Sökresultat:
1047 Uppsatser om Miljöanpassade lösningar - Sida 61 av 70
Myndigheten, texten och lÀsaren. Myndighetsinformation i lÀttlÀst version.
I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna.
LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.
AffÀrssystem : Finns framtiden i molnet?
Implementering av affÀrssystem har ökat i allt högre grad. Strategier för att bedriva affÀrsverksamhet förÀndras stÀndigt och dÀrmed Àven organisationernas strukturer. Antalet företag blir bara fler och fler och dÀrmed ökar Àven konkurrensen, dÀr mobiliteten mer ses som en sjÀlvklarhet. Med utgÄngspunkt frÄn detta Àr syftet med detta examensarbete att studera om framtidens affÀrssystem kommer vara molnbaserade eller inte. För att undersöka om övergÄngen frÄn traditionella system till molnbaserade tjÀnster ska kunna ge mer effektivitet och kostnadsbesparingar pÄ lÀngre sikt, granskades för- och nackdelar efter en implementering, men Àven de ekonomiska aspekter som organisationer stÀlls inför.
Sourcingstrategier för komplexa produkter och system
 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system pÄ Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som Àr viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lÀgga större Ätaganden pÄ leverantörer av systemlösningar, för att pÄ sÄ sÀtt kunna minska behovet av interna resurser. DÀrför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och nÀr och varför det Àr motiverat att överlÄta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing anvÀnds för att besvara frÄgan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillÀmpas pÄ tre pÄgÄende projekt. DÀrefter anvÀnds "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som Àr viktiga att uppfylla bÄde internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende pÄ om tid, kostnad eller kvalitet Àr prioriterat i respektive projekt.
Tidigare var karriÀren framför mig, nu Àr den bakom mig: en deskriptiv och kvalitativ studie om "TrotjÀnaren" pÄ TeliaSonera AB
Uppsatsen Àr pÄ uppdrag av TeliaSonera AB. De har genom Ären mött en tuffare konkurrens som inneburit omfattande personalnedskÀrningar och övertalighetsarbete. Samtidigt som organisationen slimmats, finns behovet av övertalig Àldre personal med lÄng yrkeserfarenhet. Den övertaliga ÄteranstÀlls som trotjÀnare i en personalpool genom en urvalsprocess och förblir anstÀlld sÄ lÀnge kompetensen efterfrÄgas. Finns ingen efterfrÄgan, blir lösningen avgÄngspension eller pension.
Bortom inkludering. Meningsfulla relationer, tydliga roller och engagerande aktiviteter ger möjligheten att skapa en skola för alla.
Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.
Utformning av ny operatörsmiljö för malmtÄgsterminalen i
Kiruna
Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ LKAB i Kiruna dÀr deras dotterbolag Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) rÀknar med att bygga om terminalerna i Kiruna och Svappavaara inom en snar framtid. Syftet med examensarbetet var att ta fram underlag för utformningen av nya kontrollrum för lastning, lossning, vagnsavsyning och stÀllverk vid terminalverksamheten i Kiruna. Det huvudsakliga mÄlet med examensarbetet var att finna lösningar till en god arbetsmiljö i samtliga kontrollrum. Under projektets gÄng har arbetet följt modellen för Systematisk problembehandling (Johansson, 2003). Arbetet började med att besöka de olika arbetsomrÄdena som var aktuella för projektet för att fÄ en sÄ god uppfattning som möjligt om uppgiften.
NÀr lÀngtan blir lÀngre Àn 9 mÄnader - En studie om par som berÀttar om sina erfarenheter av ofrivillig barnlöshet
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet. Cirka nio procent av alla par i fertil Älder berÀknas vara ofrivilligt barnlösa men eftersom ofrivillig barnlöshet Àr ett Àmne som pÄ mÄnga sÀtt anses vara tabubelagt att prata om, tror vi att de psykiska och sociala aspekterna av ofrivillig barnlöshet inte har fÄtt den uppmÀrksamhet de förtjÀnar i samhÀllet. Vi tror Àven att det av den anledningen saknas professionell kunskap om hur ofrivilligt barnlösa uppfattar sin situation, vilket betyder att det behövs kunskap hos professionella om hur de skall kunna erbjuda den hjÀlp och det stöd som faktiskt behövs. I vÄr studie avser vi att undersöka hur par som har varit ofrivilligt barnlösa berÀttar om sina erfarenheter. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka hur deras psykiska hÀlsa har pÄverkats och hur deras sociala stöd har pÄverkat deras situation under fertilitetsbehandlingen och adoptionsprocessen samt hur de har hanterat situationen.
För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom : en litteraturstudie
Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbÀst nÀr det gÀller deras sociala samt kunskapsmÀssiga fÀrdigheter. För att uppnÄ detta syfte sÄ harjag utgÄtt ifrÄn tre centrala frÄgor som alla Àr viktiga för att kunna förstÄ de olika faktorer sompÄverkar dessa elevers skolgÄng. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jÀmförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvÀnt mig av i denna frÄga Àr det sÄ kallade dilemmaperspektivet, dÀr man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion Àn framhÀver ett enskilt svar eller lösning.
Implementering av FSC-certifiering av mindre enskilda markÀgares skogsbruk
EfterfrÄgan pÄ miljövÀnligt producerade produkter har ökat allt mer under senar e Är.
Det har bl.a. lett till att system för miljömÀrkning och miljöstyrning av skogsbruk har
utvecklats. Det finns i dag tre system som kan vara aktuella för skogsbruk i Sverige :
? Certifiering enligt Forest Stewardship Council, FSC.
LÀtt lÀrobokstext? : En studie i möjligheterna i att förenkla faktabaserade lÀroböcker med textbearbetning.
UtgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sÀmre pÄ att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att Äterge enkla former av faktatexter Àr ett kunskapskrav redan i Ärskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vÄgar inte ens ge sig pÄ texter av rÀdsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmÄga (Lundberg 2006 s. 16?18 och Taube 2004 [1987] s.
Blev det till hjÀlp? Kuratorns psykosociala arbete med förÀldrar till dödfödda barn
Att mista ett barn redan innan det Àr fött Àr en traumatisk upplevelse för förÀldrarna. Andelen av intrauterin fosterdöd dvs. dödfödda barn födda efter graviditetsvecka 28 Àr ca 3-4/1000 av födda i Sverige. Den bakomliggande orsaken Àr ofta okÀnd.
Syftet med studien Àr att beskriva och analysera arbetsmetoden avseende kuratorns psykosociala arbete med förÀldrar som fÄtt ett dödfött barn.
"Man vet att det förekommer" : En kvalitativ studie om hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hÄllbara varor
Att vi lever i ett samhÀlle som krÀver mer av jordens resurser Àn den sjÀlv kan ÄterhÀmta sig frÄn Àr vida omtalat, dÀr förÀndrade konsumtionsmönster Àr en vÀg att bidra till ett mer hÄllbart samhÀlle. MÄnga företag Àr idag engagerade i hÄllbarhetsfrÄgor, kommunicerar mer hÄllbara budskap samt utökar sina sortiment av hÄllbara varor. Dock Àr hÄllbar kommunikation en mycket svÄr uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter vÀljer till viss mÄn hÄllbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillrÀckligt med information som framhÀver hÄllbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hÄllbara varor i syfte att förstÄ vilken typ av kommunikation som har en positiv pÄverkan pÄ konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgÄtt frÄn de initiala stegen av individens förmÄga att uppfatta kommunikation.
Tandhygienistens roll inom rökavvÀnjning pÄ Irland och i Sverige
I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna.
LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.
Tillverkningsmetoders pÄverkan pÄ en transmissions vikt och tillverkningskostnad
Volvo Powertrain, VPT, i Köping tillverkar idag vÀxellÄdor för tunga fordon. Till medeltunga fordon köper Volvo vÀxellÄdor frÄn bland annat underleverantören ZF. Volvo vill undersöka scenariot att ta fram AMT - vÀxellÄdor för medeltunga fordon. I-shift modellen AT2412, som Àr dimensionerad för en max belastning pÄ 2400 Nm och anpassad för tunga lastbilar, skulle kunna fungera Àven i medeltunga fordon men Àr dÄ överdimensionerad och onödigt tung.Med tanke pÄ kommande utvecklingsprojekt behöver Volvo öka sin kunskap hur val av tillverkningsmetoder pÄverkar vikt och tillverkningskostnader. Det behövs för att öka förstÄelsen för hur olika prioriteringar ska göras med avseende pÄ vikt och tillverkningskostnader.
Intern tjÀnstekvalitet : En kvalitativ studie om upplevd tjÀnstekvalitet mellan bokföringsavdelningen och deras interna kunder pÄ Folksam
ProblemformuleringHur pÄverkas hyresgÀsters toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie Àr Älder, kön, utbildning, sysselsÀttning, hur lÀnge hyresgÀsten bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgÀster har kontakt med hyresvÀrden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar toleranszonens storlek och grÀnser Àr syftet ocksÄ att ta reda pÄ vilka dimensioner/attribut som Àr lÀmpliga för att mÀta tjÀnstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgÀster. Ett praktiskt syfte med studien Àr att undersöka tjÀnstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrÄn studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har anvÀnts i denna studie. AngreppssÀttet Àr huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen Àr huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.