Syfte - Syftet med studien Àr att presentera exempel pÄ vad integration kan innebÀra för mÀnniskor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och mÄlgruppen) pÄ integrationsÄtgÀrder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsÄtgÀrder eller utgör mÄlgrupp för ÄtgÀrderna. MÄlet med uppsatsen Àr att belysa problemet kring begreppet integration i utvalda stadsdelar (RosengÄrd, Fosie och Södra Innerstaden) med utgÄngspunkt i arbete och utbildning. Metod - I vÄr C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv inriktning bestÄende av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus pÄ ord vid insamling av data och analys, samt att vi har genererat teorier utifrÄn vÄrt forskningsresultat. VÄra data har gÄtt ut pÄ bÄde öppna och semistrukturerade intervjuer baserad pÄ en intervjuguide. Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende pÄ var man befinner sig i och vilken position man har i samhÀllet. I vÄr undersökning bland vÄra respondenter som jobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration pÄ ett likvÀrdigt sÀtt.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera hur begreppet social hÄllbar stadsutveckling fylls med innehÄll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anstÀllda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen Àr att skapa en socialt hÄllbar stadsdel.Empirisk data Àr hÀmtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten frÄn studien visar att Äterkommande teman vad gÀller socialt hÄllbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stÀrkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förstÄelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestÄende av rumsligt separerade stadsdelar framstÀlls som en orsak till varför staden Àr segregerad.

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och lÀkemedel m.fl. Àr bland funktionshindrade vuxna som Àr bistÄndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet Àr att kartlÀgga vilka handlingsmöjligheter som finns nÀr personalen vill hjÀlpa eller fÄr hjÀlp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingÄtt 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 Àr enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 Àr enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Denna c-uppsats Àr en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lÀmplig adoptivförÀlder, och hur de beskriver svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av tvÄ fokusgruppsintervjuer med hemutredare frÄn olika kommuner och stadsdelar i Stockholms lÀn. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr: Hur beskriver hemutredarna en lÀmplig adoptivförÀlder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldraskapet, nÀr det gÀller lÀmplighet? Hur beskriver hemutredarna svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen av tilltÀnkta adoptivförÀldrar? VÄra resultat visar att hemutredarna anser att det bÀsta för ett adoptivbarn Àr att adopteras av tvÄ förÀldrar. Detta par skall ha en kÀrleksfull relation, bÄde rimlig hÀlsa och rimlig inkomst.

Det Àr idag uppenbart att vÄrt nuvarande levnadssÀtt och samhÀllsbyggande Àr lÄngsiktigt ohÄllbart. För att komma tillrÀtta med de problem vi upplever idag och stÄr inför i framtiden mÄste hÄllbar utveckling prioriteras i högre utstrÀckning Àn vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hÄllbara och attraktiva stÀder och centrumomrÄden men för centrumnÀra stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att försöka ta fram sÄdana strategier, och utifrÄn dessa granska KronanomrÄdet i LuleÄ för att utreda hur den blivande stadsdelen förhÄller sig till en hÄllbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för Kronan.

Denna studie berör förtÀtning av ett redan bebyggt omrÄde i Uppsala och hur förtÀtning pÄverkar förhÄllandet till befintliga grönomrÄden.Befolkningsprognoserna för Uppsala kommun tyder pÄ en tillvÀxt med drygt 2000 invÄnare per Är fram till 2030. Med den tillvÀxten krÀvs fler bostÀder inom staden. Sedan 1990-talet har stadsplaneringen gradvis genomgÄtt en förÀndring. I stÀllet för att som förr frÀmst exploateras i periferin, vÀxer och planeras numera staden Àven inÄt genom förtÀtning. För att klara miljömÄl och integrera stadsdelarmed varandra, blir staden tÀtare genom bebyggelse och infrastrukturer.

Bostadsmarknaden har lÀnge varit tuff i Sverige och gjort det svÄrt för mÄnga att fÄ ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmÀrkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte Àr att undersöka hur tvÄ stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vrÀkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna pÄverkas av kommunala och nationella direktiv. FrÄgestÀllningarna som har behandlats under studiens gÄng Àr: Hur ser det vrÀkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vrÀkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur pÄverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vrÀkningsförebyggande arbete?Det Àr en kvalitativstudie som har grundats pÄ semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vrÀkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett grÀsrotbyrÄkratiskt perspektiv.

Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gÀllandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven pÄ företagen som lagen stÀller harocksÄ kostnaderna för att följa densamma ökat. DÄ de flesta företag sedan tidigare anvÀndersig av kvalitetledningssystem sÄsom ISO 9001, har företag börjat fundera pÄ om de kaneffektivisera sitt arbete gÀllande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att pÄ nÄgot sÀttförena de tvÄ.Syfte ? Uppsatsens syfte Àr att se om det pÄ nÄgot sÀtt gÄr att förena det arbete somföretagen lÀgger ner pÄ kvalitetsledningssystem sÄsom ISO 9001 med arbetet som det krÀvsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.AvgrÀnsningar ? Studien har avgrÀnsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgrÀnsning har gjorts i den mÄn att det Àr endast externa parter som i nÄgon form Àrverksamma pÄ den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har anvÀnts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt dÄ uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Stockholmsregionen vÀxer kraftigt. Bostadsköerna i StockholmsomrÄdet Àr lÄnga och Solna, med sitt goda lÀge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med bÄde tunnelbana, pendeltÄg, bussar och snart Àven tvÀrbana Àr populÀrt. Inom 20 Är berÀknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostÀder i den takten Àr en stor utmaning.

Under de senaste decennierna har det svenska samhÀllet genomgÄtt stora förÀndringar dÀr urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstÀderna, dÀrmed har ett ökat krav stÀllts pÄ stÀderna och dess stadsdelar. I storstadsomrÄdena finns idag en stor variation av hushÄll och i olika sammanhang har ett antal bostadsomrÄden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det sÄ kallade miljonprogrammet under Ären 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansÀttning dÀr en stor del av invÄnarna exempelvis Àr av utlÀndsk bakgrund. Bebyggelsen frÄn miljonprogramsÄren visar pÄ dÄtidens bostadspolitiska mÄlsÀttningar och vÀlfÀrdssamhÀllets ambitioner, en vision om det nya samhÀllet och den moderna mÀnniskan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsomrÄdena pÄbörjades har en debatt kring dessa omrÄden blossat upp i massmedia.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.