Sökresultat:
933 Uppsatser om Miljödebatt - Sida 9 av 63
Mammabarnanstalt : Barn i fÀngelse - bra för barnet, bra för mamman, bra för samhÀllet
Synen pÄ vad som Àr bÀst för barnet dÄ modern sitter pÄ anstalt har förÀndrats. Det har visat sig att det bÀsta för barnet i mÄnga fall Àr att stanna hos sin moder trots fÀngelsevistelse, snarare Àn att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rÄdande uppfattningen. Mitt förslag Àr ett stÀllningstagande i en nu rÄdande het debatt..
Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.
Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.
Redovisning i förÀndring - En studie av svenska börsnoterade koncernbolags redovisning av immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv -
Uppsatsens syfte Àr att visa hur svenska börsnoterade företag pÄ Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv pÄ 2000-talet och dÀrefter se vad som kan skapa bÀttre förstÄelse för redovisningreglerna genom att tillÀmpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin bestÄr av 29 svenska börsnoterade koncerners Ärsredovisningar under Ären 2000-2005. SekundÀrdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhÀmtats frÄn internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger pÄ en genomgÄng och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att pÄverka standarder och dÀrmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen anvÀnds sedan för att analysera empiriresultaten.
EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik
Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and
climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe.
Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some
argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how
nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single
parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is
used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or
civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis
on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in
the climate and environment discourse in a variety of ways.
Good guys or bad guys? : En studie av Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets behandling av Sverigedemokraterna jÀmfört med behandlingen av andra smÄpartier
Syftet med min uppsats Àr att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och VÀnsterpartiet. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr om rapporteringen Àr partisk, det vill sÀga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn pÄ mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand Àr det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pÄgÄr en debatt om hur man ska hantera partiet.  UtgÄngspunkten i min studie Àr olika medieideologier som hÀrstammar frÄn normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhÀllet. Metoden jag anvÀnder mig av Àr en kvantitativ innehÄllsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första mÄnaderna 2010. För att studera partiskheten anvÀnder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framstÀlls i medierna.
V?n eller Fiende? En Studie om Kommunalt Milj?ansvarigas Perspektiv kring Invasiva Fr?mmande V?xtarter
Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are
considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of
harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals
and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish
Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful
to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The
management of invasive species is however largely dependent on local actions, making
municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate
how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view
this work.
Granskning av Parken Zoo i medier : En kvantitativ och kvalitativ studie om mediernas bevakning av Parken Zoo hÀndelsen
The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated: how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media?   The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, StrömbÀck?s theory of framing and theory of media logic, Kovach & Rosenstiel theories of journalism and Manning?s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis.
ĂvergĂ„ngsregeln för fĂ„mansföretagare- en tillbakagĂ„ng mot förnyelse?
ĂvergĂ„ngsregeln införs för att lindra beskattningen för de fĂ„mansföretag som drabbades av stora skattehöjningar vid 2006 Ă„rs reformering av 3:12- reglerna. Den nuvarande regeringen har dĂ€rför infört en övergĂ„ngsregel som Ă€r en tillbakagĂ„ng till 50/50- regeln. Det innebĂ€r att Ă€gare till mindre fĂ„mansföretag kommer att erhĂ„lla en mildare beskattning vid externa försĂ€ljningar av företag eller andelar. ytterligare en reformering av 3:12- reglerna förvĂ€ntas enligt den empiriska undersökningen.
Vem definierar bilden av en allmÀn plats? : en analys av debatten kring omvandlingen av Slussen i Stockholm
Den hÀr uppsatsen undersöker innehÄllet i en offentlig debatt om synen pÄ en allmÀn plats och vilka som kommer till tals i en sÄdan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm.
Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hÀmtade frÄn de fyra stora rikstÀckande dagstidningarna med sÀte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehÄllet i debatten till Ätta diskurser/synsÀtt som direkt eller indirekt berört en vÀrdering av vad Slussen Àr eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, TillvÀxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen.
En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för nÄgon av diskursen/synsÀtten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom omrÄdet (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhÀllsplanerare).
69 procent av aktörerna i debatten har varit mĂ€n och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn Ă€r att nĂ€stan ingen Ă€r av utomeuropeisk hĂ€rkomst. Ăven Ă„ldern pĂ„ en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio Ă„r.
Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsÀtten ? hur de har anvÀnts och hur de förhÄller sig till varandra.
Hemlig rumsavlyssning : IntegriteskrÀnkning eller brottsbekÀmpning
I denna uppsats tar vi upp olika faktorer till att dagens politiker vill ha en lagstiftning som ger möjlighet att anvÀnda sig av hemliga tvÄngsmedel mot den enskilde individen Ànnu mer Àn vad som sker idag. Syftet Àr att belysa hur debatten ser ut och det aktuella lÀget kring lagstiftning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit analys av fakta i form av propositioner och liknande dokument. Resultatet har visat pÄ en omfattande debatt som berör rÀttsvÀsendets roll och effektivitet i relation till varje enskild individs internationellt faststÀllda rÀttighet till ett privat liv..
PÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning - alternativmetodens förhÄllande till god redovisningssed och à RL
Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att analysera och diskutera vad som Ă€r god redovisningssed vid redovisning av pĂ„gĂ„ende arbeten pĂ„ löpande rĂ€kning och hur innebörden i god redovisningssed pĂ„ detta omrĂ„de har pĂ„verkats av sambandet mellan redovisning och beskattning. Tonvikten ligger pĂ„ det vi kallar alternativmetodens förhĂ„llande till god redovisningssed. Ett delsyfte Ă€r att kritiskt granska och analysera de argument som framförts i de senaste Ă„rens debatt i SvSkT om alternativmetodens förenlighet med Ă
RL. Metod: Vi har i arbetet utgÄtt frÄn en dokumentstudie dÀr bland annat en debatt i SvSkT frÄn de senaste Ären om beskattning och redovisning av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning har varit till stor hjÀlp. DÄ vÄr frÄgestÀllning ligger i grÀnslandet mellan företagsekonomi och juridik sÄ har vi i vÄrt arbete tagit intryck bÄde av juridisk metod och av samhÀllsvetenskapens forskningsmetoder.
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
H?llbarhetsrapportering i svenska industrif?retag
Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Stilgrepp som skapar engagemang: Eller En jÀvla uppsats om krönikor med retorisk utgÄngspunkt
?Vilka retoriska verkningsmedel innehÄller en engagerande krönika?? SÄ lyder frÄgestÀllningen bakom detta arbete. För att besvara frÄgan har jag gjort en retorikanalys av tio krönikor hÀmtade frÄn Expressen och Aftonbladet. Samtliga utvalda krönikor har debatterats pÄ internet och vissa Àven i etermedier. DÄ retorikanalys Àr en högst subjektiv metod har jag dessförinnan anvÀnt mig av en fokusgrupp för att fÄ fler infallsvinklar.