Sök:

Sökresultat:

1047 Uppsatser om Miljöanpassade lösningar - Sida 42 av 70

Elevers upplevelser av en motivation som försvann : En intervjustudie kring olika motivationsfaktorers betydelse

Det övergripande syftet har varit att skapa kunskap och förstÄelse för omotiverade gymnasieelevers upplevelse av sin skolsituation, och deras egen syn pÄ orsakerna till sin bristande motivation. I examensarbetet har fem gymnasieelever i Ärskurs 3 intervjuats som sjÀlva betecknar sig som mycket skoltrötta och omotiverade sedan flera Är tillbaka.Flera elever berÀttade att de gick utbildningar som de egentligen inte hade önskat eller som de pÄverkats av andra att gÄ. Andra elever visade sig ha svÄra hÀndelser bakom sig som pÄverkat motivationen. Det gÀllde bÄde mobbning i grundskolan och negativa hÀndelser inom familjen. En vanlig förklaring till bristande motivation Àr bristande tilltro till sin egen förmÄga, men det stÀmde bara in pÄ en elev.

FlersprÄkiga barn med dyslexi : en studie kring synen pÄ dyslexin och dess utveckling hos elever med flersprÄkighet med fokus pÄ tre förortsskolor i Stockholm

Är TV-reklamen anpassade till programmens mĂ„lgrupp som sĂ€nds under bĂ€sta sĂ€ndningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen nĂ€r de sĂ€nder reklam?Det Ă€r just denna frĂ„gestĂ€llning som ligger till grund för denna uppsats.UtgĂ„ngspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren fĂ„r sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sĂ€tts in oberoende av vilket kön, Ă„lder, intressen som tittaren har.VĂ„rt primĂ€ra syfte Ă€r att se om reklamen Ă€r anpassad till programmens mĂ„lgrupp.Det sekundĂ€ra syftet Ă€r att vi vill kunna sĂ€rskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna pĂ„ reklamen som sĂ€nds och i vilken mĂ€ngd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sĂ€ndningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag nĂ€r bĂ€sta sĂ€ndningstid var (Kl 19-22).NĂ„got som samtliga kanaler efterstrĂ€var Ă€r att reklamen nĂ„r rĂ€tt mĂ„lgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid Ă€r fallet hos vĂ„ra tre kanaler som vi undersökt.För att fĂ„ bĂ€sta effektivitet av reklamfilmerna sĂ„ strĂ€var kanalerna med att fĂ„ högatittarsiffror bland Ă„ldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 Ă„r. Vad kanalerna inte vill Ă€ratt ha höga siffror bland de Ă€ldre mĂ„lgrupperna 60+ eftersom den publiken inte Ă€r lika antrĂ€ffbar och Ă€r lojala i större utstrĂ€ckning mot de varumĂ€rkena de vuxit upp med eller anvĂ€nt under en lĂ€ngre tid.I vĂ„r slutsats ser vi att reklamen inte Ă€r mĂ„lgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program Ă€r riktat mot kvinnor sĂ„ visas det Ă€venreklamfilmer riktade mot mĂ€n, men Ă€ven en del reklamfilmer som Ă€r riktade till bĂ„da könen..

Andar, finns dom? : Representationen av övernaturliga fenomen i tv-programmen Det okÀnda och Hemsökta hus

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Hemsökta hus och Det okÀnda konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att pÄvisa skillnader och likheter mellan tvÄ episoder av respektive program. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frÄgestÀllningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och lÀran och Televisionens koder med hjÀlp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen bestÄr av fyra omrÄden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar pÄ att Àven om bÄda programmen ger ansprÄk pÄ att övernaturliga fenomen faktiskt existerar sÄ Àr framstÀllningen av dessa spöken, andar och gastar avsevÀrt olika i sin konstruktion.

Klasstorlekens pÄverkan pÄ lÀrarens möjligheter att uppfylla lÀraruppdraget och dess effekt

MÄnga studier behandlar Àmnet om hur elevernas kunskapsinhÀmtning pÄverkas av gruppstorleken men fÄ studier berör hur lÀrare pÄverkas av gruppstorleken. Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur gymnasielÀrare upplever att deras uppfattning av elevernas hÀlsa och kunskaper samt möjligheten att anpassa pedagogiken till eleverna pÄverkades av gruppstorlek och undervisningsmiljö.En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes dÀr 105 lÀrare pÄ gymnasieskolor i nordvÀstra SkÄne och södra Halland hade möjlighet att svara pÄ 21 pÄstÄenden. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och frÄgorna i enkÀten var slutna. 33 enkÀter besvarades (31 %) och kodades för statistiska analyser.Majoriteten av gymnasielÀrarna var nöjda med sin undervisningsmiljö och tyckte sig ha en god uppfattning om kunskapsnivÄn hos sina elever. FÄ lÀrare tyckte sig kunna eller vilja ta stÀllning till elevernas hÀlsa, men alla lÀrare anpassade sin pedagogik till eleverna.

Kristendomens sÀrstÀllning i religionslÀroböcker : en komparativ studie av hur kristendomen och dess tre inriktningar framstÀlls i religionslÀroböcker anpassade till Lpo 94 och Lgr 11

Christianity has for a long time played a significant role in the Swedish school system, which can be seen in the syllabus of the course religion in 2011 where Christianity got a special status and the Christian alignments were explicit named. The aim of this essay was to see whether, and if so how, Christianity and its three alignments ? Catholicism, Orthodoxy and Protestantism ? had developed a greater impact in religion textbooks for grades 7?9 adapted to Lgr 11 compared to Lpo 94 and partly to see if there had been any changes and to what extent. The main question concerned whether Christianity had a greater impact in religion textbooks adapted to Lgr 11 than Lpo 94 and how Christianity could be seen as culture-religion. The sub-questions concerned whether there was any differences in what Christianity is and to what extent Christianity were represented in religion textbooks, but also if any difference to what range the three alignments where represented. The study consisted of six religion textbooks for grades 7?9, where three were adapted to Lpo 94 and three to Lgr 11.

Sorternas betydelse för höstveteskördarna i Sverige

Medelskördarna för höstvete har nÀst intill legat pÄ samma nivÄ sedan början av 90-talet. Detta trots att sortprovningarna visar att det finns potential i sortmaterialet, dÄ dess skördar visar en positiv trend pÄ skördenivÄerna. Dessutom finns idag bÀttre möjligheter att uppnÄ högre skördar med dagens sorter, dÄ de har bÄde kortare strÄlÀngd och ökad strÄstyrka, vilket möjliggör en högre kvÀvegiva. Medelskördarnas utveckling ser olika ut i olika regioner. I Götalands södra slÀttbyggder stiger skördarna fortfarande, men lÄngsamt.

COMMIT : ett internetbaserat stödsystem för KBT vid mild till mÄttlig Ängest och depression - kvantitativ och kvalitativ utvÀrdering

Syftet var att utva?rdera hur det internetbaserade sto?dsystemet COMMIT fungerade som komplement till KBT face-to-face fo?r personer med mild till ma?ttlig a?ngest och depression. Internetportalen COMMIT med funktioner anpassade fo?r att sto?dja behandling under och mellan samtal baserades pa? kunskap och teknik fra?n internetbehandlingsforskning.Totalt 15 klienter och 8 behandlare deltog i studien och behandlingarna pa?gick i a?tta till nio veckor. Under samtalen anva?ndes surfplatta (iPad 2, Apple) fo?r a?tkomst till COMMIT och mellan samtalen anva?nde klienter och behandlare dator med internetuppkoppling.

Är allergiförskolegĂ„rden anpassad för barn med allergi eller annan överkĂ€nslighet för pollen? : En studie av den gröna miljön pĂ„ tvĂ„ allergiförskolor.

Allergi Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleÄldern och pollenallergi Àr den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön pÄ tvÄ utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av vÀxter pÄ förskolegÄrden som kan ge besvÀr för barn med allergi eller annan överkÀnslighet för pollen samt dÀrtill ge förslag pÄ ÄtgÀrder i den gröna miljön för att minska risken för vÀxtrelaterade besvÀr.Slutsatser dragna utifrÄn empiri och teori visade att förskolegÄrdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkÀnslighet för pollen nÀr det gÀller vÀxtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. UtifrÄn resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegÄrdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade pÄ svÄrigheten att bedriva en verksamhet som i det hÀr fallet en förskola för en speciell mÄlgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegÄrdens miljö.DÄ det framkom brister i den gröna miljön pÄ förskolegÄrdarna föreslogs ÄtgÀrder för att minska riskerna för besvÀr orsakade av vÀxtlighet.

Analys av brott i punktsvets vid krock med lastbil

Under en krock med lastbil intrÀffar det olika typer av brott i strukturen, till exempel i punktsvetsar. För att kunna prediktera och simulera ett korrekt deformations- och brottbeteende hos lastbilshytten krÀvs att dessa svetsbrott efterliknas pÄ ett realistiskt sÀtt. Idag modelleras punktsvetsarna med hjÀlp av ej deformerbara sammankopplingar utan brottvillkor. MÄlet med arbetet Àr att med hjÀlp av en berÀkningsmodell med brottvillkor pÄ punktsvetsar kunna förutse punktsvetsbrott och pÄ sÄ sÀtt bÀttre kunna simulera ett verkligt krockförlopp. I detta examensarbete har olika brottmodeller undersökts och brottparametrar för diverse hopsvetsade materialkombinationer har tagits fram.

Utformning av en ny verkstadslayout pÄ Olaer AB

Olaer Àr ett bolag som utvecklar, tillverkar och marknadsför oljekylarsystem. Bolaget startades 1957 i Frankrike med engelska finansiÀrer. Sedan starten 1957 har företaget blivit en global koncern. Idag Àr företaget representerat i fem kontinenter. Deras kylarsystem Àr applicerade i fyra olika branscher, industri, anlÀggning- och jordbruksmaskiner, energi och, olja och gas.

Hur barn samspelar med varandra pÄ raster och utevistelse i förskola och skola : Ett arbete om inkludering och exkludering

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

LÀrplattformar som ett stöd i lÀrares arbete : Om gymnasielÀrares tankar kring lÀrplattformar som ett stöd i arbetet och vilka hinder som kan finnas för detta

LÀrplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjÀlpmedel bÄde för lÀrares arbete och för elevers lÀrande. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur lÀr­plattformar kan fungera som ett stöd i lÀrares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero pÄ. För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielÀrare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lÀrplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgÀnglighet som en stor för­del.

Webbplatsers anpassning till funktionshindrade : En studie av tillgÀngligheten avseende Kronobergs kommunala webbplatser

Webben anvÀnds idag i allt större utstrÀckning och ingÄr ocksÄ i mÄnga mÀnniskors vardag. Myndigheterna spelar en viktig roll pÄ webben genom att sprida samhÀllsviktig information. Man förvÀntas att sjÀlv kunna hitta denna information, alla kan dock inte ta del av informationen om inte webbplatsen Àr utformad pÄ ett korrekt sÀtt. I det ?verkliga? livet har mycket gjorts för att de funktionshindrade ska kunna kÀnna sig oberoende av nÄgon annan, men hur stÄr det till med den saken pÄ webben? AnvÀndare med funktionshinder kan missa viktig information om webbplatsen inte Àr tillgÀnglig.Denna uppsats har tagit reda pÄ hur vÀl dagens webbplatser för kommuner i Kronobergs lÀn Àr anpassade för funktionshindrade.

En förskola för alla barn?

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om förskolepedagoger Àr förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt Àr verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? FrÄgestÀllningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger pÄ sin utbildning och kompetens, i förhÄllande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsÀttning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola Àr anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsÀttning? Hur ser förskolepedagoger pÄ samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsÀttning och andra barn i barngruppen pÄ förskolan? Den hÀr studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgÄngspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla mÀnniskor ska kunna fungera normalt i samhÀllet oavsett funktionsnedsÀttning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida nÄgra förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar Àven barn med en fysisk funktionsnedsÀttning sÄ som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Hydraulisk spÄnbrytning vid svarvning i hÀrdbara aluminiumlegeringar

LEKÖ Ă€r en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbĂ€nk pĂ„ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pĂ„ att nĂ€ra och lĂ€ttillgĂ€nglig förvaringförenklar anvĂ€ndning. LEKÖ Ă€r ett redskap för fri lek. Den fria leken Ă€r en förutsĂ€ttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lĂ€rande.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->