Byggbranschen stÄr idag för 40 % av landets totala energianvÀndning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hÀnsyn till den omfattande energianvÀndningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnÄla byggnader Àr lÄngt framme, men anvÀnds inte i sÄ stor utstrÀckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn pÄ investeringar och att den som bygger och förvaltar inte Àr samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett lÄngsiktigt ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC).

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

StĂ€der Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och övergĂ„ngen frĂ„n industrisamhĂ€lle till kunskapssamhĂ€lle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Även om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Ă€r att undersöka om tillfĂ€llig landskapsarkitektur kan vara ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma ett utvecklingsomrĂ„de och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igĂ„ng. Arbetet Ă€r indelat i tvĂ„ delar.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Studien tar sin utgÄngspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den sjÀlvklara aktören för arbetssökande i jakt pÄ ett jobb, idag finns möjligheten att fÄ en jobbcoach, Sveriges snabbast vÀxande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna pÄ sin yrkesroll? Syftet med studien Àr att undersöka vad jobbcoach innebÀr som yrkesroll utifrÄn jobbcoachernas eget perspektiv, ett omrÄde som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser pÄ sin yrkesroll.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Uppsatsens titel: Integration genom event ? America?s Cup:s förankring i Malmö Seminariedatum: 13 januari, 2006 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Lisa Kopp, Maria Leifland, Ann Lilja Handledare: Erling Green, Christer Kedström Fem nyckelord: America?s Cup, event, integration, Malmö, stadsmarknadsföring Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att presentera en ansats till en ny metodik för att marknadsÂŹföra Malmö stad dĂ€r event utnyttjas för att öka integrationen: ?event med samhĂ€llssyfte?. Vi anvĂ€nder eventet America?s Cup som fallstudie för att identifiera hur event bedrivs idag och vilka behov vĂ„r modell bör tillfredstĂ€lla. Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvalitativ metod bestĂ„ende av djupintervjuer med eventets nyckelpersoner och en kvantitativ metod som utgörs av en enkĂ€tundersökning bland befolkningen i tvĂ„ stadsdelar.

HĂ€lsofrĂ€mjande arbete och dess betydelse för folkhĂ€lsan Ă€r idag ett aktuellt Ă€mne. HĂ€lsa beskrivs som en resurs för individen medan folkhĂ€lsa ses som ett mĂ„l för samhĂ€llet. Ett stort antal aktörer omfattas dĂ€rför av folkhĂ€lsoarbetet, bland annat privata aktörer och ideella föreningar. Eftersom det finns ett stort antal intressenter för folkhĂ€lsan ses samverkan som ett nyckelverktyg i ett framgĂ„ngsrikt folkhĂ€lsoarbete. Ökad fysisk aktivitet och förbĂ€ttrade matvanor ses som prioriterade livsstilrelaterade omrĂ„den dĂ€r utveckling behövs.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Titel HÄllbar stadsutveckling för delaktighet och invÄnardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mÄngkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos mÄlgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet Àr ocksÄ att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), HjÀllbo (3), StorÄs (1), Rannebergen (1) och GÄrdsten (1)Huvudresultat VÄrt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mÄl och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero pÄ brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av mun-till-mun-metoden gÀllande informationsspridningoch att utlÀndska medier dominerar över svenska i hemmet. TidningslÀsandet Àr hyfsat omfattande, men fÄ prenumererar pÄ nÄgon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det rÄder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att nÄgra större förÀndringar kommer att bli mÀrkbara Àr svagt.VÄrt resultat visar ocksÄ att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frÄgor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanstÀllda och förtroendevalda..

Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök.

För att fĂ„ lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyrĂ„er Ă€r det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) Ă€r en certifiering som bland annat innebĂ€r en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstĂ€mpel. De personer som gĂ„tt ARU-utbildningen kĂ€nner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och fĂ„r den rĂ€tta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet pĂ„ en reklambyrĂ„. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyrĂ„er som arbetar med reklam pĂ„ ett professionellt sĂ€tt. ÄndĂ„ Ă€r det endast tio av dem som Ă€r ARU-certifierade. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger till grund för arbetet Ă€r: pĂ„ vilket sĂ€tt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrĂ„ i Malmö? Varför Ă€r inte fler reklambyrĂ„er ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det Ă€r endast tio reklambyrĂ„er som Ă€r ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det Ă€r bĂ€ttre att ha ett ARU-certifikat. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en kvalitativ metod genomförts.

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna. Metoderna i detta arbete Àr kvalitativ innehÄllsanalys och tillÀmpningsstudie som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÀtt belysa arbetes syfte.

HÄllbar stadsutveckling framstÄr som allt viktigare för att hantera de klimatproblem som jorden stÄr inför. DÄ merparten av vÄra stÀder Àr fÀrdigbyggda krÀvs förÀndringar i existerade stadsdelar för att vÄra samhÀllen skall bli mer hÄllbara inom en rimlig framtid. För att nÄ en varaktig hÄllbarhet Àr det nödvÀndigt att de boende i omrÄdena inkluderas i utvecklingsarbetet mot en mer hÄllbar stadsdel. Det Àr för de boende som stadsdelarna utformas och det Àr deras val som avgör om stadsdelen har möjlighet att utvecklas till en mer hÄllbar stadsdel eller inte.Detta examensarbete undersöker hur det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem har genomfört en hÄllbarhetssatsning i Stockholmsförorten HökarÀngen. Projektet som Stockholmshem driver heter HÄllbara HökarÀngen och i ett av delprojekten ges de boende i omrÄdet möjlighet att engagera sig och delvis bestÀmma vilka frÄgor som Stockholmshem skall driva.