Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas.

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Arbetet behandlar nivågruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som är vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar på om nivågruppering är bra eller dåligt för elevernas prestationer. Klart är dock att positiva resultat kan uppnås förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns också ett flertal dokumenterade svårigheter och risker. Uppsatsen innehåller både forskning och debatt kring nivågruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen är att besvara de tre frågeställningarna: Vad har lärare för erfarenheter av och attityder till nivågruppering? Hur ser lärare på kunskapsmässig heterogena grupper? samt Hur beskriver lärarna att undervisningen bedrivs i de olika nivågrupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare för år 7 till år 9 på en skola i Östra Götaland.

Frågan om socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.

Denna studie behandlar den mediala debatt som följde dåvarande vice statsministern Margareta Winbergs uttalande i SvD i november 2002 om att könskvotering skulle kunna komma att bli aktuell såvida det inte skedde en naturlig ökning av andelen kvinnor i publika och privata börsnoterade bolagsstyrelser. I studien analyseras hur hotet om könskvotering möttes och en jämförelse görs mellan de idéer som är framträdande i det svenska näringslivets och den allmänna samhällsdebattens inställning till hotet om könskvotering till svenska bolagsstyrelser mellan åren 2002 och 2006. Debatten är ambivalent och ofta medveten om underrepresentationen av kvinnor inom näringslivets bolagsstyrelser. Näringslivsdebatten fokuserar på konsekvenser av könskvotering för dem som skulle komma att direkt beröras av lagförslaget om könskvotering, företag. Den allmänna samhällsdebatten fokuserar på hur samhället i stort skulle komma att påverkas och hur den allmänna ordinära kvinnan skulle komma att beröras av lagförslaget i arbetslivet.

Det finns idag ett antal organisationer som arbetar med att hjälpa papperslösa, både på personlig nivå genom att ordna med bostad, mat, kläder och andra livsnödvändigheter, men också på en strukturell nivå genom att lyfta frågan till debatt och skapa opinion. Tidigare forskning har i mångt och mycket studerat papperslösas situationer och svårigheter, men få har fokuserat på hjälparen som ofta hamnar i utsatt position där det dels kan finnas en stor vilja samt en stark ansvarskänsla gentemot den papperslösa.Syftet med uppsatsen är att undersöka och få en bild av engagemanget för papperslösa från de som engagerar sig.Empirin består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som är engagerade i arbete med papperslösa. Analysen har skett med inspiration av grounded theory genom teorigenerering samt ett induktivt förhållningssätt.Teorin som har skapats i studien visar att de intervjuade som arbetar med papperslösa drivs av ett medmänskligt engagemang och önskan om en politisk förändring. Det är den politiska förändringen som är huvudändamålet i frågan då engagemanget är knutet till specifika individer påverkade av en specifik politisk situation. Intervjupersonerna ser sitt arbete som något de skulle ha mycket svårt att välja bort.

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta får för konsekvenser på företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de två dominerande synsätten på hur företag ska förhålla sig till sin omvärld gällande den strategiska styrningen, där frågan om intressenter står i centrum. Det handlar om den traditionella, ägarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad från företag som anammar en ägarorienterad styrning står de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nämligen att balansera styrsystemen så att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jämbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktäriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgått från R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmål.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor.