Sökresultat:
1422 Uppsatser om Miljöanpassning - Sida 58 av 95
Politiker som pratar politik med andra politiker : En studie av svenska riksdagsledamöters anvÀndande av Twitter
FRĂ
GESTĂLLNINGHur anvĂ€nder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstĂ„s utifrĂ„n medialisering och personifiering?BAKGRUNDDet som skrivs pĂ„ Twitter tenderar att fĂ„ mycket uppmĂ€rksamhet, och inte bara frĂ„n de som anvĂ€nder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman mĂ€nniskor, och skapa rĂ€ckvidd bra mycket lĂ€ngre Ă€n lĂ€sarkretsen. Dock utgör twitteranvĂ€ndare i Sverige en ganska liten skara. Endast tvĂ„ procent twittrar dagligen, och elva procent sĂ€ger sig twittra nĂ„gon gĂ„ng ibland.
NÀrstÄendes behov av stöd pÄ en intensivvÄrdsavdelning
NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.
"Att vara eller icke vara" : En analys av Stockholms universitets studentkÄrs legitimitetsskapande
StudentkÄrerna i Sverige fick efter avskaffandet av kÄrobligatoriet (2010) helt nya förutsÀttningar att förhÄlla sig till nÀr det gÀller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkÄr (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kÄrstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jÀmföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna pÄvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jÀmförelse med andra politiska organisationer. VÄrt empiriska material bygger pÄ intervjuer med nyckelpersoner.
Barn med typ 1 diabetes : En litteraturstudie om familjens upplevelser
Bakgrund: I Sverige insjuknar Ärligen 800 barn i typ 1 diabetes. Sjukdomen Àr kronisk och kÀnnetecknas av stor urinmÀngd, överdriven törst, viktminskning och trötthet. Behandlingen Àr livslÄng vilket leder till livsstilsförÀndringar för barnet. Sjukdomen pÄverkar samtidigt hela familjen kÀnslomÀssigt och en stor omstÀllning krÀvs för att fÄ livet att gÄ ihop. OmhÀndertagandet av hela familjen Àr viktigt dÄ det pÄverkar dem i hur de ser pÄ sjukdomen och klarar av att gÄ vidare i livet.
Anpassning av befintligt stomnÀt för GPS-mÀtning i à mÄls kommun
The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.
Arbetsterapeutiska ÄtgÀrder inom den palliativa vÄrden: en forskningsöversikt
Syftet med studien var att beskriva vilka ÄtgÀrder arbetsterapeuter utför inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var forskningsöversikt. Sökning gjordes via databaser och manuell sökning. 14 studier uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Redskapet vid analysen var MoseyŽs tre behandlingskategorier vilka bygger pÄ att hjÀlpa individen i processen att dö.
Barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk sjukdom - En litteraturöversikt
Bakgrund: MÄnga patienter i den psykiatriska vÄrden Àr förÀldrar till barn under 18 Är. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmÀrksamma barn till psykiskt sjuka förÀldrar. Det finns en brist pÄ kunskap och utbildning gÀllande barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hÀlso-och sjukvÄrdslagen rÀtt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.
Röntgensjuksköterskestudenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö pÄ den verksamhetsförlagda utbildningen - en kvalitativ intervjustudie
Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor upplevde den psykosociala arbetsmiljön vid den verksamhetsförlagda utbildningen som studenter. Syftet var ocksÄ att utreda vilka omstÀndigheter som upplevdes stressande och hur informanterna upplevde sin sociala situation pÄ VFU som studenter. Vidare var avsikten att fÄ fram förbÀttringsförslag. Metoden för studien var intervjuer med tio nyligen utexaminerade röntgensjuksköterskor med en kvalitativ innehÄllsanalys som ansats. Informanterna hade allmÀnt trivts pÄ VFU, men arbetsmiljön upplevdes som bÀttre utanför universitetssjukhuset, pÄ mindre VFU-platser.
Gamla Stan: Relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en historisk stadskÀrna
Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.
Sambandet mellan giraffens födosöksbeteende och matsmÀltningsorgan
DÄ giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det Àr den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgÄtt en serie av anpassningar för att kunna överleva pÄ denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gÄng utvecklat en otrolig lÀngd som gör att den nÄr lÄngt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlÄng form och behÄring pÄ lÀpparna som ska skydda den frÄn trÀdens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lÄng, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lÀttuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fÄtt ett anpassat utseende och utbredning pÄ dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm.
Giraffens cirkulation har fÄtt anpassa sig till stora höjdskillnader, dÄ giraffen kan strÀcka sig upp till ett trÀd och bli mer Àn fyra meter lÄng, men i nÀsta stund böja sig ner för att dricka vatten pÄ marknivÄ. Som följd av dess lÀngd har drÀktiga och lakterande honor, samt vÀxande ungdjur, en vÀldigt hög kalcium- och fosfatomsÀttning i kroppen och kan dÀrför lida brist pÄ dessa mineraler.
Den drivande kraften bakom giraffens lÀngdutveckling har lÀnge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns Àven en annan teori som baserar sig pÄ att den drivits av sexuell evolution..
Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att anvÀnda anhöriga som informanter
NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.
Ansvar pÄ papper : En studie av hÄllbarhetsredovisningens utveckling under 2000-talets första decennium
Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frÄgor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrÄgas i allthögre grad och dÀrmed krÀver en transparent och jÀmförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade Ärsredovisningen med en hÄllbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten pÄ legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förÀndradeförvÀntningar frÄn omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhÄllbarhetsrapporternas innehÄll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för tvÄ specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hÄrt granskade branscherna detaljhandel respektivelÀkemedel.
Human Resources i en kontroversiell verksamhet : En studie som visar vikten av anpassning till omgivningen
Background and Problem: Human Resources are considered one of the most important assets when competing with other companies. There are a lot of studies made in general on the subject while studies considering a specific context are missing. To consider the context when adapting a HR-strategy is interesting as the structure of the organization and the environment affects both the organization and the individuals within it. To study how the controversial context affects an organization is particularly interesting as the context is subject for discussion in the society.Aim: The study's purpose is to investigate how Human Resources are handled in a controversial business and to identify success factors when adapting the strategy to the controversial context.Methodology: The study started out by collecting theories connected to the subject with Fombrun, Devanna & Tichys HR-cycle. Interview questions where made based on the theories and answered by three of the case company's employees, whom all are well familiar with the case company's HR-strategy.Conclusion: We have come to the conclusion that there are no remarkable differences when handling Human Resources in a controversial context then in earlier published theories.
Livets labyrint : - klienters uppfattningar om vad som frÀmjar och hindrar motivation i samband med avgiftning vid narkotikamissbruk
Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som frÀmjade eller hindrade dem i deras motivations-och förÀndringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv anvÀndes Prochaska & DiClementes teori om förÀndringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet anvÀndes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.
Patienters upplevelse av att vara i ett palliativt skede
Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebÀr att kroppen förÀndras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmÄga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. NÀr livets slut nÀrmar sig isolerar sig patienten frÄn omvÀrlden och endast de nÀrmaste personerna finns kvar nÀra patienten. Patienten Àr ensam i sin död dÀr en lÀtt beröring kan vara viktigare Àn nÄgonsin.