function? not only of violence, but also of law, is crucially related to the notion of fate.
N?R D?DEN BLIR ETT VAL. En allm?n litteratur?versikt om sjuksk?terskans upplevelser och attityder kring patienter som ?nskar d?dshj?lp
Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande
fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall
genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om
att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d?
tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.
TVĂTTĂKTA ANSVAR? - En studie av Global Compacts svenska medlemsföretag.
Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ?Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel.
Vilka Àr hÄllbarhetsredovisningens viktigaste intressenter
Socialt ansvar, etik och miljöansvar Àr nÄgot som dagens företag fokuserar mer och mer pÄ. Företagens intressenter stÀller Àven större krav pÄ utvidgad information frÄn företagen. Företagen har dÀrför börjat presentera hÄllbarhetsredovisningar. Det Àr viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka intressenter de har för sin hÄllbarhetsredovisning och vilken information intressenterna efterfrÄgar. HÄllbarhetsredovisningen Àr inte tvingande och har heller inte krav pÄ extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka som Àr de viktigaste intressenterna för företagen nÀr de upprÀttar sina hÄllbarhetsredovisningar.
AvstÄ eller avbryta livsuppehÄllande vÄrd inom intensivvÄrd, intensivvÄrdsjuksköterskans upplevelse och perspektiv
Inom intensivvÄrd finns de största möjligheterna till att rÀdda och upprÀtthÄlla liv. Dock rÀcker inte alltid dessa teknologiska möjligheter till utan det mÄste beslutas om att avstÄ eller avbryta livsuppehÄllande vÄrd. Detta svÄra beslut angÄende en annan mÀnni-skas liv kan leda till etiska och moraliska svÄrigheter dÄ man mÄste ta hÀnsyn till flera olika aspekter sÄ som medicinska riktlinjer, etiska riktlinjer, lagar och yrkeskoder samt patientens vilja och vÀlbefinnande. Syftet med studien Àr att belysa intensivvÄrdssjuk-sköterskans perspektiv och upplevelser i samband med avstÄende eller avbrytande av livsuppehÄllande vÄrd och övergÄng till palliativ vÄrd. Metoden som anvÀnds Àr en litte-raturstudie som bygger pÄ nio stycken artiklar, som bearbetades och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.
MossagÄrden - En studie i att skapa förtroende och relationer
MÀnniskans miljö och hÀlsa blir allt viktigare för individen, vilket medför en medvetenhet i dagens konsumtion. Vi har i vÄr uppsats valt att studera, via intervjuer och en observation, hur ett litet ekologiskt e-handelsföretag, MossagÄrden, gÄr tillvÀga för att sprida det ekologiska budskapet och marknadsföra sig hos kunderna. UtifrÄn teorier om identitetsskapande, kvalitet, servicemöte, och marknadsföring analyserar vi MossagÄrdens agerande och vilka konsekvenserna blir för kunden. DÄ MossagÄrden sÀljer sina produkter via sin hemsida tar vi Àven upp företagets fördelar och nackdelar med e-handel. Analysen visar att hemsidan har stor betydelse för företaget, dÀrför Àr det viktigt att kontinuerligt utveckla sidan och dra nytta av de fördelar Internet ger.
Utdelning och koncernbidrag inom svenska utbildningskoncerner
Bakgrund och problem: De senaste Ären har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket frÀmst diskuterades i samband med valet 2010, har frÀmst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gÄ med vinst som de dÀrefter fritt kan disponera. Debatten som varit Àr dock starkt pÄverkad av politiska vÀrderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta Àr fÄ. SammanstÀllningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lÀmnar utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det Àr svÄrt att fÄ en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanstÀllning över i vilken utstrÀckning utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. SammanstÀllningen rör de valda bolagens tre senaste Ärsredovisningar rÀknat frÄn Ärsslutet 2009.Metod: Detta Àr en deskriptiv studie varav fokus varit pÄ det empiriska materialet.