HÄllbarhetscertifieringssystem Àr nÄgot som kommit att anvÀndas i allt större utstrÀckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hÄllbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anlÀggningsbranschen enbart certifierat ett fÄtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda pÄ hur anlÀggningsbranschens bestÀllare i offentlig sektor ska kunna stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhÄlla en branschenig Äsikt kring hur man bör stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har Àven behandlat hur aktörerna följer upp och utvÀrderarar arbetet.

Kaffe Àr den nÀst största handelsvaran som finns och dricks i hela vÀrlden. I Sverige dricks det vÀldigt mycket kaffe per person och det Àr Àven ett land dÀr medvetenheten nÀr det gÀller hÄllbarhet vÀxer vÀldigt mycket. DÄ mÀnniskors medvetenhet har ökat har Àven krav stÀllts pÄ tillverkarna. AnvÀndande av certifieringar Àr en enkel metod som anvÀnds för att konsumenten ska kunna lita pÄ att kaffet har producerats pÄ ett hÄllbart sÀtt. För att man ska kunna anvÀnda sig av en certifiering mÄste en rad krav uppfyllas.

Prevalensen av lÄngvarig smÀrta Àr hög bland Àldre, kvinnor Àr överrepresenterade. LÄngvarig smÀrta pÄverkar Àldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmÄga. Det Àr vanligt att söka vÄrd för sin smÀrta, sjukgymnastik Àr en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlÀgga lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta hos Àldre ? 65 i VÀsterÄs, med avseende pÄ smÀrtintensitet, lokalisation, duration samt pÄverkan pÄ aktivitetsförmÄgan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fÄtt behandling för sina smÀrtrelaterade besvÀr och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

HĂ„llbarhetsredovisning Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 Ă„ren. De olika intressenterna stĂ€ller allt större krav pĂ„ företagen och pĂ„ hur de förhĂ„ller sig. Ämnet hĂ„llbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.HĂ„llbar utveckling Ă€r inget som i sin helhet regleras i lagar. DĂ€remot regleras delarna som miljöpĂ„verkan och arbetsförhĂ„llanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns nĂ„gon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svĂ„rt att se det som en helhet.Syftet med vĂ„r studie Ă€r att utifrĂ„n företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hĂ„llbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hÄllbar den tropiska virkesproduktionen Àr med avseende pÄ dess effekt pÄ fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tÀnkbara konsumenter av tropiskt virke kan vÀlja hÄllbart producerade tropiska trÀslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgÄngspunkt i uppsatsens huvudfrÄgestÀllning ? Vad behöver has i Ätanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrÄgestÀllningar formulerats. ?Hur pÄverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hÄllbara materialval? ?Finns det lokala trÀslag med motsvarande eller bÀttre egenskaper? Uppsatsen har sammanstÀllts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av trÀd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försÀmra deras ekosystemtjÀnster.

HÀlsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lÄgutbildade och personer med lÄg social status har visat sig ha en sÀmre hÀlsa. En betydande orsak för den sÀmre hÀlsonivÄn Àr livsstilsfaktorer sÄ som kost, fysisk aktivitet, eller brist pÄ sÄdan, och stress. Dessa faktorer kan pÄverkas, nÄgonting som HÀlsoteket i Angered vill underlÀtta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och LÀrjedalen. Men upplever folk att de kan pÄverka sin hÀlsa? Syftet var att ta reda pÄ om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan pÄverka sin hÀlsa, och i hur stor grad de försökt göra det.

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

ABSTRAKTAndreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007Ungdomsbrottsligheten Àr idag ett vÀlkÀnt samhÀllsproblem. Som samhÀllsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man pÄ fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förstÄelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhÀllet.Vi har utifrÄn vÄr insamlade empiri samt utifrÄn relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrÄn skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.Ett avgrÀnsat bostadsomrÄde i en större stad dÀr ungdomskriminaliteten har framstÀllts som ett problem i media.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Syftet med denna studie Àr att undersöka barn och ungdomar i 11 och 15 Ärs Älder och nÀr det gÀller deras konsumtionsfrekvens, igenkÀnnande, erfarenhet av och attityd till frukt och grönsaker. Urvalet grundar sig pÄ tre utvalda stadsdelar i Malmö. Kriterierna för urvalsprocessen av de tre stadsdelarna i Malmö baserades pÄ skillnaden i den disponibla inkomsten för hushÄllen i de tre stadsdelarna som Àr Limhamn-Bunkeflo, Hyllie och Södra Innerstaden. Sammanlagt deltog 116 barn och ungdomar i Ärskurs 5 och Ärskurs 9 i den kvantitativa studien. Studien Àr uppbyggd kring ett frÄgeformulÀr/enkÀt med frÄgor om frukt och grönsaker.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.