Den fria rörligheten för personer är en grundläggande rättighet för medborgare inom EU, men fortfarande finns stora rättsliga och praktiska hinder. För en revisor som vill arbeta i ett annat EU-land krävs att hans eller hennes högre revisorsexamen erkänns av värdlandet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl den fria rörligheten för revisorer fungerar samt identifiera eventuella hinder. För att uppfylla syftet genomförs en kartläggning av hur erkännandeprocessen ser ut i samtliga medlemsländer. Kartläggningen är baserad på tio variabler som härletts ur direktiv 89/48/EEG.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.

Målet med examensarbetet var att utvärdera hur Gustavsberg AB i Vårgårda arbetar för en hållbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som även gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. Målet var också att genom intervjuer med personer på företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Rapporten innehåller även en diskussion kring hållbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa.Utvärderingen hur företaget arbetar för en hållbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick från de kriterier Folksam använder i sin årligt återkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras på Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting Initiative´s (GRI) direktiv.

En konflikt mellan en arbetsgivare, som tillhandahöll tjänster och utstationerade sina arbetstagare till Sverige, och en fackförening som krävde att arbetsgivaren tecknade ett svenskt kollektivavtal var utgångspunkten för denna uppsats. Uppsatsen syftade till att studera om och eventuellt hur europarätten påverkar det svenska rättsläget avseende rätten att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att få tillstånd ett kollektivavtal. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie av Vaxholmskonflikten. De slutsatser som uppsatsen presenterade var att lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare behöver förändras för att uppfylla de krav som direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster ställer, samt bättre svara mot den svenska arbetsmarknadsmodellen..

År 2006 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fått stor uppmärksamhet främst på grund av den integritetskränkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebär att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekämpande syfte. Våren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och därmed blivit lagd på is i ett år, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krävs av Sverige att införa detta tvångsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gången, då Sverige första gången inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter på miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrån behov samt hur den integritetskränkning som direktivet medför har rättfärdigats.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Rapporten undersöker metoder som teknikföretag använder inom produktutveckling i syfte att främja ekologisk hållbarhet. Arbetet tar upp bakomliggande motiv till företags hållbarhetssatsningar samt hur dessa påverkar metodvalen. Vi diskuterar kring framtida utmaningar som företag står inför gällande ekologisk hållbarhet i produktutvecklingen. Rapporten utgörs av en teoridel där omfattande teori kring produktutveckling presenteras. Teori har huvudsakligen inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar, vilka i sig utgörs av genomförda studier av metoder etc.

Syftet med denna rapport är att studera möjligheter och utmaningar för framtida biodieselproduktion på Island. Island ska enligt EU direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor uppfylla målet att 10 % av den totala energin i transportsektorn ska komma från förnybara energikällor år 2020. Idag ligger andelen förnybara drivmedel i transportsektorn på 0.35 %. Island har lagt fram ett policydokument om att 10 % -målet även gäller för fiskindustrin, som står för en stor del av den totala oljeanvändningen på Island. Metoden i projektet har huvudsakligen varit litteraturstudier samt några intervjuer. Projektet visar att det finns goda möjligheter att öka biodieselproduktionen på Island och även nå 10 % -målet under förutsättning att tillgången på lämpliga råvaror ökar. Enligt grova beräkningar i denna rapport kan inhemsk biodieselproduktion uppgå till 3,2 % av den totala oljeimporten år 2030.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.

År 2006 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fått stor uppmärksamhet främst på grund av den integritetskränkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebär att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekämpande syfte. Våren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och därmed blivit lagd på is i ett år, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krävs av Sverige att införa detta tvångsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gången, då Sverige första gången inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter på miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrån behov samt hur den integritetskränkning som direktivet medför har rättfärdigats.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt.

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. .

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..