Abstract1994 trädde NAFTA i kraft, ett frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexikosom varit föremål för en intensiv debatt mellan dess förespråkare ochmotståndare. Vi har i vår studie valt att uppmärksamma två sfärer i detmexikanska civilsamhället, som på olika sätt uttryckt kritik mot NAFTA. Dessa ärdelar av zapatiströrelsen samt nätverket RMALC (Mexican Network On FreeTrade). De aktuella delarna av zapatiströrelsen är EZLN (Ejército Zapatista deLiberación Nacional) och den civila FZLN (Frente Zapatista de LiberaciónNacional). Genom att använda oss av begrepp från framför allt neogramscianskteoribildning har vi diskuterat hur motstånd mot neoliberal globalisering kanuppstå och artikuleras.

Flera stora företagsskandaler har de senaste åren skakat finansmarknaden. Detta har skapat en debatt där revisorns trovärdighet ifrågasätts och då främst dennes oberoende. Att identifiera de specifika relationer som revisorn är involverad i kan hjälpa revisorn att hantera sitt oberoende. Vårt syfte med denna uppsats var att ur ett relationsperspektiv beskriva och jämföra hur revisorerna kan hantera oberoendefrågan. Vi valde att göra personliga intervjuer med fyra erfarna revisorer från två mindre och två större revisionsbyråer.

Dagkirurgi verksamheten ökar och det pågår en debatt om vilken anestesiform som är mest lämpad för denna verksamhet. Snabb återhämtning, god kvalitet, kostnadseffektivitet och få biverkningar är målen för att få patienten att kunna gå hem samma dag. En kvantitativ studie med en enkät framkonstruerad för studiens syfte utfördes. Syftet med studien var att undersöka vad om avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid dagkirurgi med övningsmetod intravenös anestesi Target Controlled Infusion TCI eller Total Intraveös Anestesi TIVA. 20 stycken patienter på en dagkirurgisk avdelning observerades postoperativt av ansvarig sjuksköterska, som fyllde i frågorna i enkäten.

Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Sedan 1990-talet och framåt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fått storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pågått en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas på tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av förespråkare av teoribaserade utvärderingar som till skillnad från klassiskaeffektutvärderingar ämnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har även pågått en debatt om hur utvärderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfå empiriska exempel där denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stärka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pågått mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat på positivaeffekter vad gäller kunskap, förmåga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utsträckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Debatten om Sveriges ursprungsbefolkning samernas rättigheter har alltid vållatstarka känslor och motstridigheter. Konflikten i lappmarken berör en mängdaktörer och intressen. Frågan om samernas rätt till mark och vatten involverar intebara boende i närområdet utan är en fråga som mer eller mindre berör helaSverige. Ursprungsbefolkningars rättigheter diskuteras även på ett internationelltplan, framförallt inom FN:s ramar. 1989 färdigställdes konvention ILO 169, ettregelverk som ska verka för att stärka och skydda ursprungsbefolkningarsrättigheter till egendom, mark och kultur.

Syftet med uppsatsen är dels att klarlägga hur förväntningsgapet mellan revisorerna och mikroföretagen ser ut idag, och dels att identifiera faktorer som kan minska gapet. Vid undersökningen har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt. För datainsamlingen har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vårt praktiska bidrag visar att ansvarsförhållandet mellan revisor och klient är grundligt missförstått av mikorföretagen. Normgivares försök att reducera detta genom upprättande av uppdragsbrev och liknande dokument tycks inte påverka förväntningsgapet.

Med anledning av den debatt som förts i media om svaveldirektivets införande blev vi intresserade av attsammanställa olika instanser syn på direktivet samt hur deras intentioner förhåller sig till varandra. Med detta som utgångspunkt utvidgade vi arbetet till att studera flera typer av styrmedel. I resultatet har vi presenterat en sammanställning av intervjuer vi utfört med svenska politiker, hamnar och befraktare. Vi kom fram till att svaveldirektivet behövs för att åstadkomma en reducering av sjöfartens utsläpp av miljögifter men att direktivet inte kommer kunna uppfyllas av alla fartyg på grund av brist på lågsvavelhaltigt bränsle, stora hinder för LNG drift och tekniska problem med skrubbers. Skatt på marina bränslen och utsläppsrätter för sjöfarten som styrmedel bedömdes inte vara aktuellt inom en överskådlig framtid.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden.

ABSTRACTThe study is an analysis of the politic debate about the decentralising of the public school between the years 1946 and 1990. The problem that the essay is about to study is which reason made the decentralising take place. The texts that have been read, interpreted and reconstructed are propositions, motions and written debates in the parliament. The purpose of the study is to examine the discussion about the schools decentralising in 1946-1990. The aim is also to examine what kind of pro- and contra arguments that are shown in the debate and who the interveners are and why they made a statement.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, varvat med litteratur och aktuell forskning, vad ettåtgärdsprogram är, för- och nackdelar samt hur de upprättas. En debatt kringspecialpedagogik och specialpedagogiska insatser följer upp avsnittet medåtgärdsprogram. Detta dilemmat belyses utifrån fyra forskares syn inomområdet.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka förekomsten av åtgärdsprogram samtförskollärares åsikter kring dessa i de kommunala förskolorna i Varbergskommun.METOD: Detta är en kvantitativ studie och redskapet som användes var två olikaenkäter. Enkäterna skickades ut till 18 rektorer i de kommunala förskolorna iVarberg samt till 42 utlottade förskollärare.RESULTAT: Utav de 1429 barn som studien omfattar har 19 barn ettåtgärdsprogram. Utav de undersökta bakgrundsfaktorerna är kön densom har störst påverkan över vilka barn som har ett åtgärdsprogram.Gällande de undersökta bakgrundsfaktorerna kön, ålder och diagnosskiljer sig pedagogernas åsikter med rektorernas svar avsevärt.Studien belyser också förskollärarnas åsikter kring åtgärdsprogram,där de instämmer mer i fördelarna än nackdelarna..

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient. Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt.

Under 2013 och 2014 har det skett en ökning av antalet EU-medborgare som tigger i Sverige. Det har varit ett hett ämne för offentlig debatt och åsikterna har varit många och delade. Det finns flera obesvarade frågor och situationen är komplex. Behovet av kunskap i ämnet ses därför som stort. Syftet med denna uppsats var att studera medias framställning av tiggeri och romer, samt att genom intervjuer ge en bild av den verklighet som romerna i Umeå upplever.

Håller den offentliga sektorn på att förändras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? Håller de offentliga värdena på att försvinna från dagordningen? Det är frågor som vi i vår uppsats söker svar på. Vårt studieobjekt är kvalitetsmässan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhällstrender. Det vi har funnit är att mässan präglas av en effektivitetsdiskurs hämtad från new public management men att även mer traditionella offentliga värden tas upp.