Sökresultat:
1225 Uppsatser om Miljödebatten - Sida 29 av 82
LikvÀrdig bedömning vid det nationella provet i Är 5 - existerar det?
Avsikten med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i Ă„r 5 var likvĂ€rdig dĂ„ det gĂ€llde den fria skrivningen i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k vĂ„ren 2006. Ămnet vĂ€ckte vĂ„rt intresse dĂ„ vi uppmĂ€rksammat debatten i medierna om hur orĂ€ttvis betygssĂ€ttningen Ă€r i de senare Ă„ren pĂ„ grund av att den inte görs pĂ„ likvĂ€rdiga grunder. Vi bestĂ€mde oss dĂ„ för att undersöka om man kan se denna tendens redan i Ă„r 5.
För att undersöka detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare frÄn tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen vÄren 2006. Vi fick pÄ sÄ sÀtt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvÀrdig bedömning samt deras tillvÀgagÄngssÀtt dÄ det gÀllde detta.
För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsomrÄdet. VÄr slutsats Àr att trots goda intentioner hos vÄra intervjupersoner blev bedömningen inte likvÀrdig..
Den samiska björnceremonin
Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan sÀga att det finns ett litet propagandasyfte ocksÄ. Jag valde Àmnet för att synliggöra fler synsÀtt pÄ rovdjur Àn de som finns idag. I dagens debatt Àr man för eller emot rovdjur och har noll förstÄelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat nÄgra frÄgor som Àr det som ska besvaras i denna uppsats.Hur sÄg samernas traditionella förhÄllande till björnen ut?Hur gick jakten pÄ björnen till?Vilka trosförestÀllningar anvÀndes före, under och efter björnjakt?För att besvara dessa frÄgor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i Àmnet.
Den nye kusinen frĂ„n Ăster : Svensk riksdagsdebatt om Estland frĂ„n 1985 till idag sett ur ett
Uppsatsen behandlar hur Sveriges syn pĂ„ Estland, uttryckt i Riksdagsdebatten, förĂ€ndras frĂ„n 1985 till 2008, analyserat ur ett identitetspolitiskt perspektiv. Identitetspolitik innebĂ€r att sjĂ€lvidentifikationen av en stat primĂ€rt bygger pĂ„ identifieringen av "de andra" och att upprĂ€ttandet av en grĂ€ns gentemot "de" skapar utrikespolitik. Undersökningen bygger pĂ„ en kvalitativ analys av riksdagstryck frĂ„n den berörda perioden och fokuserar pĂ„ beskrivningen av Estland i debatten. Författaren menar att det under denna tid finns ett flertal tydliga tendenser till förĂ€ndring som mynnar ut i Estland gĂ„r frĂ„n att vara nĂ„got som omnĂ€mns ytterst försiktigt och endast med bakgrund av Kalla Kriget till att bli ett europeiskt Ăstersjöland som Ă€r en nĂ€ra samarbetspartner för Sverige. Under loppet av denna utveckling blir bĂ„de Ăstersjön och Europa viktiga identifikationer för Sverige medan Norden stĂ„r tillbaka i relativa termer..
Nyateism vs teism-debatten : En analys av Dinesh D'Souza's argumentation
During the last few years the western world has seen an increasing interest in the topic of atheism, with bestselling books by writers like Richard Dawkins, Sam Harris and Christopher Hitchens. The critic of religions that these writers have brought to the table have not gone unmet, with writers like Dinesh D'Souza rushing to the defence of Chrisianity.Taking on the arguments of New York Times bestselling author Dinesh D'Souza in the current debate on the existece of God and the usefullness of religion, I here examine the claim by D'Souza that atheism, in fact, is responsible for the worst mass murders of history. In taking D'Souza's arguments and analyzing them on its own philosophical merits, with methods like the process of elimination and information evaluation (i.e source criticism), I will here show just exactly how persuasive these arguments prove to be. In the following pages we will not only discuss the role of atheism in 20th centuary totalitarianism, but also answer questions like ?Was Hitler an atheist or a theist??, ?Is atheism responsible for the worst crimes of history?? and ?Are people who believe in God in fact more moral the those who do not??.
?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv
Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla
aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter
?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser,
samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att
aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt
skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.
Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation
Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera
l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och
sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation
av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad.
Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r
att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas
krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort.
Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags
leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation.
Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om
blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive
konsumenter, i leverant?rskedjan.
Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har
empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.
Missionsförbundets ungdomsförening i BorlÀnge 1930-1950
Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige pÄverkas av det som försiggÄr i omvÀrlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras Àr vÀrldskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrÄgan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrÄgor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat Àr att SMU i BorlÀnge pÄverkas vÀldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i BorlÀnge Àr förhÄllande vis lika frÄn Är till Är.
Kampen om innebörden i objektiv religionsundervisning
Uppsatsen Àr en studie av religionsundervisningens förÀndring frÄn 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar frÄn denna tidsperiod. Artiklarna Àr hÀmtade frÄn LÀrarnas tidning och dess företrÀdare. Syftet Àr att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förÀndringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar pÄ tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan tvÄ av dessa.
Utbildade lÀrare viktigt ?
Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lÀrare lÀrarexamen. Som studerande pÄ lÀrarutbildningen tyckte jag dÀrför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lÀrare har lÀrarexamen. För att fÄ en bred bild av detta omrÄde har jag lÀst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lÀrare. Utöver artiklarna har jag lÀst tidigare forskning inom omrÄdet, och det fanns olika Äsikter om det var viktigt eller ej att lÀrare hade lÀrarexamen, i bÄde tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lÀrare med lÀrarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa Äsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansÄgs vara viktigt att lÀrare har lÀrarexamen.
Urban Building i kvarteret Domherren : Arkitekturskolan KTH
Arkitekturskolan idag Àr stÀngd och avvisande med skola och offentliga program bakom lÄsta dörrar. I detta projekt har jag utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen om vad som skulle hÀnda om man öppnar upp skolan och fyller bottenvÄningen som idag Àr P-hus med offentliga program? VÄr framtida yrkesroll Àr i de flesta fall vÀldigt relaterad till samhÀllet och den omgivning vi lever i. DÀrför Àr det lÀtt att undra varför skolan Àr sÄ stÀngd och snarare stÀrker den ibland lite trista syn som allmÀnheten har pÄ vÄr yrkeskÄr.Med en öppnare skola skulle vi verka nÀrmare debatten och förhoppningsvis fÄ visa upp vÄra idéer för en större publik och kanske Àven fÄ chans att trÀna pÄ att förklara för, och bemöta kritik frÄn mÀnniskor som inte tittar pÄ ritningar dagarna i Ànda.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare Àn döljer och som bjuder in istÀllet för att stÀnga till..
Invandrarföretagare i Sverige : kritisk diskursanalys av hur riksdag och regering tala om invandrarföretagare
Sverige stÄr idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillvÀxt och sysselsÀttning berott av, nu i större utstrÀckning lÀggs ner eller flyttar utomland. En sÄdan omstrukturering innebÀr i sin tur att allt större vikt och tilltro sÀtts till att smÄföretag ska bÀra den svenska ekonomiska tillvÀxten och sysselsÀttningen. Invandrare utgör en stor del av smÄföretagarna och det Àr dem som ligger i fokus i detta arbete nÀr jag studerar riksdag och regerings syn pÄ invandrarföretagare. Debatten kring ?invandrarföretag? har karakteriserats av sÄvÀl positiva som negativa förklaringsmodeller.
Hela och halva samtal : Olika samtalsformers inverkan pÄ arbetsprestationen
Denna studie grundar sig pÄ en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmÄga pÄverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan tvÄ personer och dels ett mobiltelefonsamtal. UtifrÄn teorier om den proaktiva hjÀrnan och det resursmÀssigt begrÀnsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer Àn vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer pÄtaglig dÄ försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktÀr. Resultaten visade sig ge stöd Ät hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utstrÀckning Àn vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte pÄvisa att denna distraktion blir mer tydlig dÄ personer utför mer komplexa uppgifter Àven om resultatet hade en tendens att gÄ i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlÀgg till debatten om hur öppna kontorslandskap (dÀr de anstÀllda stÀndigt exponeras för kollegors samtal) pÄverkar mÀnniskors arbetsprestationer..
Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder
Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.
Motiv till deltagande i kompetensutveckling bland vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade
Kompetensutveckling för de anstÀllda inom den kommunala omsorgen Àr ett Àmne som varit pÄ agendan i den offentliga debatten de senaste Ären. För ett par Är sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anstÀllda inom verksamhetsomrÄdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgÄngspunkt ur nÀmnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt vÀlja att avstÄ. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de frÀmsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bÀttre arbete.
Social Responsible Sponsorship - an Easy Way to a Stronger Brand? - A study of Consumer Based Brand Equity and Consumer Packaged Food
Syfte: Att identifiera de problem och/eller svÄrigheter som uppstÄtt efter införandet av IAS 39 och dess krav pÄ att finansiella instrument ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjÀlpa av en induktiv metod. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. SekundÀrdata bestÄr av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tÀnkandet har anvÀnts samt Streek & Schmitters modell.