Sök:

Sökresultat:

610 Uppsatser om Miljöbyggnad - Sida 14 av 41

Urban Building i kvarteret Domherren : Legering

En legering mellan gammalt och nytt - mellan dÄtid och framtid. En legering mellan en befintlig brutalistisk struktur och en ny amorf struktur. Ett möte mellan betong och glas och stÄl.Kvarteret Domherren som inrymmer Arkitekturskolan Àr pÄ vÀg att förÀndras. Skolan ska flytta till nya lokaler och kvar blir ett omdebatterat hus. Denna betongbyggnad bevaras och genomgÄr en urban remix - studentbostÀder, kontor och publika verksamheter flyttar in i de gamla undervisningslokalerna.

Bygga för ombyggnad : FrÄn parkeringshus till studentbostÀder

Detta examensarbete bygger pÄ ett förslag frÄn vÄr nÀringslivskontakt Sara Eriksdotter som Àr anstÀlld pÄ Haninge kommun. Förslaget bygger pÄ konverterbara byggnader. MÄlet Àr att bygga ett parkeringshus som gÄr att byggas om till ett flerbostadshus i framtiden. Idén grundar sig pÄ Haninge kommuns plan att arbeta för ett minskat bilanvÀndande i centrala Haninge, vilket pÄ sikt kommer medföra ett minskat behov av parkeringsplatser jÀmfört med idag. Samtidigt vill Haninge kommun ta hÀnsyn till det bestÄende behovet av bostÀder.VÄr mÄlsÀttning med examensarbetet har varit att ta fram ritningar och illustrationer som visualiserar vÄrt förslag pÄ en konverterbar byggnad; i detta fall avser projektförslaget en byggnad som ska klara av ombyggnaden frÄn parkeringshus till flerbostadshus avsedd för studenter.ArbetsgÄngen för att nÄ mÄlet började med en litteraturstudie i form av böcker, elektroniska kÀllor och intervjuer med relevanta personer.

En unik energisnĂ„l byggnad i Örnsköldsviks kommun : En uppföljning, en bedömning och en jĂ€mförelse

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska fĂ„ ett kvitto pĂ„ vad som blev bra och vad som blev mindre bra frĂ„n projektering, sĂ„ jĂ€mförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lĂ„genergihus samt ur en miljömĂ€ssig, energimĂ€ssig och ur ett ekonomiskt perspektiv jĂ€mfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR stĂ€ller.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvĂ€ndning och som jĂ€mfördes med det projekterade resultatet. VĂ€rden för energiberĂ€kningarna har avlĂ€sts pĂ„ el- och vattenmĂ€tare, hĂ€mtats frĂ„n elbolaget, i tekniska datablad, schablonvĂ€rden samt antagna vĂ€rden. Som hjĂ€lp vid energiberĂ€kningarna anvĂ€ndes ett Excel-dokument dĂ€r energiprestandan berĂ€knades.

Tillbyggnad av Nationalmuseum

Examensarbetets syfte Ă€r att ge ett arkitektoniskt förslag pĂ„ hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrĂ„n dagens kontext förhĂ„ller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts pĂ„ teoretiska undersökningar dĂ€r bland annat frĂ„gor kring den historiska Ă„terupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fĂ€ltstudier har genomförts och presenterats dĂ€r kontemporĂ€ra tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader frĂ„n 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifrĂ„ga om gestaltning och förhĂ„llning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhĂ„llningssĂ€tt om tydlighet och transparens kring vad som Ă€r nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget..

BESTRAFFA ELLER BEL?NA? En kvantitativ studie om milj?politik och v?ljarbeteende

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

SmÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader i urban miljö : Möjligheter och hinder för ökad implementering

Intresset för smÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader har ökat under de senaste Ären. Allt fler mÀnniskor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras dÀr den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det Àr dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jÀmfört med i öppet landskap, dÄ det finns mÄnga faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. MÄnga av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, dÀrför mÄste dessa vindkraftverken placeras pÄ höga höjder för att nÄ den laminÀrt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska lÀngder pÄ de master som krÀvs, Àven om vindkraftverket monteras pÄ en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri pÄ rotorn anvÀndas.

HÄltagning för brandgasventilation i tak

I början pÄ förra seklet hade de brandbefÀl och brandmÀn som kom till en eldhÀrjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann nÄgonstans i byggnaden och det var rökutveckling. DÄ som nu visste de att brandgaserna mÄste vÀdras ut för att sÀnka temperaturen i byggnaden och komma Ät att slÀcka branden- De verktyg de hade tillgÀngliga föra fullgöra detta uppdrag anvÀnds Àn idag sÄsom brytjÀrn, yxa, handkraft och orÀdda brandmÀn. För omkring femtio Är sedan var metoderna för hÄltagning i princip fortfarande av samma slag som ovan nÀmnt. BrandkÄrerna försökte rekrytera plÄtslagare som kunde utbilda övriga brandmÀn att anvÀnda nymodigheter som plÄtlyft och plÄtsaxar. Mellan Ären 1960 och 1990 har utvecklingen pÄ omrÄdet brandteknik utvecklats som en reaktion pÄ att Àmnet allt mer akademiserats och studerats pÄ universitet och högskolor runt om i vÀrlden. Detta har medfört en positiv utveckling inom omrÄdet brandgasventilation som gett upphov till mÄnga nya metoder för att dimensionera rökgasluckor och konstruera andra inbyggda brandsÀkerhetsanordningar.

Tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm

I mitt förslag betraktar jag Nationalmuseums klassicism och dess symmetrier som ett system i flera skalor, ett obundet system vilket det Àr möjligt att bygga vidare pÄ. Det Àr ett system dÀr massa hela tiden stÀlls mot tomrum, och dÀr rytmen i allt frÄn pelare till stora rymder och motsvarande massivitet harmonierar mellan huvudbyggnaden och det tillbyggda. Det Àr en byggnad avsedd för kroppen: man ska röra sig runt den och i den och kÀnna hur det rytmiska pÄgÄr; hur massan och tomrummen fÄr rörelse och vill flyta in i varandra och dÀr volymerna fÄr tyngd och gravitation i denna spÀnning. Jag har tagit fasta pÄ det monumentala, inte nödvÀndigtvis som storskalighet, utan som nÄgonting annat, mer mystiskt. DÀr tar jag stöd i Aldo Rossis Architecture of the City.

PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

EnergibalansberÀkning för flerbostadshus : projekterad energianvÀndning jÀmfört med berÀknad energianvÀndning med uppmÀtta vÀrden för GÀvle Strand Etapp 1

Den berÀknad mÀngd energi en byggnad gör av med pÄ ett Är visar huruvida den bidrar till ett hÄllbart samhÀlle eller inte. AB GavlegÄrdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostÀder utan riktar Àven in sig pÄ sitt nuvarande bestÄnd nÀr det kommer till energianvÀndning i flerbostadshus. GÀvle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestÄnd av tolv byggnader som Àr gestaltade pÄ fyra olika sÀtt. Alla med olika förutsÀttningar dÀr frÀmst brukarnas beteende sÄsom förbrukad mÀngd tappvarmvatten och hushÄllsel varierar kraftigt.Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att berÀkna den köpta energin som dessa bostÀder skulle anvÀnda och kom fram till en energianvÀndning pÄ 92 kWh/m2,Är. GavlegÄrdarnas egna berÀkningar som utgick ifrÄn de verkliga vÀrden som uppmÀttes för varje lÀgenhet visade i september 2009 ett medelvÀrde för hela bestÄndet som lÄg pÄ 114 kWh/m2,Är.AB GavlegÄrdarna vill gÄ till botten med de problem och den extra kostnad som GÀvle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvÀndning, vilket medför att de vill utföra exakta berÀkningar pÄ varje byggnads energianvÀndning.

Teckenkommunikation - kartlÀggning av metoder för barns sprÄkutveckling

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka metoder och utveckla en kunskap som frÀmjar sprÄkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt sprÄk, och som Àr i behov av teckenkommunikation. Vi ska jÀmföra pedagogers metoder i förskola och sÀrskola.I litteraturdelen redovisas förutsÀttningar i hjÀrnans byggnad för kommunikation. Vad Àr kommunikation och normal sprÄkutveckling? Vad Àr sprÄkstörning och vad kan en sÄdan fÄ för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt sprÄk.Vi har tagit upp nÄgra teorier om lÀrandet och vad det finns för metoder som frÀmjar sprÄkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av var kvalitativ.

Förslag till takhuspÄbyggnad i Stockholm

Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötÀnkets renÀssans och dagens energikonsumtion Àr det viktigt att sÄvÀl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen pÄ miljonprogrammets hus samt den rÄdande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan lÀsaren följa utvecklandet av ett pÄbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrÄn arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet Àr att undersöka om en pÄbyggnad av fastigheten Linjalen 8 Àr möjlig. Vidare att undersöka om pÄbyggnaden kan anpassas för en hÄllbar framtid och exemplifiera energieffektiviseringar.

Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Opera i Stockholm, GalÀrvarvet

Idén Àr att operan skall binda samman stadsdelarna genom en ny bro, skapa ett nytt gemensamt kulturtorg dÀr operan, vasamuséet och nordiska muséet ingÄr. Operan skall tillgÀngliggöras och kÀnnas vÀlkomnande för alla mÀnniskor. Genom att bryta upp en stor volym i delar och placera olika funktioner i varje kropp kommer platsen att vara levande frÄn morgon till kvÀll. Kontor har lagts till programmet för att skapa liv och fler arbetsplatser. Junibacken fÄr en ny byggnad med barnscen dÀr till exempel barnopera och barnteater visas. Stora scenen och lilla scenen separeras och fÄr var sin kropp. Mellan de olika husvolymerna skapas ett inglasat torg, som en förlÀngning av utomhustorget, dÀr restauranter, barer, caféer och mingel tar plats. Ett nytt kulturnav har skapats..

Integrerad grammatik pÄ gymnasiet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->