Sök:

Sökresultat:

848 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 22 av 57

En kvalitativ studie av elevers och lÀrarens uppfattningar av den "Lilla gruppen" i skolan

SammanfattningI vÄr uppsats undersöker vi en sÀrskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda pÄ elevernas, lÀrarnas och specialpedagogernas/speciallÀrarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig Ät. Med hjÀlp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstÄ hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sÀtt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt Àr att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, nÄgot som vi dÀrför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi anvÀnder oss av som metod ger oss möjlighet att trÀnga in pÄ djupet av respondenternas uppfattningar.

Hierarki eller jÀmstÀlldhet : en studie om arbetslaget i förskolan

det hÀr arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angÄende förskollÀrare och barnskötare i förskolan förÀndrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrÄn de mÄl och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien frÄn 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan sÄg ut och vad som var viktigt gÀllande utbildning och lÀmplighet men ocksÄ vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver Àven faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna Àt sÄsom styrdokument och utbildning som krÀvts för de olika yrkesgrupperna. Vi anvÀnder oss av intervjuer för att ta reda pÄ hur förskollÀrare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhÄllande till givna styrdokument.

TillgĂ€nglighet för rullstolsburna : Politik, praktik och vardagsliv. En fallstudie i Örebro

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgĂ€ngligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgĂ„r frĂ„n tre frĂ„gor. Hur arbetar man politiskt nĂ€r det gĂ€ller tillgĂ€nglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frĂ„gor kring tillgĂ€nglighet i staden? Hur ser rullstolsburna pĂ„ tillgĂ€ngligheten i Örebro? För att besvara frĂ„gorna studerar jag litteratur och gĂ€llande lagar som behandlar Ă€mnet tillgĂ€nglighet pĂ„ olika sĂ€tt. Jag genomför Ă€ven tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjĂ€nsteman samt en person som Ă€r rullstolsburen.

?En skola för alla? - tre lÀrares röster om möjligheter och svÄrigheter

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ en F-9 skola, ser pÄ sin strÀvan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lÀrare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? UtgÄngspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat tre lÀrare frÄn en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lÀrarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap och kÀnna social samhörighet. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna i hög grad ser elevernas skolsvÄrigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bÀrare av problemen.

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Sverige och implementering av EU-direktiv : En fallstudie av badvattendirektivet och arbetstidsdirektivet

The aim of this paper is to explain and compare non-compliance of two EU-directives, ?the quality of bathing water? and ?the working time directive?. This study answers the questions: Why didn?t Sweden implement the directive on bathing water quality and the working time directive correctly? Are the reasons for non-compliance the same or different in the two cases? The paper is designed as a case study and with an explanatory attempt we explain why the two directives weren?t implemented correctly in Sweden. The theoretical approach is based on both general- and EU-specific implementation theories.

Skolan som social arena? : En studie om den levande sociala gemenskapen pÄ tvÄ skolor

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förstÄelse för skolan som arena för att frÀmja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och lÀroplanens direktiv om detta uppdrag. UtgÄngspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som Àr den sociala gemenskapens arenor pÄ skolorna. De intervjuade Àr alla överens om att förutsÀttningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lÀrare och elever och att den levande sociala gemenskapen Àr en förutsÀttning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgÄr att alla informanter Àr pÄ det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstÀmmer med varandra.

Skönlitteratur i undervisningen

Det finns mÄnga exempel pÄ undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts frÄn förklaringsomrÄden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhÀllet, vilka ofta nÀmns, och istÀllet landat pÄ betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsÀttningen benÀmner som översÀttning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översÀttningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. UndersökningsomrÄde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frÄgor. Resultatet har sedan vÀxelvis bearbetats med teorier kring organisering och översÀttning. Arbetets viktigaste resultat Àr att organisering och översÀttning pÄverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvÀrdig vÀgledning, vilket Àr det kommunen strÀvar efter, inte kan utlovas av kommunen om översÀttning inte tas i beaktande. Kopplat till översÀttning Àr utvÀrdering och uppföljning vilka ocksÄ behövs för att en vÀgledning likvÀrdig och rÀttvis till alla elever ska kunna sÀkerstÀllas..

Med rödpenna eller blyerts: om hur lÀrare i Norge bedömer
sprÄkriktighet

Föreliggande arbete utgÄr frÄn diskussioner om sprÄkriktighet inom den nordiska sprÄkgemenskapen i form av hur lÀrare i Norge bedömer sprÄkriktighet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka metoder norsklÀrare anvÀnder sig av vid bedömning av skriftsprÄk samt vilken relevans det har för svenskundervisningen. Ett delsyfte för studien Àr att undersöka norsklÀrares uppfattning om vad det betyder för sprÄkriktigheten att mÄnga ord pÄ bokmÄl och nynorska har jÀmstÀllda former som eleverna kan vÀlja bland. Syftet har besvarats med hjÀlp av intervjuer med verksamma norsklÀrare pÄ ?videregÄende skole?, motsvarande gymnasiet, i Narvik kommun, Norge samt tidigare forskning om sprÄksituationen i Sverige och Norge.

Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Kvalité i arbetet

Nya krav pÄ tillgÀngligheter, prioriteringar, synsÀtt, kompetens och konkurrens om arbetskraft pÄverkar dagens hÀlso- och sjukvÄrd i stor utstrÀckning, detta i och med den stÀndiga utvecklingen med ny teknik och forskning. Kvalitet inom vÄrden innebÀr för patienten bland annat ett bra bemötande, tillit och olika respektfaktorer men Àven en bra tillgÀnglighet, hur enhetens mottagande i miljösynpunkt kÀnns och ett gott behandlingens resultat pÄverkar patientens kvalitets upplevelse. Gapet mellan möjligheterna att behandla och bota har ökat vilket medför att etiska övervÀganden blir allt vanligare. FrÄn slutet av 1990-talet sÄ har inom Norrbottens lÀns landsting införskaffats ett antal direktiv om sÄ vÀl etiska plattformar som etiska kommiteér och diskussionsgrupper. PÄ PiteÄ vÄrdcentral har man sedan vÄren 2006 försökt starta upp ett projekt som berör de etiska omrÄderna inom vÄrden och med detta pÄ sikt höja kundnöjdheten. I denna studie har tvÄ skilda kvantitativa enkÀtanalyser gjorts en för patienter och en för anstÀllda.

GrÀnsdragningen mellan nÀringsverksamhet och hobby : betrÀffande hÀstverksamhet

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkar bedömningen avom hÀstverksamhet ska beskattas som inkomst av tjÀnst eller som inkomst av nÀringsverksamhet. Med anledning av att rÀttspraxis i viss utstrÀckning Àr in casubetonad och saknar utförligare motiveringar Àr det emellertid omöjligt att tÀcka allatÀnkbara faktorer. Uppsatsen omfattar verksamheter med inriktning pÄ ridsporthÀstar, d.v.s. ridsportverksamheter. Med begreppet ridsportverksamhet avserjag alla ridsportens grenar, sÄsom hoppning, dressyr, fÀlttÀvlan, körning och distansritt, och Àven andra hÀstrelaterade verksamheter som exempelvis ridutbildning, hÀstuppfödning, inackordering och hingsthÄllning.

Svartlistning av störande flygpassagerare

Störande passagerare kan utgöra ett flygsÀkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sÄdana passagerare pÄ sina flygningar Àr att upprÀtta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sÄdana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta Àr en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestÀmmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som Àr ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillÄten behandling av personuppgifter Àr att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sÄdan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen pÄ huruvida svartlistning Àr tillÄten utan medgivit samtycke.KÀrnfrÄgan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga sÀkerheten vÀger tyngre Àn passagerarens skydd mot krÀnkning av sin personliga integritet.

Energideklaration för John Mattson Fastighets AB : Energibesparing med bibehÄllen kundkvalitet

Lagen om energideklaration började gÀlla den 1 oktober 2006 och grundar sig pÄ ett EG direktiv som syftar pÄ att energieffektivisera vÄra byggnader. Byggnader i Sverige stÄr för cirka 40 procent av landets totala energianvÀndning och det Àr dÀrför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta omrÄde.MÄlet med energieffektiviseringen Àr att skapa möjligheter för en hÄllbar samhÀllsutveckling, trygga vÄr energiförsörjning och samtidigt kunna minska EU:s beroende av importerad energi.Syftet med detta examensarbete Àr att hjÀlpa John Mattson Fastighets AB att utrÀtta en energideklaration för fastighetsbestÄndet ute pÄ Lidingö. MÄlet Àr att komma fram till energibesparingsÄtgÀrder som Àr kostnadseffektiva och vÀrna om kundkvalitén. NÀr man sedan genomför ÄtgÀrderna kommer det att medföra att driftkostnaderna minskas och att hyresgÀsterna fÄr en bÀttre boendemiljö samt bidrar till ett hÄllbart samhÀlle.Det visar sig att tvÄ kostnadseffektiva energibesparingsförslag skulle kunna minska energiförbrukningen i fastighetsbestÄndet med ungefÀr 15 % som inte krÀver nÄgra större ingrepp i byggnaderna. Investeringskostnaden Àr lÄg och Pay-Off-tiden relativt kort om man jÀmför med andra besparingsförslag.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->