Sökresultat:
1023 Uppsatser om Miljöcertifierade byggnader - Sida 34 av 69
Den vÀgda nyttjandeperioden och dess effekter pÄ utvalda finansiella nyckeltal: En studie av bostadsrÀttsföreningars avskrivningstider pÄ byggnader
Housing cooperatives in Sweden practice very long depreciation times for their buildings and assets, subsequently depreciation costs are very low. This study aims at addressing issues relating to potential upward revisions of these costs and the revenue levels needed by housing cooperatives to address these changes, while also providing a detailed summary of some chosen financial ratios under different circumstances. This study's results are based upon recent (2015) market data within the Stockholm region, collected through a manual process and analyzed quantitatively. On average, housing cooperatives EBIT do not cover their financial costs and have low profit margins. The average depreciation time is considerably above what a technical evaluation by other sources may state.
"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus
Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska
ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik
som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan
forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av
tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur
f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat
dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.
Analys av hyreslagstiftningens tillÀmpning pÄ kombolÀgenheter - En boendeform som bidrar till lösning pÄ bostadsbristen i Stockholms lÀn?
MÄnga hus frÄn miljonprogrammet Àr idag i behov av flera större renoveringsÄtgÀrder. Husen frÄn miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning Àn vad dagens byggkrav tillÄter, och med nya mÄl frÄn bland annat EU och Sveriges regering som snart trÀder i kraft, Àr det viktigt att nÄgot görs Ät dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten Àr att jÀmföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. MÄlet Àr att föreslÄ det mest lönsamma alternativet. För att nÄ mÄlet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon anvÀndas samt litteraturstudier.
Skred i Köpings kommun : Tidigare skred, riskomrÄden och förebyggande ÄtgÀrder
Skred Àr en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar mÄnga mÀnniskor, runt om i vÀrlden. Med de svenska markförhÄllanden förekommer skred frÀmst i lera, lÄgvÀxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie Àr att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har anvÀnts Àr litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit smÄ skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det Àr sannolikt att skred kommer att intrÀffa vid slÀnter mot vattendrag i Köping och Kolsva.
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Ărebro
Aspholmen Ă€r ett av Ărebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Ărebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Ărebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
Att förebygga och undvika fuktskador i byggnader
Efforts to achieve a moisture proof construction process have proved to be considerably complicated, despite the knowledge and awareness that now exists within the moisture field. Materials, documents, templates and checklists are designed to be accessed but are not used anyway. This may be because such effort has not been prioritized and properly requirements have not existed from the commissioner of a building.This report illustrates how the commissioner of a building project can achieve a moisture proof building process by increasing knowledge, moisture proof planning, and implementation of security moisture routines. Proposals are given on how the commissioner of a building project can work to consistently bring a moisture proof building process in all stages. The difficulty with regular moisture proof efforts, the authors believe is mainly due to the following points:     Many different design solutions.     Lack of experience feedback.     Lack of communication.     Financial incentives.     Attitudes.The interviews in the report have conducted with the help of a qualitative analysis, while the survey has been done using a quantitative analytical method.
Flödesanalys av spÄrelement frÄn kÀlla till slam
I det svenska samhÀllet tillför diffusa och direkta föroreningskÀllor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsslam och recipient. Avloppsslam innehÄller höga halter av vÀxtnÀringsÀmnen som bör Äterföras till jordbruksmark, men om detta ska ske fÄr inte metallhalterna i slammet vara för höga. REVAQ Àr ett certifieringssystem vars syfte Àr att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och dÀrmed möjliggöra en Äterföring av det vÀxtnÀringsrika slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete pÄ grund av att ackumulationshastigheten för dessa spÄrelement Àr hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens slam. Source Finder (SoFi) Àr ett verktyg som kan anvÀndas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade kÀllor till utslÀpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink.Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra berÀkningar pÄ spÄrelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla kÀllan hushÄll sÄ att emissioner inom hushÄll kartlÀggs för spÄrelementen och kadmium.
L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier
Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.
Förslag pÄ utformning av Tingsryds travbana för att skapa en attraktiv och publikvÀnlig yttre miljö
Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .
Miljöcertifieringssystemet BREEAM ? En studie av processen och dess effekter
Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus pÄ processen och systemets effekter. I studien har pÄgÄende BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar.Bygg- och fastighetssektorn stÄr för en betydande del av miljöpÄverkan i Sverige idag och förhoppningen Àr att miljöcertifieringar av byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar pÄ att det finns en vÀxande efterfrÄgan pÄ miljöcertifierade kontor och lokaler frÄn hyresgÀsten trots att innebörden Àn Àr nÄgot oklar.BREEAM Àr relativt nytt pÄ svenska marknaden och behöver fortsÀtta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern byggstandard, behöver dock inte göra nÄgra större Ätaganden för att nÄ ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en byggnad hÄller en bra nivÄ miljömÀssigt, visar att företaget Àr pÄ vÀg Ät rÀtt hÄll och hjÀlper till att strukturera upp miljöarbetet under ett byggprojekt.
SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt
Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r
sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r
dessutom en etisk och juridisk skyldighet.
Certifiering och marknadsföring av hÄllbar stadsutveckling : sÄ hanteras vattenkontakt och delaktighet nÀr Stockholm och Minneapolis bygger hÄllbart
Detta examensarbete handlar om hÄllbara stadsdelar. För att definiera och befÀsta hÄllbarheten hos stadsdelar anvÀnds idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor anvÀnds som verktyg i planprocessen och specificerar pÄ vilka grunder stadsdelen kallas ?hÄllbar?. En certifiering Àr ocksÄ en signal utÄt för att förmedla en trovÀrdig miljö- och hÄllbarhetsmÀrkning.
Hur svÄrt ska det vara egentligen? : Om problematiken att faststÀlla grÀnsvÀrden för energiÄtgÄngen i klimatsmarta byggnader i Sverige
EU-kommissionen har beslutat att Europas byggnadsbestÄnds energianvÀndning ska minimeras. Varje medlemsland har fÄtt i uppdrag att definiera ett nationellt grÀnsvÀrde för vad som ska kallas för nÀra-nollenergibyggnader och grÀnsvÀrdessÀttningen skall vara klar Är 2020. Myndigheterna Boverket och Energimyndigheten samt andra involverade aktörer Àr inte överens om vilken grÀnssÀttning som ska gÀlla för Sverige. Syftet för studien var dÀrmed att undersöka vad dessa motsÀttningar beror pÄ. Genom ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr offentliga handlingar kring beslutsprocessen studerades, identifierades de involverade aktörer och deras egenskaper genom en nÀtverksteoretisk grund.
Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag
De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt
och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade
inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad
f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag
v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.
Fuktvandring i putsade lÀttbetong- och tegelfasader : En undersökning om hur fukt vandrar och beter sig mot en putsfasad av tvÄ olika material med olika porositeter.
I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.