Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Syftet med studien Àr att i valfrihetens spÄr studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvÀgar en elevkohort tar. Studieobjektet Àr tre elevkohorter som gick Ärskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjÀlp av statistik som bearbetats frÄn Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvÀgar faststÀllts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvÀgarna anvÀndes teoretiska begrepp sÄsom utbildningskapital som lÄnats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievÀgen för elever frÄn Sunnerstaskolan Àr att efter Ärskurs 5 vÀlja friskola och sedan ett studieförberedande program pÄ gymnasiet.

Sweden's government is dedicated to the goal of having a vehicle fleet that is independent of fossil fuels by 2030. Achieving these goals requires, among other things, new types of fuel that give lower net emissions of carbon dioxide. The present market includes stations offering lowlevel blends of renewable fuels in conventional diesel as well as some stations offering renewable fuels only. The purpose of this study is to survey purchasers? attitudes to the use renewable fuels in roundwood and bioenergy transport in forest- and energy companies. The study was based on qualitative interviews through a combination of face-to-face meetings and telephone interviews with each sample group. The total number of respondents was ten (10), consisting of five (5) from forest companies and five (5) from energy companies. Transport service purchasers were generally positive to renewable fuels and considered these necessary in the future.

Title: The process of gentrification ?the transformation of declined neighbourhoods into attractive ones Gentrification = ?A social process of change where people with high socioeconomic status move into neighbourhoods which traditionally has been dominated by people from the lower classes or from ethnical minorities.? (Nationalencyklopedin 2010).In many cities around the world, disinvested neighbourhoods become the place to be, where everything happens. This usually occurs when different social groups, such as bohemians, homosexuals and artists, move into a declined and disinvested neighbourhood. After a while, people from the middleclass move in to the area due to its increased attractiveness, and start to renovate their properties. This usually leads to higher rents, which force some of the original inhabitants to leave the neighbourhood.

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krÀvs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller vÀljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddÀr de primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey pÄ ennivÄ dÀr agenter förekommer (divison 1 och uppÄt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats dÀr vi först utgÄtt frÄn forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. DÀribland förhandlingskunskap, rÄdgivning,lyhördhet och förmÄgan att fungera i sociala sammanhang. Studien pÄvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primÀra kompetensen hos en agent.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Under 1990-talet var det mĂ„nga fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den sĂ„ kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och dĂ€rmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fĂ„talet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

Den byggda miljön planeras efter olika strategiska förutsÀttningar, till exempel med gÄngvÀgar för att gÄ pÄ eller med hinder för att markera grÀnser. Utanför det planerade vÀgnÀtet gÄr det att skönja ett, ibland nÀstintill osynligt, tillÀgg i nÀtverket. Mer eller mindre upptrampade stigar som förbinder platser dÀr mÀnniskor har funnit en mer naturlig vÀg att gÄ. FotgÀngare förflyttar sig dagligen via det nÀt av stigar och genvÀgar som trampats upp av mÄnga innan dem. Vi har undersökt de genvÀgar som synliggör hur fotgÀngare förflyttar sig pÄ platser som inte Àr specifikt utformade för det. PÄ sÄ sÀtt har vi kunnat vidga vÄr förstÄelse för genvÀgar, var de uppkommer och hur mÀnniskor vÀljer att inkludera dem i sin vardag. Studien har genomförts i ett utsnitt av Hyllie i Malmö, och har inkluderat delomrÄden lÀngs Lorensborgsgatan.

Syftet med studien var att analysera hur bistÄndshandlÀggarna i vÄr studie bedömer och hur de upplever att bedöma enligt begreppet skÀlig levnadsnivÄ för personer över 65 Är. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar bistÄndshandlÀggarna begreppet skÀlig levnadsnivÄ? Vad Àr mest svÄrhanterligt för bistÄndshandlÀggarna i deras bedömningar enligt skÀlig levnadsnivÄ? Hur stort handlingsutrymme har bistÄndshandlÀggarna i bedömningarna? Studien baserades pÄ en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer dÀr vi utgick frÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Vi intervjuade fem bistÄndshandlÀggare som arbetade inom tvÄ olika stadsdelar i Göteborgs stad. Genom studien fann vi att bistÄndshandlÀggarna anser att skÀlig levnadsnivÄ Àr svÄrdefinierat men att de flesta menar att det syftar till att de grundlÀggande behoven tillgodoses.

Syftet med detta examenarbete Àr att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna anvÀnder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger pÄ tre förskolor i tre stadsdelar och observation pÄ en av förskolorna.Resultatet utifrÄn intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna sÄ tycker de om att anvÀnda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men Àven för dem sjÀlva. PÄ tvÄ av tre förskolor anvÀndes TAKK i mycket stor utstrÀckning och pÄ den tredje förskolan anvÀndes TAKK i mindre utstrÀckning. Diskussion Àr stÀllt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.Mina slutsatser Àr att TAKK Àr en bra metod som hjÀlper barnen i sitt sprÄk.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter frĂ„n olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, sĂ„som kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som pĂ„verkar konsumtionen?. Fokus ligger pĂ„ tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, HĂ€gersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiomrĂ„det berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Denna rapport beskriver konstruktionsarbetet av en testrigg som ska anvÀndas för provning av brunnslock. Arbetet Àr utfört Ät Brunnspecialisten Sverige AB som sÀljer egenutvecklade brunnslock tillverkade av glasfiberarmerad plast. Dessa brunnslock ska godkÀnnas enligt europeiska standarder och mÄste dÄ bland annat genomgÄ belastningsprov.Anledningen till arbetet och att testriggen behövs Àr att de tidigare standarderna har blivit reviderade och dÀrmed har provningarna blivit mer avancerade och ett automatiserat system kommer att krÀvas dÄ det i vissa av fallen handlar om högcykelutmattning.Arbetet har utgÄtt frÄn den standard som reglerar provning av brunnslock. Detta ledde till en konceptstudie dÀr olika förslag pÄ utformningen togs fram och utvÀrderades. BerÀkningar gjordes för att dimensionera komponenterna till testriggen för att sÀkerstÀlla hÄllfastheten hos denna.