Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv.

Det här examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet är att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör välja vid byggande av nyproduktion för att bäst kunna locka till sig de åtråvärda kunderna på marknaden.Arbetet inleds med en grundlig genomgång av hur trender kommit till Sverige genom tiden från utlandet. Därefter följer en utvärdering av olika kommande trender som är aktuella i utlandet men ännu inte fått någon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds är Avskärmade stadsdelar, Höga hus, Trähus och Passivhus.Vidare gås passivhusen och därmed också miljötrenden igenom ännu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom området i dagsläget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslås också och även konkreta exempel nämns.Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig.

E-handeln i Sverige är en växande trend och nästa varje år slås nya rekord för den totala omsättningen. I takt med den ökande konsumtion kan man ställa sig frågan om hur säker konsumenterna känner sig, hur deras handelsvanor ser ut och hur deras kunskap om trygg e-handel ser ut. År 2011 publicerades en rapport med namnet Svenskarna och internet som visade att handla på internet tillhörde en av de vanligaste aktiviteterna för internetanvändarna. Trots många rapporter och undersökningar kring handelsvanor på internet hos den vanliga internetanvändaren är det svårt att hitta undersökningar kring deras förtroende för säkerheten. Har deras säkerhetsförtroende någon koppling till deras handelsvanor, använder de det säkraste betalningssättet, har de kunskap kring begreppet trygg e-handel? Detta några frågor jag tänkt besvara med hjälp av min studie.Syftet med studien är att undersöka konsumenters handelsvanor, kunskap om trygg e-handel och säkerhetsförtroende inom e-handel.

Någonting händer i Stockholm, någonting strävar uppåt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknät har bytt riktning. Det är inte längre de horisontella spåren som sträcker sig ut från stadskärnan som visar vägen för expanderingen. Det är en ny längtan efter vertikala riktningar där staden förtätas på höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och växte upp i håller sakta på att förändras, detta är något jag är säker på.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder i den takten är en stor utmaning.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig drogfrihet.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut. Oljehamnen på Hattholmen är ett av dessa utvecklingsområden. Hattholmens läge i stadsstrukturen innebär både goda utvecklingsmöjligheter och svårhanterliga problem.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av skogsägarföreningen Norra Skogsägarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad skogsbruksplan har något samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen där avverkning och skogsvård årligen sker hos enskilda skogsägare i norra Sverige. Analyserna baserades på enkätsvar, data från skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsägarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik från Skogsstyrelsen och data från Riksskogstaxeringen. Examensarbetet söker besvara sju frågeställningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten på privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras skogsbruksplaner med avseende på hur väl de följs och hur virkesförrådet förväntas utvecklas. Data analyserades med hjälp av olika t-test där insamlade data jämfördes med data från Skogsstyrelsens offentliga statistik och data från riksskogstaxeringen. Resultaten visar att skogsägare som investerat i en skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvårdsåtgärder på större andel av sin produktiva areal än de som saknar plan. Den åtgärdade andelen ökar från perioden före till perioden efter att skogsbruksplanen tas emot.

Syfte - Syftet med studien är att presentera exempel på vad integration kan innebära för människor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och målgruppen) på integrationsåtgärder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsåtgärder eller utgör målgrupp för åtgärderna. Målet med uppsatsen är att belysa problemet kring begreppet integration i utvalda stadsdelar (Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden) med utgångspunkt i arbete och utbildning. Metod - I vår C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv inriktning bestående av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus på ord vid insamling av data och analys, samt att vi har genererat teorier utifrån vårt forskningsresultat. Våra data har gått ut på både öppna och semistrukturerade intervjuer baserad på en intervjuguide. Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende på var man befinner sig i och vilken position man har i samhället. I vår undersökning bland våra respondenter som jobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration på ett likvärdigt sätt.

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel.Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad.

De globala klimatförändringarna som sker i dag måste tas hänsyn till inom alla aspekter av vårt samhälle. Det är få som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivåerna stiger och att stormarna blir värre och orsakar mer skada än tidigare. I den fysiska planeringen går det att göra mycket för att guida de globala klimatförändringarnas utveckling i rätt riktning, en riktning som gör att samhället förändras efter de nya förutsättningarna och samtidigt stävjar den snabba utvecklingen de globala klimatförändringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att åstadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag på Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras på lokal nivå när det gäller de globala klimatförändringarna.