Sökresultat:
161 Uppsatser om Miljöberikning - Sida 5 av 11
Psykopatologi hos schimpans
Schimpanser hÄlls i fÄngenskap av mÄnga anledningar. I mÄnga fall Àr deras miljö för undermÄlig för att tillfredsstÀlla ens deras mest basala behov. Som respons pÄ detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna pÄverkas frÀmst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer Àr brist pÄ mental och fysisk stimulans.
Hur bemöter pedagoger högpresterande barn i En skola för
alla
Studiens syfte Àr att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda pÄ hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lÀrande. Bakgrunden lyfter fram ÀmnesomrÄdet med utgÄngspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att anvÀnda Àr enkÀter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under tvÄ veckors tid, dÄ vi först lÀmnade ut sexton enkÀter till pedagoger pÄ olika skolor och utifrÄn dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.
JÀtteuttrar och deras beteende nÀr de tilldelas musslor i hÀgn
The giant otter (Pteronura brasiliensis) is listed as an endangered species and scientific litterature concerning its biology and behaviour is scarce. The current study observed a group of three giant otters in a Swedish zoo. First the otters normal behaviour was recorded. Then the aim of the study was to see if the otters behaviour changed when given blue mussels (Mytilus edulis). Furthermore the aim was to see if the otters displayed any tool-using behaviour when given mussels.
Felin hypertrofisk kardiomyopati : patofysiologi och behandling
Schimpanser hÄlls i fÄngenskap av mÄnga anledningar. I mÄnga fall Àr deras miljö för undermÄlig för att tillfredsstÀlla ens deras mest basala behov. Som respons pÄ detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna pÄverkas frÀmst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer Àr brist pÄ mental och fysisk stimulans.
"Vad roligt att vi har Ànnu en mattebegÄvning!" : En studie om lÀrares tankar kring elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor
I studien undersöktes hur verksamma lÀrare definierar elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ansÄg att det Àr att arbeta med sÄdana elever. En jÀmförelse mellan de olika stadierna gjordes ocksÄ med syftet att se det finns nÄgra skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som anvÀndes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lÀrare i grundskolan, tvÄ i vardera lÄg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lÀrarna till viss del definierar dessa elever pÄ ett likstÀllt sÀtt, men att det ocksÄ finns stora variationer och att det arbetssÀtt de flesta föresprÄkar Àr att hÄlla alla elever inom samma omrÄde men pÄ olika nivÄer.
Nutritionsinterventioner pÄ sÀrskilda boenden : En litteraturstudie
Bakgrund: FelnÀring, viktproblematik och dehydrering Àr vanligt hos Àldre. KunskapsnivÄn om Àldre och nutrition varierar mellan personalgrupper. God nutrition ger energi till att klara av vardagen och hjÀlper till att förebygga sjukdomar och skador. NÀr man ska göra en förÀndring Àr det viktigt att ha en bra implementeringsstrategi.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att se vilka interventioner som gjorts pÄ sÀrskilda boenden för att förbÀttra nÀringsintaget hos de boende, vilka som har fungerat och vilka som inte har fungerat. Vidare var syftet att undersöka vilka implementeringsstrategier som anvÀnts.Metod: Litteraturstudie valdes som metod.
Utfodringsfrekvensens pÄverkan pÄ prevalensen svansbitningar hos slaktsvin
Svansbitning Àr ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur sÄvÀl djurvÀlfÀrdsmÀssig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och Àr ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna
riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende pÄ ras och hÀrstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, Älder och allmÀn hÀlsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som belÀggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, sÀsong pÄ Äret, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets
sammansÀttning.
Detta Àr en retrospektiv studie dÀr prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesÀttning har jÀmförts
före och efter en Àndring i utfodringsrutiner.
Utfodring av Àlg (Alces alces) och lodjur (Lynx lynx) i fÄngenskap
In today's Sweden there are approximately 23 000 combination companies, and most of them have a connection with the agricultural sector. The most common type of additional operation is some form of contracting.The aim for this degree project is to answer the following question: which problems and key factors exists within combination operations? The main topic will be within coordination and management questions within agricultural companies with an additional operation.Litterateur written earlier within this subject will be used in this thesis. Mainly litterateur which contains information about combination companies and diversification of some sort. There are also other theories used in this thesis such as; resource based theory and decision making theory in order to understand the problems and key factors within combination companies.In order to investigate the aim of this thesis we have chosen to perform two qualitative interviews with the managers of two different combination companies.
Speciall?rares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie
Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.
VerktygsanvÀndning som miljöberikning för gulbröstad kapucin (Cebus xanthosternos)
That animals should be able to express their natural behaviours, even in captivity, has become a more important issue lately. Nowadays Zoos work much more with educating people and helping conservation projects for endangered species. This is two important reasons for making the environment as natural as possible for zoo animals. Both in captivity and in the wild capuchin monkeys have been seen to use tools such as stones and sticks to get food and are therefore seen as a natural and important behaviour for them.
This study was carried out to evaluate a specific sort of environmental enrichment where a group of three capuchins had to use sticks to get different kinds of food out of bottles.
Matematisk förmÄga
Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka matematiska förmÄgor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolÄr 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad lÀraren uppmÀrksammar som matematisk förmÄga och hur lÀraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmÄga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmÄgorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades frÄn en översatt version av hans verk. Med inspelat material frÄn tvÄ observationer synliggjordes flera matematiska förmÄgor hos eleverna.
Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats
Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.
Sj?lvrapporterad upplevelse av en standardiserad frukost: kognitiv vaksamhet och fysisk energi hos industrianst?llda
Syfte: Att unders?ka industrianst?lldas sj?lvrapporterade upplevelser av kognitiv vaksamhet och fysisk energi i samband med en optimerad frukost, samt att utv?rdera potentiell beteendef?r?ndring.Metod: Interventionsstudie (4 veckor) med bekv?mlighetsurval (n=12) p? Volvo Tuve. Dagliga enk?ter m?tte den subjektiva kognitiva vaksamheten och fysiska energin, samt enavslutande utv?rderingsenk?t m?tte beteendef?r?ndring. Data analyserades kvantitativt.Resultat: Den upplevda kognitiva vaksamheten och fysiska energin skattades statistiskt signifikant h?gre j?mf?rt med deltagarnas teoretiska baslinje.
VÀrdering, analys och förslag till berikning av det vedartade vÀxtmaterialet pÄ Lunds Kommuns Fastighets AB bostadsgÄrdar.
Detta arbete bygger pÄ ett inventeringsarbete pÄ LKF:s (Lund Kommunala Fastighets AB) bostadsgÄrdar. Arbetet syftar till att utvÀrdera och analysera det vedartade vÀxtmaterialet som tidigare inventerats. Santamour (1990) har beskrivit en metod kallad ?10-20-30 formula? som anvÀnds för att utvÀrdera hur hÄllbart ett vÀxtsystem Àr i den urbana miljön. Systemet studerar vÀxtpatologiska och andra biologiska faktorers pÄverkan pÄ vÀxtsystemets stabilitet.
Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.
Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.