Sökresultat:
1225 Uppsatser om Miljödebatten - Sida 30 av 82
Slöja i skolan?
I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..
Frihet till personlig integritet eller frihet frÄn yttre hot?: En idéanalys av debatten om FRA-lagen i svenska tidningar
In this thesis I explore the debate on surveillance in Swedishnewspapers that preceded the FRA law. The development ininformation technology has made it possible to monitor society toa greater extent than before. It is therefore interesting andimportant to explore a debate preceding a controversial law onsurveillance. The primary purpose of this thesis is to add to abetter understanding of how such a law was discussed in Swedishnewspapers and the relationship between idea and ideology in thisdebate. To answer these questions I explore the newspaper debateby using Isaiah Berlins notions of liberty, positive and negativeliberty.
"Hen Àter rötter och odlar bin - och lajkar bilder pÄ Fridolin" : En studie om anvÀndandet av ordet hen i journalistiska texter och bloggtexter
I denna uppsats analyseras anvÀndningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- anvÀndningen exploderade i bÄde media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets anvÀndning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats Àr att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det gÄr att hitta mönster i anvÀndandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utstrÀckning anvÀnds i syntaktisk funktion, bÄde i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin Àr generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin Àr könsöverskridande hen.
Dimensionella aspekter : en kvalitativ undersökning av de svenska riksdagspartiernas argument i EMU-debatten
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..
A Wikiwiki Wikipedia : amatörernas klotter eller nutidens lÀttillgÀngliga och tillförlitliga kÀlla?
Wikipedia, ?den fria encyklopedin som alla kan redigera?, anvÀnds mer och mer. Den Àr tillrÀckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jÀmfört med de traditionella uppslagsverken Àr dock att Àven de som inte Àr experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ?vanlige internetanvÀndaren? kan pÄverka innehÄllet i, Àr en del av vad man kan kalla för deltagarkultur.
LÀsning av skönlitteratur i skolan- vad ska eleverna lÀsa och varför?
VÄrt examensarbete handlar om valet av skönlitteratur inom svenskÀmnet och syftet med denna lÀsning i skolan. Uppsatsen bestÄr av tvÄ undersökningar. Dels har vi utfört en kritisk nÀrlÀsning av den kanondebatt som följde av Folkpartiets förslag och som fördes i framför allt dagstidningar under sommaren och hösten 2006. Dels har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med svensklÀrare verksamma i grundskolans senare Är. För att kunna placera in de Äsikter och argument som vi har utvunnit ur undersökningarna i en klargörande kontext har vi skapat ett schema som baseras pÄ tvÄ av Lars-Göran Malmgrens tre svenskÀmneskonceptioner.
Pressfotograf eller fotojournalist : vart Àr yrket pÄ vÀg?
Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakÄt pÄ debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. HuvudfrÄgorna Àr:Vilka arbetsuppgifter ingÄr i en pressfotografs arbete?Hur har yrket förÀndrats de senaste 25 Ären?Hur ser pressfotograferna pÄ fotojournalistikens framtid?Metoderna har bestÄtt av observationer, intervjuer och en enkÀtundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag pÄ ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet.
SjukförsÀkringssystemet: om funktion och tillit
Vi har granskat en del av vÄrt vÀlfÀrdssystem nÀmligen sjukförsÀkringssystemet. Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga aktörernas ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vi berör individ- och myndighetsnivÄ och utifrÄn kartlÀggningen granskar vi om och i sÄ fall varför respektive Ätaganden kan leda till att tilliten urholkas. Uppsatsens teoretiska ram bygger pÄ Rothsteins teori om socialt kapital och den sociala fÀllan. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fallgropar i den hÀr sköra processen som sjukskrivning visar sig vara.
Storföretagen vs. Kunskapsintensiva företag - Presentation av humankapital i Ärsredovisningar
Uppsatsen syfte Àr att jÀmföra hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen pÄ Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen Àr dels att jÀmföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningen Àr idag, samt Àven hur det varit historiskt de senaste Ären. För att representera de tvÄ företagsgrupperna har tio företag frÄn varje respektive grupp valts ut med Ärsredovisningar frÄn Ären 1996-2004. Totalt har 60 Ärsredovisningar frÄn granskats och bedömts frÄn en checklista utformad utifrÄn den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.
Vem formar innehÄllet i utbildningen? TursimlÀrarnas möjligheter och val av undervisning i hÄllbar turismutveckling
I min studie undersöker jag vad det Àr som kan forma innehÄllet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjÀlp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlÀrare.
I intervjuerna har jag undersökt lÀrarnas instÀllning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hÄllbar turismutveckling och om de i sÄ fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hÄllbar turismutveckling eller inte. Min analys av lÀrarnas svar bygger pÄ lÀrarnas praktiska teori alltsÄ lÀrarnas vÀrderingar om nödvÀndig kunskap samt lÀrarnas personliga erfarenhet frÄn Àmnet och elevernas kunskap.
För att fÄ fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det Àr lÀrarna som formar utbildningen i slutÀndan för det Àr lÀrarna som tolkar och vÀljer sin undervisning utifrÄn den praktiska teori som de har..
Kanonrepresentation : En granskning av vÀsterlÀndsk litteraturkanon
Den vĂ€sterlĂ€ndska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp Ă€nda sedan dess intĂ„g i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pĂ„gĂ„r Ă€nnu idag. Debatten har frĂ€mst kommit att handla om kanons legitimitet i förhĂ„llande till dess representation, dĂ„ den sedan uppkomsten frĂ€mst har representerats av litteratur skriven av vĂ€sterlĂ€ndska mĂ€n. Ă
r 2004 uppmÀrksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, dÀr folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag pÄ en liknande svensk kulturkanon för att dÀrmed stÀrka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik frÄn olika hÄll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons mÄnga aspekter.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar: en makroanalys och en mikroanalys.
Mediebilder av homosexualitet. Ă ke Green-debatten
The purpose of this thesis is to study how homosexuals and homosexuality were represented in the press during the trials against the Pentecostal pastor Ă
ke Green, and to what kind of social representations and narratives these representations can be related.Using critical discourse analysis and theories about the differentiation between in- and outgroups I try to unveil implicit meanings and attitudes towards gay people mainly at the local text level. The material consists of articles in Ălandsbladet and Dagens Nyheter that were produced before, during and after the trials.The analysis suggests that homosexuals are construed as a deviant outgroup and that the majority, the ingroup, is presented as an essentially heterosexual, tolerant community. Homosexuality is wrong and heterosexuality is the right way of living. Homosexuals, in terms of group lobbyism, are construed as an enemy, a threat, against Western ideals such as family values and freedom of speech. They indirectly become a threat to Swedish democracy.
BIG SISTER IS WATCHING? En argumentationsanalys av den svenska debatten om ?Chat Control?
The Swedish debate regarding chat control highlights a value conflict between protecting the
safety of children and preserving democratic rights such as privacy and freedom of expression.
This thesis examines key arguments for and against the proposed EU CSAM-regulation,
analyzing them through a normative argumentation analysis method. The analysis is based on
the Swedish constitution, representing the common values of Swedish society. The study
reconstructs arguments from four debate articles and evaluate them according to their relevance
and validity, which makes up the arguments? total evidential strength.
Ăr Region Halland demokratiskt? En studie om indirekt demokrati och demokratisk legitimitet
I fokus för denna uppsats stÄr samverkansorganet och kommunalförbundet Region Hallandeller mer exakt den form av indirekt demokrati som organisationen styrs genom. Studienssyfte Àr att ur ett demokrati och legitimitetsteoretiskt perspektiv undersöka Region Hallandmed fokus pÄ just den indirekta demokratin. Studiens frÄgestÀllning Àr tvÄdelad ochundersöker dels hur förankringen av politik inom Region Hallands ram förankras ikommunerna och hos medborgarna. Dessutom undersöks vilka demokratipolitiska ambitionersom Region Halland har. I uppsatsen anvÀnds en form av kvalitativ metod nÀmligensamtalsintervjun och intervjuerna genomförs med politiker verksamma i kommunerna ochRegion Halland samt med tjÀnstemÀn pÄ Region Halland.
Varför blir revisorn stÀmd? : Ur revisionsprofessionens perspektiv
Under de senaste Ären har flertalet stÀmningar riktade mot revisionsbyrÄer fÄtt medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stÀmd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som Àr knuten till yrket. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stÀmd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förvÀntningsgapet samt försÀkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgÄtt frÄn vid insamling och analys av empirin.