Sök:

Sökresultat:

677 Uppsatser om Miljödator - Sida 37 av 46

Integrerad men ÀndÄ inte ? En kvalitativ studie om unga mÀn med utlÀndsk bakgrund i Angered

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga mÀnnen med utlÀndsk bakgrund i Angered. Vi vill förÀndra de stereotypa förestÀllningar som florerar i samhÀllet och synen pÄ förorten som media upprÀtthÄller. ForskningsfrÄgorna vi har anvÀnt oss av Àr som följer: Hur sysselsÀtter de sig? I vilken utstrÀckning Àr de integrerade i det svenska samhÀllet? och Vilka svÄrigheter möter de vad gÀller integrationen? Materialet insamlades genom Ätta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjÀlp av meningskodning och tolkade det sedan med hjÀlp av den postkoloniala teorin.

Optimerad mÀtning av takplegel

VÄrt examensarbete bestod i att för Kami AB i Kalix göra produktionsförbÀttringar i deras pressmaskin, som formar kuporna pÄ takplÄten. Kamis problem Àr att nÀr plÄten har matats genom pressen, ut pÄ svÀngarmar för att sedan slÀppas ner pÄ en rullbana, skadas plÄten pga. den stora fallhöjden (ca 610 mm). Rullbanan har ej kunnat höjas upp dÀrför att ett visst utrymme krÀvts för att operatören skall kunna utföra kontrollmÀtning av plÄten dvs. mÀtning av kuplÀngd och kuphöjd.

Bland filmtips och datorspelshjÀltar : En undersökning av bildmediers funktion i tvÄ nyutgivna lÀroböcker i svenska för gymnasiet

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i lÀroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i Àmnet svenska för gymnasiet. De frÄgor jag utgÄtt frÄn Àr följande:Hur behandlas olika bildmedier, sÄsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i lÀroböckerna?I vilka sammanhang hÀnvisas det till bildmedier?Vilken funktion fyller bildmedier i lÀroböckerna?Hur kommenteras lÀroböckernas bilder i texten?Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frÄgor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som lÀroboken behandlar. I sekundÀrtexten nÀmns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebÀr att böckerna enbart innehÄller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin Àr Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat.

Yrke i förÀndring : om pressfotografers syn pÄ teknikutvecklingen och arbetet ur genusperspektiv

Fotografi handlar om teknik. Det gĂ€ller att ha rĂ€tt kamera vid rĂ€tt tillfĂ€lle, att ha rĂ€tt instĂ€llningar vid sjĂ€lva fototillfĂ€llet utifrĂ„n ljusförhĂ„llanden och annat samt att göra rĂ€tt vid sjĂ€lva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flĂ€tas samman och fotografen mĂ„ste behĂ€rska dem bĂ„da för att lyckas.För en pressfotograf Ă€r det tekniska kunnandet viktigt dĂ„ en pressfotograf inte har rĂ„d att misslyckas, varken vid fototillfĂ€llet eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte rĂ€ddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution .

En till en, hur blev det sen? En kvalitativ intervjustudie med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter

Syfte: Syftet med undersökningen var att söka ta reda pÄ hur elever med lÀs och skrivsvÄrigheter upplever att de anvÀnder sig av datorn nu nÀr alla elever i klassen har tillgÄng till samma utrustning.Teori: Studien tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses omgivningen runt individen som det avgörande för elevens utveckling och lÀrande. Metod: Datainsamlingen och empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer. Sex elever deltog i studien. Intervjuerna har sedan transkriberats och bearbetats i enlighet med den hermeneutiska tolkningslÀran.

JIMU - Javelin Inertial Measurement Unit

För att optimera sin teknik i olika kastgrenar anvÀnder idrottsmÀn pÄ elitnivÄ idag mÀtningar med höghastighetskameror. Kamerautrustningen Àr dyr och svÄr att frakta. UtvÀrdering av det filmade materialet görs till stor del för hand. För att förenkla mÀtningarna fanns en ide om ett system som baserar sig pÄ givare monterade inne i kastredskapet. Visionen Àr att bygga ett kastredskap som kan registrera sina egna rörelser under ett kast.

FöretagsförvÀrv och sammanslagning -en strategisk möjlighet eller en organisatorisk risk? En studie av företagsförvÀrv och sammanslagning hos svenska industriföretag

Bakgrund och problem: Allt fler företag gör företagsförvÀrv och sammanslagningar dÄförvÀrv ses som en möjlighet att uppnÄ tillvÀxt snabbare Àn organisk tillvÀxt. Samtidigt harmÄnga dagens företag misslyckat med sitt företagsförvÀrv och stött pÄ drastiska konsekvenser,till och med gÄtt i konkurs.Syfte: Studiens syfte Àr att öka förstÄelse för industriella företagsförvÀrv och delmoment idess transaktionsprocess. Vi vill undersöka förvÀrv som en tillvÀxtstrategi samt deutmaningarna och risker som Àr förknippade med förvÀrv sÄ att framgÄngsrika förvÀrv kanske.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsat förvÀrv av ett annat företags tillgÄngar, exempelvisgenom licensavtal av ett patent. Fokus har lagts pÄ industriella förvÀrv. Studien har inteinkluderat processen som sker efter förvÀrvet och uppföljningsfasen i syfte att hÄlla sig inomramar för att studiens omfattning.Metod: Kvalitativ undersökning med sju intervjuer som dels har genomförts via dator ochtelefon och dels personligen.

Robust wlan-stödd positionering : För miljöer med starka flervÀgsfel-effekter

EfterfrÄgan och tillhandahÄllandet av platsberoende tjÀnster blir allt större vilket i sin tur skapar intresse för billiga och skalbara tekniker i alla möjliga olika miljöer. SÀrskilt intressant blir tekniker som Àr lÀtta att installera pÄ nya platser och vars hÄrdvarukomponenter Àr enkla och billiga. I denna rapport presenteras en experimentiell systemteknisk metod för positionsberÀkning i inomhusmiljöer, specifikt de som pÄ grund av lokala elektromagnetiska fÀlt, rörliga större föremÄl eller oregelbundna ytor skapar störningar som gör det svÄrt att utföra förlitlig positionering. Systemet utgörs av ett antal wifi-routrar samt en signalmottagre kopplad till en dator med systemets mjukvarukomponent installerad. Resultatet bedömdes utifrÄn en förvÀntad nivÄ av korrekthet, nÀrmare bestÀmt att minst hÀlften av systemets bedömningar inte har fel med mer Àn tvÄ meter, samt en övre grÀns pÄ högst tre meters fel i minst 90 procent av fallen.

Arbetsmiljö och hÀlsa

Denna uppsats bygger pÄ en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.Undersökningen har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur upplever den anstÀllde sin arbetsmiljö?- Hur upplever den anstÀllde att hans eller hennes hÀlsa pÄverkas av arbetsmiljön?- Skiljer det sig Ät mellan de undersökta verksamheterna vad gÀller satsningen pÄ personalens hÀlsa och arbetsmiljö och i sÄ fall hur?Syftet med denna uppsats Àr att ur en anstÀllds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hÀlsan pÄverkas av arbetsmiljön. Vi vill Àven undersöka om satsningen pÄ personalens hÀlsa och arbetsmiljö skiljer sig Ät mellan de undersökta verksamheterna och i sÄ fall hur.Denna undersökning tillÀmpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna Àmnar göra tolkande analyser. Vidare tillÀmpas en induktiv ansats, dÄ undersökningen har realiteten som ursprung och har gÄtt frÄn empiri till teori.Slutsatsen av denna undersökning Àr att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna.

Den interaktiva tavlan : ???"Ett konstigt verktyg dÀr framme som man kan klicka pÄ" eller ett pedagogiskt hjÀlpmedel?

En interaktiv tavla Àr en teknisk utrustning med en rörelsekÀnslig skÀrm kopplad till en dator, projektor och ett nÀtverk. Med hjÀlp av den interaktiva tavlan fÄr lÀraren lÀtt tillgÄng till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad.Nya medier stÀller nya krav pÄ hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till detta. De forskningsfrÄgor som utreds i undersökningen Àr: Vilka problem och möjligheter identifierar lÀrare med den interaktiva tavlan och hur förhÄller de sig till dessa? UppstÄr nya krav pÄ lÀraren nÀr möjligheter och problem identifieras?Undersökningen Àr kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frÄgor har anvÀnds som metod. Metoden Àr lÀmplig för att fÄ fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen.

Ja, det fungerar ju inte alltid : Intervjustudie om lÀrares syn pÄ IKT

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

Musik i hemmastudion

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.

Skapandet av ett filtersystem för ett e-handelssystem

Saab Automobile AB Àr ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belÀgen i TrollhÀttan. Deras underhÄllsavdelning i mÄleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork tÀckfÀrg B. Anledningen Àr att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte lÀngre finns som reservdel. Mellantork tÀckfÀrg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser dÀrför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

Att medvetandegöra det jag gör : pedagogisk dokumentation i förskolan

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förÀndrats och utvecklats. Man anvÀnder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nÀmligen att vara till nytta frÀmst för barnet, men ocksÄ förÀldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sÀtts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden Àr mer utvecklat och vÀlstrukturerat. Det finns olika namn pÄ dokumentationerna sÄsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram. Nuförtiden finns Àven andra möjligheter att dokumentera med hjÀlp av medier sÄsom kamera, ljudinspelningar och videokamera.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->