Sök:

Sökresultat:

1200 Uppsatser om Miljöbudskap - Sida 62 av 80

Vart tog musiken vÀgen? : En kvalitativ undersökning om hur ett evenemang kan anvÀndas som ett kommunikationsverktyg.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.

Vilken nytta... mer Àn att det ska vara roligt? : En kvalitativ studie om bildÀmnets undervisning i grundskolans tidigare Är

Den hÀr uppsatsen handlar om bildÀmnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss mÀnniskor. Via grottmÄlningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fÄtt redskap att uttrycka, kÀnna och förmedla olika budskap frÄn urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie Àr att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildÀmnets undervisning utövas i grundskolans tidigare Är. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger pÄ fem olika skolor som alla undervisar i Àmnet bild i skolans tidigare Är.

Bakom gardinen : drÀktmode och nakna kvinnokroppar 1600-2000

Uppsatsen behandlar gardinernas utveckling och relation till drÀktmode och kvinnans kropp mellan 1600 och 2000. I uppsatsens första del undersöks representationer av gardiner i flamlÀndskt 1600 tals mÄleri. DÀrefter behandlas 1700 och 1800 talens dekorerade gardiner, dess antika referenser och relation till drÀktmode. SÀngförhÀngets erotiska representationer i konsten och förhÄllande till den nakna kvinnokroppen undersöks i uppsatsens tredje del. Slutligen behandlas modernismens bortvalda gardiner, postmodernismens stilblandningar och samband med mode och kvinnans kropp idag.Bildanalyserna fokuserar pÄ gardiner och sÀngförhÀngen, hur de representeras i mÄleri, illustrationer och fotografier samt hur de förhÄller sig till bland annat drÀktmode, kvinnans kropp antik skulptur, symbolik och allegoriska budskap. Gardiner har mÄnga betydelser bortom alla praktiska funktioner.

Kontaktperson sökes. En kvalitativ studie om vÀnskap i kommunal regi

Det Àr ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkstÀlla samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det Àr kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag pÄ ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka, beskriva och jÀmföra tvÄ förestÀllningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att fÄ fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkstÀlla samtliga beslut. Det som undersökts Àr, vad kontaktpersonens utbyte Àr i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De tvÄ teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering Àr organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar ocksÄ som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

VĂ€gen mot Vitality ? tillsammans men olika

Uppsatsens titel:VĂ€gen mot Vitality ? tillsammans men olika Seminariedatum:9 juni 2006 Ämne/kurs:Magisteruppsats i Organisation och ledarskap, 10 akademiska poĂ€ng (15 ECTS-poĂ€ng), Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Författare:Johannes FustJoel Singer Handledare:Robert WenglĂ©n Fem nyckelord:Ackulturation, sammanslagning, kultur, socialisation, organisationsförĂ€ndring. Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen kring företagsinterna sammanslagningar mellan olika lĂ€nder. Mer specifikt handlar det om att öka förstĂ„elsen för ackulturationsprocessen i dessa förhĂ„llanden. Denna rapport skall Ă€ven undersöka de anvĂ€nda teoriernas relevans.

Internkommunikation och motivation : En fallstudie i ett tjÀnsteföretag

Vi mÀnniskor har under hela vÄr existens kommunicerat med varandra pÄ ett eller annat sÀtt. Kommunikation Àr en stÀndigt fortgÄende social företeelse som inrymmer mycket mer Àn bara ord. SÄvÀl kroppssprÄk som blickar, klÀdsel, ljud och gester sÀnder ut mÀngder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa Àr omöjligt. Kanske Àr det just vad som har lockat mÀnniskor i alla tider till att försöka behÀrska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgÄngsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat pÄ den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Oproblematiserade identifikationsobjekt eller narratologiskt genomlysta karaktÀrer? - Skolans litteraturdiskussioner ur tvÄ skilda perspektiv

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett textanalytiskt synsÀtt problematisera skönlitteraturens roll som underlag för diskussioner om livsfrÄgor och identifikation. Eftersom syftet stÀller tvÄ olika synsÀtt mot varandra, analytiskt tÀnkande och identifikationslÀsande, blir uppsatsen tudelad. Med utgÄngspunkt frÄn narratologin görs först en textanalys pÄ tvÄ ungdomsroma-ner. Fokus ligger pÄ karaktÀrsuppbyggnaden med berÀttarröst, fokalisering samt karaktÀrer-nas inre och yttre som centrala begrepp. Relevanta delar av denna karaktÀrsanalys anvÀnds sedan som utgÄngspunkt i den övergripande diskussionen.

Bild som kommunikation : En studie av lÀrares intentioner och elevers uppfattningar utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt

Som blivande ÀmneslÀrare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera pÄ begreppet bildkommunikation, dÄ detta begrepp har en central roll i bildÀmnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lÀrare samt elever har för syn pÄ bildkommunikation. Vi har Àven undersökt vad lÀrarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation Àr. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning dÀr metoden för undersökningen har varit intervjuer. TvÄ bildlÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever frÄn varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

"Is this some kind of IKEA" : - en semiotisk analys av Clas Ohlsons reklamfilmer i Storbritannien

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats pÄ brittiskt TV. Med utgÄngspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation pÄ en global marknad, syftar uppsatsen till att komma nÀrmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer Àr tillrÀckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de Àr översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgÄngssagan.Genom en semiotisk analys undersöks de tvÄ huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit pÄ brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag frÄn den svenska kulturen i bÄda filmerna, nÄgot som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna Àr tillrÀckligt uttryckliga för att budskapet ska nÄ fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de bÄda filmerna Àr Àven att de fokuserar frÀmst pÄ historien och vÀrderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras dÀrefter frÄgan huruvida detta Àr det bÀsta sÀttet att skapa ett intresse och vidare framgÄngar pÄ en ny marknad.

FÄRGS INVERKAN PÅ DOMINANTA SPELKARAKTÄRER : En studie kring karaktĂ€rskoncept för spel

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och kÀnslomÀssiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). NÀstan alla spel görs i fÀrg, vilket gör fÀrg till en stÀndigt nÀrvarande faktor i spelet och spelkaraktÀrers uttryck. FÀrg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blÄtt kan förstÀrka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att fÀrg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktÀr till spelaren. Genom att anvÀnda fÀrgers associationsfaktorer inom generella fÀrgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktÀr innan spelaren hunnit interagera med den.

Kriser och förtroende

I dagens kommunikationssamhÀlle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag gÄr sÀkert för en kris vilket gör att det mÄste vara förberett. Krishantering Àr ett organiserat sÀtt för att företaget ska kunna fungera sÄ normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprÀtta en beredskap och minimera de risker som Àr förenade med verksamheten. Kriskommunikationen Àr en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och externa intressenter för företaget i samband med krisen.

Kommunikationskvalitet ? Hur uppnÄs det med hjÀlp av webbdesign?

Internet har idag blivit allt vanligare, dÀrför vÀljer företag att kommunicera pÄ Internet med hjÀlp av webbplatser. Förut lockades besökarna till en webbplats oavsett hur utseendet eller funktionaliteten i webbplatsen var. Eftersom Internet dÄ var en ny teknik, brydde anvÀndarna sig inte om webbplatsens utseende.Nu för tiden Àr Internet vanligt pÄ grund av dess globala utstrÀckning och de möjligheter som finns. Detta medför att mÄnga anvÀnder sig av Internet nÀstan varje dag. Med anledning till att Internet blivit allt vanligare har mycket förÀndrats inom Internet och ses idag som nÄgot nytt.

Komet : Ett pedagogiskt arbetssÀtt för barn med koncentrationssvÄrigheter/ADHD

Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi sÀger och gör hÀr i livet. Vi lÀmnar alla pÄ ett eller annat sÀtt nÄgot slags spÄr efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas Àr en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det Àr det en fördel att veta vilka som ska nÄs, hur de ska nÄs och varför de ska lyssna pÄ just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vÄrt samhÀlle och att det Àr svÄrt att nÄ fram pÄ grund av att vi mer och mer skÀrmar av oss och enbart riktar in oss pÄ vad vi sjÀlva vill ha.

Ett enhetligt budskap? : En textanalys av publikationer frÄn Skolverket kring sambandet mellan resurser och resultat

There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes.The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990ÂŽs. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion.This study is based on a qualitative text analysis.

Ren kommunikation i budskapsdjungeln : En studie för att ta fram kÀrnbudskap och kommunikationsstrategi

Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi sÀger och gör hÀr i livet. Vi lÀmnar alla pÄ ett eller annat sÀtt nÄgot slags spÄr efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas Àr en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det Àr det en fördel att veta vilka som ska nÄs, hur de ska nÄs och varför de ska lyssna pÄ just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vÄrt samhÀlle och att det Àr svÄrt att nÄ fram pÄ grund av att vi mer och mer skÀrmar av oss och enbart riktar in oss pÄ vad vi sjÀlva vill ha.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->