PĂ„ flera hĂ„ll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mĂ„l att vara hĂ„llbara. Vad det gĂ€ller trafiken byggs omrĂ„den som redan frĂ„n början Ă€r vĂ€lförsörjda med kollektivtrafik och har vĂ€l utbyggda cykelnĂ€t. ÄndĂ„ finns det exempel pĂ„ stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att vĂ€lja hĂ„llbara transporter som idag visar siffror pĂ„ att en hög andel av de resor som genomförs av boende i omrĂ„dena Ă€r bilresor. Ett exempel Ă€r stadsdelen VĂ€stra Hamnen i Malmö.Syftet men uppsatsen Ă€r att utreda trafiksituationen i VĂ€stra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att förbĂ€ttra den situation som rĂ„der. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör.

This study investigates the relationship strategies the group Forest Stewardship Council (FSC) certification holder has with the forest owners. The (FSC) standard enables an organization to manage a group of forest management units under a single certificate, a process referred to as group certification. Some certificate holders want a close relationship with the forest owner before they are offered to become part of their certificate. Other certificate holders have less strict demands on a close relationship with the forest owner before they are offered to become part of their certificate. The study shows that it is in many ways desirable to have a close relationship between forest owner and group certification holder..

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Miljöarbetet förÀndras stÀndigt och har kommit att gÀlla alla verksamheter i samhÀllet. Universitet och högskolor har ett sÀrskilt ansvar i miljöhÀnseende och unika möjligheter att pÄverka strÀvan mot en hÄllbar utveckling. Staten, nÀringsliv och krafter inom verksamheten stÀller ökade krav pÄ lÀrosÀtenas miljöarbete. DÀrmed har lÀrosÀtena ett behov att systematisera och organisera sitt miljöarbete, det vill sÀga ett behov av att införa ett miljöledningssystem. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla information och erfarenheter frÄn lÀrosÀtens miljöledningssystem och deras syn pÄ studenten som miljöaspekt samt ge ett förslag för hur LuleÄ tekniska universitet kan gÄ till vÀga i sitt miljöarbete.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

För att minska avfallsmÀngderna och öka kÀllsorteringen har flera lÀnder samt kommuner i Sverige valt att övergÄ frÄn volymbaserad avfallstaxa till viktbaserad avfallstaxa. Göteborgs stad har successivt infört vikttaxa under Ären 2010-2013. Tidigare utvÀrderingar i Sverige hÀvdar att införandet av taxan har minskat restavfall med ca 20-31 procent. För att se om införandet har gett önskat resultat i Göteborg har vi kontrollerat för trender och andra faktorer som kan tÀnkas pÄverka avfallsmÀngden. PÄ grund av att taxan införts vid olika tidpunkter för Göteborgs stadsdelar kan vi anvÀnda oss av paneldata och en ekonometrisk regression dÀr vi anvÀnder fixed effects.

Forsmarks Kraftgrupp AB ingÄr i Vattenfallskoncernen, vilka har uttryckt att alla dotterbolag ska vara certifierade inom arbetsmiljöomrÄdet innan utgÄngen av Är 2012. Examensarbetets syfte var att genomlysa organisationen utifrÄn certifieringsstandarden OHSAS 18001 med en inriktning mot block 3. MÄlet med arbetet Àr att söka skillnaden i den arbetsmiljöstruktur organisationen har i dag och strukturen ovan nÀmnda standard har, det vill sÀga att genomföra en provcertifiering. DelmÄlet var att komma med konkreta förÀndringsförslag pÄ funna avvikelser. En litteraturstudie gjordes inom omrÄdena förÀndringar i organisationen, sÀkerhet och kultur samt SIS-OHSAS 18002:2009.

Our thesis is an analysis of four librarians view on LGBTQ and which implications these views have on the practical work with LGBTQ issues in the public library. The three ideal types we can identify are the excluding, the including, and the normcritical approach. We also want to know if the four librarians? standpoints can be connected to the above mentioned ideal types. We can see that the area where the implementations of the three ideal types are most visible is the way LGBTQ material is displayed in the library space.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna.

VÄr vÀrld Àr i behov förÀndring för att de internationella och nationella miljö- och klimatmÄlen ska upp- nÄs. För att en förÀndring ska kunna ske mÄste utslÀppen börja minska, inom en snar framtid. Men vems ansvar Àr det att förhindra globala klimatförÀndringarna? Den svenska bygg och fastighetssektorn stÄr idag för ca 40 procent av energianvÀndningen i Sverige, dÀrmed har sektorn ett stort och viktigt ansvar för det nationella miljöarbetet.Detta arbete bygger pÄ en inledande litteraturstudie och vidare pÄ en specifik fallstudie. En lokalbyggnad Àgd av ett fastighetsföretag i LuleÄ har studerats.

Arbetet med miljöfrĂ„gorna Ă€r svĂ„ra att strukturera och dĂ€rför har olika internationella miljöstandarder skapats. SS-EN ISO 14000 Ă€r en serie internationella miljöstandarder, som i dagligt tal kallas ISO 14000 och i denna standard ingĂ„r ISO 14001 vilken kan anvĂ€ndas som grund vid uppbyggandet av ett miljöledningssystem och det Ă€r införandet av denna som analysen vilar pĂ„. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka hinder som kan uppstĂ„ vid införandet av ISO 14001-standarden. Även att identifiera vilka lösningar som finns att tillgĂ„ gĂ€llande hindren. Dessutom utforskas vilka de olika incitamenten Ă€r som driver en verksamhet till att vilja integrera miljöfrĂ„gor bland övriga beslut.

BÄde officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vÄr studie visat sig stÀmma överens dÄ olika empirikÀllor talar för en hög arbetslöshet och lÄg sysselsÀttningsgrad hos de unga (16-24 Är) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det Àr ocksÄ dessa stadsdelar vi har undersökt dÄ vi har utfört kvalitativa intervjuer med bÄde arbetsförmedlare som Àr verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vÄr studie Àr att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framstÀllningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrÄn deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gÀllande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga pÄ arbetsmarknaden och i samhÀllet. Vi har utgÄtt frÄn ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhÄllningssÀtt i utförandet av vÄr diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebÀr att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Södra is a co-operative of private forest owner organisation which is owned by 35 000 private forest owers in southern Sweden. Forest owners in Sweden can choose to certify their Forestry. Södra uses PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes) as their certification scheme for their members. Those who choose to certify their forest are obligated to follow the demands for forestry which PEFC requires. A ?Green? forestry plan is another important tool in the ambition to reach a sustainable forestry.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Certifications is common for IT in relation to individual program languages or program applications. Certifications for educations that endures several years is not as common to see. In this paper the situation for the Systems Science programme is researched, by investigating how the programme looks around in Sweden. Also by using interviews, show how companies and people responsible for the programme in UmeÄ, think the contact is between them and how the knowledge of the Systems Science students are from the view of the companies that employ them. In the end the conclusions show that there are differences in the Systems Science programme, and that the companies have quite a similar view of what the Systems Science students are good and not so good at.