Sök:

Sökresultat:

1023 Uppsatser om Miljöcertifierade byggnader - Sida 26 av 69

Prediktion av h?rf?rg och ?gonf?rg fr?n genetiska mark?rer inom forensisk verksamhet

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Kopplingen mellan Livscykelkostnader och Building Information Modelling

Detta examensarbete har undersökt vilka möjligheter som skapas genom att anvÀnda BuildingInformation Modelling (BIM) för Livscykelkostnadsanalyser (LCCA). Arbetet beskriver förstLCCA och sedan hur BIM samt öppna standardiserade dataformat kan anvÀndas för LCCAoch för kvalitetssÀkring av data. Till sist visas hur ett verktyg som rÀknar ut LCC direkt frÄnen byggnadsmodell kan utformas. Genom att kunna synliggöra konsekvenserna av olikalösningsalternativ och göra kvalitativa LCCA erhÄlls genomtÀnkta lösningar och medvetenhetom de framtida förvaltningskostnaderna. För en byggherre som ocksÄ ansvarar för driften kandessa alternativsvÀrderingar och analyser leda till betydligt lÀgre förvaltningskostnader.

Visualisering av Rapatacs aktivitetscenter pÄ Nordost i GÀvle

Visualisering har lÀnge anvÀnts för att presentera information, och med 3D-programvarors utvecklande har digitalt prototypskapande, bÄde för byggnader och mindre objekt, vÀxt fram. Syftet med denna studie var att finna den bÀsta metoden för att skapa en 3D-visualisering av stiftelsen Rapatacs nyöppnade aktivitetscenter för ungdomar, pÄ Nordost i GÀvle. Först genomfördes en litteraturstudie för att ta reda pÄ vad som Àr god praxis inom designvisualisering i 3D, dÀrefter samlades referensmaterial in för att utifrÄn detta producera en 3D-modell. Tre olika grafiska uttryck; fotorealistisk, skissartad och cartoon, skapades för att genomföra en enkÀtundersökning bland GÀvles ungdomar om vilket grafiskt uttryck som de tyckte var mest tilldragande. 193 ungdomar tillfrÄgades och resultatet visade att det fotorealistiska uttrycket tilltalade ungdomarna mest.

Kvalitetsstyrning i ett medelstort byggföretag : En studie av arbetsprocesser och deras samband

Byggandet i Sverige Àr idag bundet till vissa bestÀmda lagar, förordningar och samhÀllskrav gÀllande kvalitet, miljö och arbetsmiljö.För att sÀkerstÀlla att man som byggföretag följer kraven finns idag framarbetade ledningssystem.Produktcertifieringsverktyget BF9k Àr ett speciellt anpassat kvalitetssystem för byggbranschen. Systemet ska pÄ ett fördelaktigt sÀtt skapa trygghet och en systematiserad bild av vad verksamheten stÄr för och strÀvar efter. KMA-handboken Àr en företagsspecifik verksamhetsbeskrivning dÀr det framgÄr hur allt arbete kopplat till kvalitet, miljö och arbetsmiljö bedrivs. KMA-manualen Àr en del i den KMA-handbok som företaget lÀmnar in för att bli BF9K-certifierade.Rapporten har inriktats pÄ att undersöka processer och arbetssÀtt i en bestÀmd miljö. Intresse för studien Àr att fÄ kunskap om hur individerna i den studerade miljön uppfattar sin situation och omgivning.

Gymnasieelevers motiv till att l?sa svenska som andraspr?k. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att l?sa sva p? gymnasiet och deras erfarenheter av flerspr?kighet i klassrummet

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Gestaltning av passivhus: En fallstudie om utformningsmöjligheter för passivhus

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Skeppsbyggaren : Ett miljöcertifierat gestaltningsförslag med hÄllbar stadsplanering i fokus

GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.

Att gestalta offentliga rum - Stortorget Karlskrona

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Byggnadsekonomi : En jÀförelse ellan passivhus och konventionella hus

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

Intern Kommunikation : hur ledningen kan pÄverka den interna kommunikationens effektivitet

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

Timmerhusets historia och framtid : En studie av timmerhusets energianvÀndning

I en tid dĂ€r vĂ„r miljömedvetenhet och vĂ„rt energianvĂ€ndande fĂ„r allt större utrymme stĂ€lls allt högre krav pĂ„ de alla de material som vi anvĂ€nder oss av. Ett omrĂ„de dĂ€r energianvĂ€ndandet har fĂ„tt allt mer fokus Ă€r byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet pĂ„ att vĂ„ra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenĂ„riga traditioner mĂ„ste klara de energikrav som vi har pĂ„ 2000-talet. Boverket har utifrĂ„n direktivet faststĂ€llt nya krav som sĂ€ger att hus belĂ€gna i den norra klimatzonen fĂ„r ha en lĂ€gsta energianvĂ€ndning av 130 kWh/Ă„r och 110 kWh/Ă„r i den södra.Endast 8? timmerhuset belĂ€get i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav pĂ„ 110 kWh/Ă„r.Uppsatsen analyserar fem energisparande Ă„tgĂ€rder:? AnvĂ€ndning av grövre timmer? UtvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolera av den norra vĂ€ggen samt endast pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r timmervĂ€ggen Ă€ndĂ„ inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervĂ€gg med isolering emellan.

Omega - En passiv och vacker tillvaro : Ett passivt bostadshus

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

Införandet av mÄl för God ekonomisk hushÄllning i SkÄnes kommuner

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hanterandet av mÄl för god ekonomisk hushÄllning i kommunen och dess pÄverkan pÄ den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med mÄlet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primÀrdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda revisorer i Helsingborgs, KÀvlinge och Osby kommun. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med sakkunniga bitrÀden. SekundÀrdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument.

Kassaregisterlagen - Vilka effekter har lagen medfört?

Kontantbranschen utgörs av nÀringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning sÀljer varor och tjÀnster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen Àrdrabbad av en mÀngd allvarliga problem sÄsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen pÄverkar samhÀllet negativt pÄ flerasÀtt, till exempel i form av minskade skatteintÀkter men ocksÄ genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan berÀknas till omkring 93 miljarder kronor Är 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (Äterfinns i Skatteförfarandelagen). LageninnebÀr att företagare som sÀljer varor och/eller tjÀnster mot kontant betalning ellerkortbetalning Àr tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->