I den här uppsatsen har jag valt att fokusera forskningen på en jämförelse mellan två olika portallösningar, en standardlösning och en egenutvecklad portal. För att på så sätt undersöka om en standardlösning kan ersätta en egenutveckling vad gäller företagsportaler. En företagsportal är verktyg som via ett webbaserat gränssnitt tillhandahåller användaren eller en grupp av användare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt. Portalen gör det möjligt för användaren att nå relevant information som kan vara både intern och extern. Användaren kan nå portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem användaren använder sig av.

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhälle där barn och unga ses som konsumenter som många gånger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi är något som dagens elever behöver kunna, samt att det är både i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhållas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i ämnet hem- och konsumentkunskap.Syfte Syftet med denna studie var att utforska lärares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap.Metod Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslärare från tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och transkriberades sedan med hjälp av dator och därefter analyserades med innehållsanalys.Resultat Lärarna i studien ansåg att rättigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmågan att hushålla med pengar är något eleverna behöver lära sig. Lärarna uppger att de själva undervisar både om pengar samt om rättigheter och skyldigheter.

Detta examensarbete vänder sig till personer som är intresserade att använda nya miljövänligametoderna för elproduktion eller personer som redan använder små vindkraftverk ochsolpaneler med behovet av en extra energikälla i små stugor eller avlägsna platser där tillgångentill elnät är omöjligt. Syften i detta arbete är först och främst att bygga ett system förelproduktion med hjälp av en cykel. Sedan bestämma mängden av elektrisk energi en personkan alstra med systemet. Slutligen svara om detta system skulle kunna använda som ettstödsystem för elproduktion i småskalighet.Den första målsättningen är att utforma ett system med användning av kraftelektronik där denkraften som genereras matar lasterna. Den mekaniska delen kommer att konstrueras som en delav energikällan, därefter kommer det att utformas en kontroll för att styra effekten viaelektroniska komponenter, de elektriska belastningarna matas av systemet, kommer attsimuleras.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är en utav de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Barn under 18 år ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer än två timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre än 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig påverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlägga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de främsta faktorerna som enligt föräldrarna påverkar detta, hos svenska barn i åldern 7-12 år.

Bakgrund och problem: Allt fler företag gör företagsförvärv och sammanslagningar dåförvärv ses som en möjlighet att uppnå tillväxt snabbare än organisk tillväxt. Samtidigt harmånga dagens företag misslyckat med sitt företagsförvärv och stött på drastiska konsekvenser,till och med gått i konkurs.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelse för industriella företagsförvärv och delmoment idess transaktionsprocess. Vi vill undersöka förvärv som en tillväxtstrategi samt deutmaningarna och risker som är förknippade med förvärv så att framgångsrika förvärv kanske.Avgränsningar: Studien har avgränsat förvärv av ett annat företags tillgångar, exempelvisgenom licensavtal av ett patent. Fokus har lagts på industriella förvärv. Studien har inteinkluderat processen som sker efter förvärvet och uppföljningsfasen i syfte att hålla sig inomramar för att studiens omfattning.Metod: Kvalitativ undersökning med sju intervjuer som dels har genomförts via dator ochtelefon och dels personligen.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror.

Bakgrund: Social media tillhörde den vardagliga rutinen för många. Gravida använde internet som den största informationskällan. Kvinnans självkänsla lyftes vid en positiv bekräftelse. Genom att de gravida fick ett socialt stöd och fick höra andras berättelser om deras erfarenheter och upplevelser fick de tröst och bekräftelse, ett sätt att finna välbefinnande.   Syfte: Att beskriva gravidas erfarenheter och användning av social media, samt se om det finns ett samband mellan självkänsla och välbefinnande.  Metod: Studien gjordes med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning. Enkätinsamlingen gjordes med hjälp av Mödrahälsovården (MHV) i Kalmar Län.

Syftet med studien är att kartlägga några lärares arbete kring barn med språksvårigheter i förskola och grundskolans tidigare år. Informanterna har alla erfarenheter av barn med språksvårigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfälten förskola, grundskolans tidigare år, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lärare planerar arbetet med barns språkutveckling utifrån en inledande kartläggning av barnet. I vår studie tenderar grundskollärare att, i större utsträckning än sina kollegor i förskolan, använda färdigställda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lärare i skolan än i förskolan bedriver enskild undervisning.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lärare i skolor som gett en dator till varje elev ser på sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lärare ställs inför. Vi har använt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vår studie innefattar skolor som har antagit någon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  Vår undersökning visar på en bild av hur attityderna kan se ut hos lärarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, källkritik, läromedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lärarnas arbetsbelastning samt digitala lär-resursers mervärden.  De digitala lär-resurser som informanterna till vår studie använder har till största del varit egenproducerat material och digitala läroböcker. När det gäller olika förutsättningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan går det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som våra informanter arbetar på. Vissa av våra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lärarna ligger på för låg nivå, medan andra lärare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna våra informanter har uppgett med IKT i skolan är att de kan individanpassa undervisningen bättre för elever som har olika typer av inlärningssvårigheter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant är ett återkommande argument till detta.

Saab Automobile AB är ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belägen i Trollhättan. Deras underhållsavdelning i måleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork täckfärg B. Anledningen är att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte längre finns som reservdel. Mellantork täckfärg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser därför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill säga där alla siffror inte beror på modeller eller byråspecifika regler, utan där revisorn snarare använder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger på ett antal kvalitativa intervjuer där frågor gällande väsentlighetsbedömningen ställts om både teknikanvändning, praktiskt tillvägagångssätt, byråspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna är gjorda på byråer av varierande storlek i stockholmsområdet där alla respondenterna huvudsakligen arbetar med ägarledda aktiebolag. I våra samtalande intervjuer har vi ställt frågor rörande tillvägagångssätt, teknikanvändning i samband med fastställande av väsentlighetsnivå. De har fått tillfälle att dela med sig av sin syn på revision samt hur revisionsarbetet förändrats den senaste tiden.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig del av samhället och kommer vara så i än högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvärdig medborgare. Lärande sker i alla sammanhang och många elever använder redan idag olika digitala medier på fritiden. För elever som har läs- och skrivsvårigheter kan olika IKT-lärverktyg ge möjligheter att hitta nya vägar för att nå målen i skolan. Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av IKT-lärverktyg hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att eleverna såg IKT-lärverktygen som både stödjande och hämmande beroende på när, var och hur de används.

Som förälder till en 12-åring ser jag en stor förändring i konsumtionsmönstret jämfört med då jag själv var barn på 70-talet. Skillnaden består kanske främst i att barn idag, generellt sätt, verkar ha mycket fler och dyrare prylar än vad min generation hade då vi var barn. Detta är ett intressant sociologiskt fenomen vilket utgör bakgrunden till min undersökning. Syftet med min uppsats är att undersöka föräldrars syn på, och hur de resonerar kring, barns konsumtion av "prylar". Jag har lagt särskilt fokus på konsumtion av märkeskläder, mobil och användande av datorer/Internet, dvs saker som har med kommunikation i olika former att göra.Jag har undersökt föräldrars inställning till barns konsumtion genom att göra en empirisk undersökning där jag har intervjuat åtta föräldrar till barn i åk 5 och 7.

Portfoliometodik är idag ett känt begrepp, likaså digital elevportfolio. Båda dessa begrepp, och en av de programvaror som främst är utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den här studien. Portfolio Manager 2, som programmet i fråga heter, är utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkäter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket också resulterade i nya pedagogiska rön.Studien är utförd i 5 klasser på 2 olika svenska skolor i slöjd, där samtliga elever gick i åk 5.Lärarenkäten var utformad så att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, då PM2 även innehåller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekräftar tidigare studier, dvs.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.