Sök:

Sökresultat:

1023 Uppsatser om Miljöcertifierade byggnader - Sida 46 av 69

FuktsÀkerhetsarbete pÄ NCC i UmeÄ

Problemen med fuktskador i byggnader Ă€r mĂ„nga och kostnaderna för att Ă„tgĂ€rda problemen Ă€r stora. ByggaF Ă€r en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt sĂ€kerstĂ€ller fuktsĂ€kerheten genom hela den processen. NCC anvĂ€nder sig idag av en egen metod för att sĂ€kerstĂ€lla fuktsĂ€kerheten och den metoden jĂ€mförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebĂ€r att fuktsĂ€kerhetsarbetet Ă€r granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete Ă€r att NCC i UmeĂ„ ska fĂ„ en bĂ€ttre kĂ€nnedom om vad ByggaF Ă€r och hur den metoden kan anvĂ€ndas inom byggproduktion. Ytterligare syfte Ă€r att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att anvĂ€nda metoden ByggaF, en metod för fuktsĂ€kert byggande.Arbetet Ă€r utfört pĂ„ NCCs byggnation pĂ„ Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Kartering och positionering i komplex stadsmiljö

I en stadsmiljö som innehÄller stora mÀngder geografisk information pÄ en begrÀnsad yta finns det flera faktorer som stÀller till problem vid kartlÀggning och positionering. MÄlet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som Àr anvÀndbara för positionering dÀr en GPS-mottagare inte har tÀckning. Den metod som frÀmst var av intresse att undersöka Àr en teknik benÀmnd WiFi Positionering, vilken med hjÀlp av trÄdlösa accesspunkter berÀknar anvÀndarens position.Ett system för datalagring och tillhandahÄllande av data via ett webbaserat anvÀndargrÀnssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som anvÀndes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.AnvÀndargrÀnssnittet Àr ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webblÀsare i smartphones samt till datorers dito.

Klimatfilens och certifieringens roll vid energiberÀkningar

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om Hagaporten III i Solna klarar Greenbuilding certifieringens krav och jĂ€mföra utförda simuleringar med 2009 Ă„rs uppmĂ€tta vĂ€rden. Syftet Ă€r Ă€ven att hitta klimatfiler som kan ge mer överensstĂ€mmande vĂ€rden av energianvĂ€ndningen, mot dagens klimatfil Bromma 77 och avgöra om Bromma 77 bör ersĂ€ttas med nya klimatfiler.Klimatfilerna som kommer att anvĂ€ndas i IDA ICE modellen för att simulera energianvĂ€ndningen Ă€r frĂ„n Stockholm 09 (Torkel Knutssongatan), Arlanda-ASHRAE samt Bromma 77. Även en egen klimatfil skapas, med en medeltemperatur frĂ„n Ă„ren 2001-2012 och anvĂ€nds i modellen. De nya berĂ€kningarna jĂ€mförs för att se om berĂ€kningarna stĂ€mmer överens med uppmĂ€tta vĂ€rden och hur simuleringarna pĂ„verkas av de olika klimatfilerna.Hagaporten III klarar GreenBuilding-certifieringens krav pĂ„ 85,5 kWh/m2 enligt BFS 2008:06. Enligt uppmĂ€tta vĂ€rden frĂ„n 2013 var energianvĂ€ndningen (efter normalĂ„rskorrigering) 67,6 kWh/m2.  UtifrĂ„n BFS 2011:26, krav som uppdaterades tre Ă„r senare gĂ€ller 67,4 kWh/m2, vilket Hagaporten III anses klara.

Malmö genom Norra Sorgenfri

Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som Industristad. Under de senaste Ären har Malmö genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri - och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag mÄnga byggnader tomma.

Livscykelanalys och optimering av isoleringstjocklek för moderna byggnader : - med fokus pÄ kv Limnologen i VÀxjö

Syftet med denna rapport Àr att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus pÄverkar kostnader och energiÄtgÄng för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen pÄ ett pÄgÄende byggprojekt i VÀxjö, kv Limnologen, utförts. Total energiÄtgÄng för isoleringens livscykel har tagits fram frÄn tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets vÀrmebehov har berÀknats mha information frÄn ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiÄtgÄng, koldioxidutslÀpp och ekonomi.

Vem vet KRAV? : En kvantitativ studie angÄende informations- och kunskapsbristen för KRAV-mÀrkt konsumtion.

Under de senaste Ären har det skett en ekonomisk tillvÀxt vilket bidragit till attmÀnniskan konsumerar mer Àn nÄgonsin. Den ökade konsumtionen har en negativpÄverkan pÄ miljön dÀr exempelvis livsmedelsbranschen stÄr för ungefÀrliga 44-57procent av de totala vÀxthusutslÀppen. DÄ överkonsumtionen har en negativ pÄverkan pÄvÀrlden har det blivit allt viktigare att konsumenter blir medvetna om deras konsumtionoch dess pÄverkan pÄ miljön. Forskare menar att konsumenter bör ta till sig ett mermiljöanpassat konsumentbeteende dÀr ett alternativ Àr att börja konsumera ekologiskt.Tidigare forskare har identifierat att det finns ett attitydgap hos konsumenter gÀllandeekologisk konsumtion. Attitydgapet innebÀr att konsumenter uppger sig ha en positivattityd gentemot att konsumera ekologiska produkter men nÀr de vÀl ska konsumeravÀljer de i flesta fall att konsumera konventionella produkter.

Kulvertar i Södersjukhuset-Undersökning av AGV-system kan anvÀndas och rekommendationer för renovering

Ökande behov av vĂ„rd i dagens samhĂ€lle krĂ€ver ett vĂ€l utvecklat transportsystem för eneffektiv vĂ„rd. För att en god vĂ„rd rĂ€cker det inte bara utveckla vĂ„r hĂ€lsovĂ„rd, utan det mĂ„steocksĂ„ utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet avdenna studie Ă€r transportsystem i Södersjukhuset, dĂ€r i nulĂ€get all transport sker ikorridorerna via förarstyrda truckar.Korridorer Ă€r de mest besökta rummen i sjukhusen. Det Ă€r sĂ„ledes viktigt att se till att ha entrygg och trivsam miljö i korridorerna. DĂ€rför krĂ€vs det tillsyn till en hel del normer ochbestĂ€mmelser som framförallt boverket stĂ€ller pĂ„ dessa byggnader.I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) pĂ„ Södersjukhuset undersökts.

Uppsala-HemisfÀren

UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.

Ett förÀndringsförslag för CapellagÄrdens trÀdgÄrd - historien möter framtiden :

CapellagĂ„rden Ă€r en hantverksskola belĂ€gen pĂ„ södra Öland. Skolan grundades av möbeldesignern Carl Malmsten som köpte den ursprungliga gĂ„rdstomten i slutet av 1950-talet. GĂ„rden, som dĂ„ var mycket förfallen bĂ„de gĂ€llande byggnader och utemiljö, rustades dĂ„ upp. Det Ă€r nu nĂ€stan femtio Ă„r sedan. Idag har skolans omrĂ„de expanderat och inkluderar Ă€ven andra tomter runt omkring den ursprungliga. Vissa Ă€ldre byggnader har rivits och vissa nya har tillkommit.

Mobilt bredband till mobil röntgen : FörbÀttring av Region SkÄnes pilotprojekt med mobil röntgenverksamhet

Detta arbete beskriver en examensuppsats i datateknik pÄ Linnéuniversitetet.Röntgenavdelningen pÄ SUS, SkÄnes Universitetssjukhus i Lund, anvÀnder en lÀttviktig flyttbar röntgenmaskin som vÀger endast cirka 90 kg, för röntgenundersökningar ute pÄ Àldreboenden.Bilderna överförs till sjukhusets PACS nÀr maskinen Àr tillbaka pÄ sjukhuset, genom att man kopplar in Dragon via kabel till sjukhusets nÀtverk.MÄlsÀttningen Àr att förbÀttra den trÄdlösa kommunikationen som för nÀrvarande Àr för lÄngsam och opÄlitlig, sÄ att bilderna kan överföras till sjukhusets PACS direkt efter undersökningen.I detta arbete beskrivs vilka alternativ som kan anvÀndas.Samt om de mobila bredbandstjÀnster som finns tillgÀngliga i Region SkÄne Àr bra nog för att kunna anvÀndas för uppgiften.Slutsatsen Àr att ett 3G HSDPA/HSUPA abonnemang kan vara tillförlitligt nog.Framför allt om extra redundans tillförs med dubbla SIM-kort som anvÀnder separata nÀt och att signalen förstÀrks med antenn placerad utomhus pÄ transportfordonet.Transportfordonet anvÀnds som brygga mellan Wifi och mobilt nÀtverk.Röntgenmaskinen kommunicerar med transportfordonet via Wifi.För de fall Wifi inte fungerar pÄ grund av byggnader och omgivande miljö arbetades ett reservalternativ fram.Jag har ocksÄ undersökt och jÀmfört DICOM protokollet mot FTP.Detta för att se om DICOM har en overhead som skulle motivera anvÀndet av FTP istÀllet för sÀndning av bilder. Resultatet av jÀmförelsen visade att DICOM har 5-10 % overhead jÀmfört med FTP..

Framkomlighet i entréer pÄ Högskolan i GÀvle för personer med nedsatt rörelseförmÄga

Dagens samhÀlle sÀgs vara byggt för alla, trots det stöter mÄnga med funktionsnedsÀttningar pÄ problem i vardagen som hindrar dem frÄn att kÀnna sig som en i mÀngden. Högskolan i GÀvle har visat sig ha brister gÀllande tillgÀngligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet pÄ Högskolan i GÀvle 2011. Examensarbetets mÄl Àr att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlÀtta undersökningen valdes de större entréerna pÄ skolan ut.Teorimaterialet Àr uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

FrÄn bygglov till kartdatabas i GÀvle Kommun

NÀr ett bygglov beviljas, d v s nÀr en byggnad förÀndras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebÀra att kommunens kartmaterial inte lÀngre stÀmmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att framstÀlla en beskrivning för hur GÀvle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det Àr nÀr ett bygglov beviljas som GÀvle kommun fÄr vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förÀndras och dÀrför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fÀlt en gÄng per Är. DÄ kontrolleras om byggarbetet Àr pÄbörjat, klart eller inte alls pÄbörjat. DÄ en förÀndring av en byggnad har skett och beroende pÄ vad det Àr för nÄgonting som skall mÀtas in sker mÀtningsarbetet normalt pÄ tre olika sÀtt, alternativt nÄgon kombination av dessa.

MörbylÄnga sockerbruksomrÄde : historik, nulÀge och tre framtidsbilder

Detta har varit ett examensarbete om 20 poÀng pÄ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frÄn tvÄ handledare pÄ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pÄ Blekinge Tekniska Högskola i nÀrvaro av handledaren, opponenten och andra Ähörare. Ett avsnitt berÀttar kort historik om MörbylÄngas framvÀxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pÄ orten 1908-1991. Det avsnittet Àr tÀnkt för att introducera lÀsaren i MörbylÄnga och i det aktuella planomrÄdet.

EnergihushÄllning och varsamhet för Àldre byggnader : Chefsbostaden i Strömsholm, ett timmerhus frÄn 1900-talets början

This report is the result of a degree project in building engineering, at an advanced level. The project evaluated a building from a technical and historical point of view, and focused on its energy consumption, particularly the energy used for heating. The building in question was a small apartment building in Strömsholm, Sweden. It was made in 1902, from vertical logs, a not so common form of the traditional log house. The goal of the project was to evaluate if the energy consumption could be reduced in accordance with building preservation regulations, that is without damaging any of the building?s cultural or historical values.The building was surveyed with the help of archive and literature studies, interviews and inspections.

Kvalitets- och kollisionskontroller i BIM-projekt : En analytisk jÀmförelse mellan programvarorna Autodesk Navisworks Manage, Solibri Model Checker och Tekla BIMsight

I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehÄllande geometrier och information. Respektive fackomrÄde skapar modeller innehÄllande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna frÄn alla omrÄden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsÀttning för att projekteringen ska effektiviseras Àr att modellerna hÄller god kvalitet. DÄ allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlÀtta arbetet med kvalitetssÀkring.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->