Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

I detta kandidatarbete har de viktigaste faktorerna för tjäderns habitatkrav ringats in via litteraturstudier. Därefter har ett skötselprogram utformats i planeringsprogrammet Heureka ? PlanVis, där dessa inkorporerats. Litteraturstudien mynnade ut i att flaskhalsen för en tjäderpopulations existens till stor del ligger hos tjäderhönan och hennes häckningsframgång. Framförallt två kritiska faktorer träder fram, nämligen skydd mot predation och föda. Genom att identifiera hur dessa faktorer ter sig i skogen kunde de befordras i utformningen av skötselprogrammet. Skötselprogrammet är framtaget med området Strömsjöliden som underliggande data.

I Sverige bedrivs skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt skogsbruk. I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.

Målet med skogsbruk är idag så mycket mer än produktion av timmerråvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som väckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhället är blädningsbruk. Blädningsbruk är ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog där det finns träd i alla storlekar.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Rapporten innefattar tre delar;Del I - Enkätundersökning för anpassat boende i SandvikenEn bostadsenkät skickades ut till 100 hushåll i Sandvikens kommun för att undersöka om det finns ett intresse för anpassat boende, om så är fallet söks även när intresset finns samt vilken typ av bostad som efterfrågas. 45 % svarade på enkäten varav 60 % av dessa kunde tänka sig att flytta. Det var huvudsakligen de som hade postadress Sandviken som var mest intresse av flytt. Den mest eftersökta bostaden var på 2, 3 eller 4 rum och kök i centrala Sandviken. Bostaden skall ha närhet till affärer, service, hälsocentral och apotek, samt närhet till natur, grönområde, promenadstigar och badhus.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Total protection is often the option chosen when protecting forests with high environmental values. An alternative to total protection is application of management regimes that do not interrupt continuity of tree cover. This study focuses mainly on continuous cover forestry (CCF) in forest stands already protected. All objects are situated in the county of Jämtland in northwest Sweden. The purpose of the study was to attain a greater knowledge about CCF practices.

Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..