I takt med att de globala klimatförändringarna fortsätter kommer konsekvenserna bli allt mer ödesdigra. Vissa av dessa konsekvenser förbises ofta i den globala debatten och i världspolitikens inflytelserika kretsar. Uppskattningar gör gällande att så många som 200 miljoner människor blivit förskjutna som en konsekvens av klimatförändringarna. Detta aktualiserar frågan om klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats är att studera varför det internationella samarbetet gällande klimatflyktingar kan betraktas som begränsat.

I detta 10-poängsarbete går jag igenom hur min egenhändigt producerade kvadratrotsalgoritm fungerar praktiskt och teoretiskt. Med denna algoritm kan man för hand räkna ut kvadratrötter som innehåller 50-60 värdesiffror. Med de tidigare kända algoritmerna för kvadratrötter kan man räkna ut 5-6 värdesiffror. Min algoritm fungerar inte på samma sätt som de tidigare använda kvadratrotsalgoritmerna men den är lika korrekt. Stor tyngdvikt i arbetet har därför lagts på att visa på att det finns flera olika korrekta algoritmer för våra vanliga räknesätt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ledarsidor från tidningar med olika politiska inriktningar/åskådningar kom att ställa sig till de nya läroplansreformerna från 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka åsikter tidningarna ger uttryck för angående läroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade läroplansreformerna. Resultaten visar att även om tidningarna var oeniga i värderingarna kring läroplansreformerna, så är de emellanåt eniga i sakfrågor. Det förekommer ej någon reell debatt tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika åsikter och åskådningar som de olika tidningarna ger uttryck åt..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna uppsats handlar om kanondebatten 2006 och urvalet av litteratur i antologier avsedda förgymnasiet. Syftet är att ge en klar bild av hur kanondebatten 2006 såg ut och sedan jämföra detmed vilken litteratur som finns representerad i antologier och handböcker avsedda för gymnasiet.Detta genomförs via en deskriptiv och kvantitativ metod där fokus ligger på vilka svenskaförfattare som återfinns i läromedel avsedda för gymnasiets svenskkurser.Studien visar att kanondebatten i sig inte ledde till några konkreta förändringar. Den visar ävenatt det inte finns stöd för flera av de åsikter som fördes fram vad gäller författarrepresentation igymnasieskolans antologier. Däremot visar studien att litteraturhistorien får ett krympandeutrymme i litteraturantologier avsedda för gymnasiet, en farhåga som fördes fram under debatten..

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

This essay examines through a sociological perspective how physical objects in Ted Kooser?s poetry collection "Delights & Shadows" can be used to depict the characters? social environment. This is done by examining the physical objects found in 25 poems, the relationships between subjects and objects, and how this relationship can describe the social environment. The essay also examines how the relationship between subjects, objects, and the presence of the social environment within the text affects the reader experience. The physical objects are examined with Bill Brown?s Thing Theory as "things" that stop working for humans, when their flow within the circuits of production and distribution, consumption and exhibition is arrested, however momentarily.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas.Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor.

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..

Den svenska debatten om användningen av GMO har varit en het och infekterad fråga i många år. Förespråkarna och motståndarna till GMO är långt ifrån varandra och positionerna är tämligen låsta. Hur kan det komma sig att man ser användning av GMO på så vitt skilda sätt? Jag började fundera på vad de som mestadels förmedlar informationen om GMO själva har för syn på ämnet. Studien fokuseras på journalister som bevakar och skriver om den gröna näringen i svenska tidningar.

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

När vi säger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhållande föreligga mellan de båda. Diskussionen gällande specificeringen av dessa entiteter, allmänt kallade kausala relata, har i mångt och mycket begränsats till debatten om vilken typ av entiteter de måste vara. Den vanligaste uppfattningen är att kausalitet är en relation mellan olika händelser, där dessa antas vara partikulära entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istället sådant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

Vårt syfte med uppsatsen är att analysera de nya kapitaltäckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankväsendet. Vår fokus kommer att ligga på den högre riskkänslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med två undersökningar. Den första är en kartläggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra är intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och två revisionsbolag.Vår slutsats är att det svenska bankväsendet har förtroende för Basel II i den mån att det främjar den finansiella stabiliteten.