Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. Detta skapar ett tvåskiktat bestånd med schackrutemönster. CGS-systemet är ett skötselförslag där fördelarna från både trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. Målet med denna studie är att utvärdera tillväxten av plantor och träd i CGS-system.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden.

I det här arbetet har jag undersökt vilken betydelse stadsnära skogar har för allmänheten, hur man kan gynna de sociala värdena och om man kan göra annorlunda föryngringsytor nära städer. Utifrån litteraturen har jag hittat olika teman som Stadsnära skogar genom historien, Stadsnära skogar idag, Naturens betydelse för människor, Skogsproduktion och skogsbruk, Information och konflikter samt Annorlunda föryngringsytor nära städer. Då numera väldigt många människor i Sverige bor i städer blir tillgången till natur både i och nära städerna väldigt viktig. Då vi blir fler människor och fler flyttar till städer måste städerna växa och exploateringen sker ofta på bekostnad av grönområden och tätortsnära natur. Att naturen påverkar oss människor positivt påvisas via forskning inom ämnet.

Det finns förmodligen lika många åsikter om hur skog skall skötas som det finns skogsägare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesförsäljning, kan av skogsägaren skötas på en rad olika sätt. Skogsägaren ställs här inför tre huvudalternativ; han kan sköta administrationen helt i egen regi, anlita en skogskonsult eller gå med i en skogsägarförening. Det är dessa tre som studien fokuserar på. Syftet med denna studie är att med användande av agent- och transaktionskostnadsteori identifiera hur skogsägarnas personliga förutsättningar påverkar deras val av skogskötselalternativ ? självverksamhet, en skogsägareförening och en skogskonsult. Datainsamling har gjorts genom intervjuer med ägarna till sex fallgårdar.

Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i Yttringeskogen på Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder.

Då giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det är den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgått en serie av anpassningar för att kunna överleva på denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gång utvecklat en otrolig längd som gör att den når långt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlång form och behåring på läpparna som ska skydda den från trädens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lång, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lättuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fått ett anpassat utseende och utbredning på dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fått anpassa sig till stora höjdskillnader, då giraffen kan sträcka sig upp till ett träd och bli mer än fyra meter lång, men i nästa stund böja sig ner för att dricka vatten på marknivå. Som följd av dess längd har dräktiga och lakterande honor, samt växande ungdjur, en väldigt hög kalcium- och fosfatomsättning i kroppen och kan därför lida brist på dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens längdutveckling har länge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns även en annan teori som baserar sig på att den drivits av sexuell evolution..

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Förutsättningarna för skogsbruk och rennäring skiljer sig mycket från varandra, likaså markanvändningen och synen på hur skogsmarken bäst skall användas. Detta har lett till återkommande konflikter mellan skogsbruket och rennäringen. För att rennäringen skall kunna bedriva en uthållig renskötsel behövs tillgång till sammanhängande områden med gammal och relativt obrukad skog. Skogsbruket i sin tur måste regelbundet avverka skogen för att erhålla en hög ekonomisk lönsamhet. Inom en stor del av Holmens skogsinnehav bedrivs skogsbruk och renskötsel på samma marker.

This survey was made to investigate the possibility of using an alternative method of fencing inSwedish forestry. The most common way of fencing in Sweden today is made by a two meter highmetal net that is attached to turned impregnated poles. The fencing methods that have beeninvestigated is a fencing system made completely out of wood so called ?German wood fence?.Browsing of game in forest regeneration areas is often a big problem and some kind of protection ofthe plants is often necessary. There is several ways of building fences and the most common way isto use metal nets and impregnated poles, this leads to a problem when the fence has profiled itspurpose.

The Swedish forest have about 100 000 km of watercourses and it?s an important structure in Swedish landscapes and catchments. In some of the watercourses lives spieces like the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) and brown trout (Salmo trutta) which both are sensitive for inteference from the forestry. The new EU water framework directive has a goal that all surface water will have high or good ecological- and good chemical status at latest by the 22nd December of 2015. The study has been made in the catchment of Håltjärnsbäcken and it is from a national perspective one of the most valuable streams in Sweden and which also have been included in a LIFE-project. The catchment is situated within the Eco-park of Malingsbo-Kloten and managed by Sveaskog AB.

Trä var en väldigt viktig råvara under medeltiden, och användes till alla möjliga olika ändamål. Tillgången var dock inte obegränsad, och som ovanstående paragrafer visar, var man tvungen att reglera skogen och tillgången till virke i lag.Min egen nyfikenhet för ämnet kommer sig av ett begynnande trähantverksintresse. Jag har läst mycket engelsk litteratur om träslöjd och snickeri, och som medeltidsarkeolog funderar man hela tiden över hur de gjorde tekniska lösningar på den tiden. Jag fascineras av de olika träslagens egenskaper, den hårda och tunga eken, den starka och böjliga asken och de fina sniderier man kan göra i lind, men när man kommer till dagens trävaruhus finns nästan bara gran och fur att köpa. På grund av detta beslutade jag mig för att undersöka hur mångfalden av träslag såg ut under den skånska medeltiden, och hur man använde dem..

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för renbete.

I dagens svenska skogsbruk är snytbaggeskador på planterade plantor av gran och tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillväxtsäsongen utvärdera snytbaggeskador och planttillväxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder där plantorna behandlats med Conniflex. Fältundersökningen skedde på färska hyggen belägna i norra Uppland och södra Gästrikland. Medelvärdet för andelen snytbaggeskadade plantor låg på drygt 8,5 % per lokal. Risken för snytbaggeskador minskar rejält då planteringspunkten är i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det?För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola.Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov.