Datormobiler (smartphones) har blivit ett populärt fenomen bland mobilanvändare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer på marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har också intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer är Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingår att undersöka plattformarnas programmeringsspråk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav på utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna..

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext.

Otillgänglig utemiljö är ett problem, både globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsättningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som är tillgängliga för så många som möjligt. För att kunna göra det krävs kunskaper om olika funktionsnedsättningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgänglighet ska uppnås i nyanläggning. Med föreskrifterna följer även allmänna råd som innehåller rekommendationer och konkreta exempel på lösningar.

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat ämne, både för lärare och elever. Syftet med uppsatsen är att svara på frågan hur verksamma lärare arbetar med decimaltal i sin undervisning i årskurs 5. Uppsatsen är baserad på tre frågor gällande undervisningen om decimaltal. För att svara på frågorna är arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som använts för insamlande av data i denna kvalitativa studie är genom observationer av undervisning och lärarintervjuer.

Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt..

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsätter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgått från tanken, att pedagogerna har fått gedigna kunskaper i att använda IT tekniken i kommunikation och arbetssätt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen är ett praktexempel på hur man organiserar lärandet som är oberoende av tid och plats!För att få reda på vad som händer i praktiken, har jag tittat på sex pedagogers inlämnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkätsvar. Enkätfrågor gav direkta svar på frågor som kategoriserats med hjälp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lärandet såsom Lgr11 och därför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag använt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- användandet i fyra steg från lägsta nivån S, A, M och R till högsta nivån.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete är att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjälp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lärande eller om det är en ideologiskt producerad text som används för att få fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgången som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus på; 1) Att undersöka de eventuella motsägelser som kan föreligga i dokumenten, och på vilket sätt de i så fall eventuellt utgör en bristande trovärdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehåll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det går att påvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolväsendet, och då främst den nationella forskningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, främst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan användas för att gestalta olika känslor och stämningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera är sådana som jag själv använt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnärlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: Suicidalt beteende och självskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohälsa hos personal som vårdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur självskadebeteende ska bemötas i vården.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur som utifrån vårdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vård av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS.RESULTAT: Resultatet består av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vårdpersonalens attityder, vårdrelationens betydelse, behov av kunskap i vårdandet och vårdlidande.

INLEDNINGIntensivvårdsmiljön är en komplex och avancerad miljö där svårt sjuka patienter vårdas. Det är även denna patientgrupp som har störst risk att drabbas av en vårdskada, både pga. sitt tillstånd och för att de utsätts för avancerad vård och behandling i en högteknologisk miljö. I Kompetensbeskrivningen för intensivvårdssjuksköterskor påpekas att då miljön blir mera teknisk och avancerad krävs aktivt arbete för att uppnå patientsäkerhet. Socialstyrelsens statistik avseende vårdskador inom den somatiska hälso- och sjukvården visar att vårdskador är vanligt förekommande.

IT-system kan delas upp i två huvudgrupper: Enterprise Resource Planning (ERP)-system och Best of Breed (BoB)-system. Ett ERP-system definieras som ett system vars funktioner använder en gemensam databas och kan därigenom binda ihop olika IT-system. Användaren kan då enkelt komma åt data inom den egna organisationen från sin egen arbetsstation utan att söka igenom flera olika system, jämfört med system som arbetar parallellt och inte samlar data i en gemensam databas. BoB-system a?r inriktade pa? en specifik tja?nst, men a?r utvecklade fo?r att klara av att utföra den sa? bra som mo?jligt.

Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..