Sökresultat:
1023 Uppsatser om Miljöcertifierade byggnader - Sida 14 av 69
Energideklarationer enligt EU-direktivet
Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebär att EU vill minska unionens importberoende inom energiområdet genom att effektivisera energianvändningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav på att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pågår fortfarande. Den 16 mars 2006 överlämnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" till riksdagen.
Uppsatsen vill lyfta fram om, och i så fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.
Kostnadshyressättning av statliga kulturfastigheter. En alternativ modell
Syftet med uppsatsen är att utveckla och utvärdera en alternativ modell för hyressättning av statliga ändamålsfastigheter. Arbetet är avgränsat till att omfatta fem kulturinstitutioner i Stockholm som bedriver sina verksamheter i byggnader förvaltade av Statens Fastighetsverk. Dessa är Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan..
Miljöprestanda - Leder miljöledningssystem till förbättringar?: en kvantitativ studie av emissioner från nio tillverkande företag i Sverige
Många företag har implementerat miljöledningssystem för att möjliggöra en systematisk styrning av sitt miljöarbete. Förespråkare hävdar att miljöledningssystemen leder till betydande förbättringar för de organisationer som inför dem. Andra hävdar att miljöledningssystemen inte är lämpliga verktyg i en strävan mot hållbar utveckling eftersom de inte ställer något lägsta krav på de certifierade organisationernas miljöprestanda. Rapportens syfte är att utreda om miljöledningssystem leder till förbättrad miljöprestanda. Studien baseras på kvantitativa data som samlats in genom miljörapporter från nio stora produktionsanläggningar i Sverige.
Är det lönsamt att bygga för morgondagens nötköttsproduktion? :
Sveriges självförsörjandegrad på nötkött har minskat kraftigt de 10 senaste åren. Därför ville
jag se om det fanns någon lönsamhet med att bygga nya byggnader och behålla tjurkalvar till
slakt istället för att sälja dem till vidareuppfödning. Arbetet baserades på en gård som idag har
dikoproduktion med rekryteringskvigor och där tjurkalvarna säljs vid avvänjning till
vidareuppfödning. Syftet var att öka kunskaperna om nötköttsproduktion och dess
inhysningssystem.
I arbetet har två typer av byggnader behandlats, en som jag ritat själv och den andra är ett
förslag från Hammars Verkstad AB. Den hallen jag ritade skickades till Ydre Grinden för ett
kostnadsförslag.
Tilläggsisolering av tegelfasader på flerbostadshus från 1940- till 1960-talet
Sömnen är viktig för människans upplevelse av hälsa och något som ofta påverkas i samband med sjukdom. Sömnproblem är mycket vanligt, speciellt bland äldre personer, kan i sin tur skada hälsan både fysiskt och psykiskt. Att ha kunskaper i omvårdnadsinterventioner som främjar sömn innebär en möjlighet att hjälpa personer med sömnproblem och därmed öka deras välbefinnande. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Syftet med studien var att identifiera olika omvårdnadsinterventioner som kan användas vid sömnproblem hos äldre personer med och utan demens.
Lokalt förankrad planering av rekordårens grannskapsenheter - Progamförslag för Norra Fäladen i Lund
Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och
strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna
värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise
jämfört med samtida.
En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda
under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse,
i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det
är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket
kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det
offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och
bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot
ytterligare.
Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på
befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya
tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade
brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för
förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren.
Cirkushallen i Alby : Koncentration och kreativitet i cirkushallen
Cirkus Cirkör i Alby håller i gymnasium, kurser och professionell träning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och träningslokal i två separata byggnader men som de vill slå ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall är till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma känsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..
Dagsljus i Miljöbyggnad : En studie om dagsljusets relevans och del i certifieringsprocessen
Det finns svårigheteratt uppnå goda dagsljusförhållanden i byggnader idag. Städer förtätas, åtstramande energikrav och bristande kunskap är några av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger på Boverkets byggreglers (BBR) allmänna råd. Till skillnad från BBR kräver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet är svårt att uppnå. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs.
HUR FÖRÄNDRAS ENERGIBEHOVET VID ORIENTERING AV BOSTADSOMRÅDEN OCH BYGGNADER EFTER VÄDERSTRECKEN?
Hur förändras energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.
Effektivisering av bygglovsprocessen gällande ändring av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse : En fallstudie av ett miljonprogramsområde-Nya Nordostprojektet i Gävle
En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser.
Deklarera mera! - kan certifierade miljövarudeklaration leda till konkurrensstrategiska fördelar?
I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.
Grundläggning på lera : Inför exploatering av Södra Lödöse
Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.
Följdeffekter utav förbudet mot progressiva avskrivningar
Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas.
Opera i Stockholm, Frihamnen
Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det är bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga byggnader så att innerstaden får växa ochde nya bostadsområderna får en egen, attraktiv karaktär. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya värtastaden och skapa ett flöde fråninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i området och leda till en blandning av bostäder och olika verksamheter..
Att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader mot brand
Det krävs inte lång tid för en brand att ödelägga en byggnad och dess innehåll. Brand är alltid ett hot mot våra byggnader och följderna kan bli katastrofala, både gällande människoliv och ekonomiska värden. När det kommer till kulturbyggnader kan en brand även resultera i att historiska värden och delar av vårt kulturella arv går förlorade. Det är dock inte bara bränder som kan skada denna typ av byggnader, utan även olämpliga brandskyddsåtgärder. Av denna anledning är det väsentligt att arbete med brandskydd i kulturbyggnader sker på ett sätt som inte förstör det som ska skyddas.