Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byrÄkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management vÀxte fram i Sverige i slutet pÄ 1980-talet. Detta inne-bar stora förÀndringar, med fokus pÄ bl.a. kostnadskontroll och resultatmÀtning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade Àven ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvÄrden, har varit och Àr Àn idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmÀnhetens krav pÄ bÀttre kvalitet.

Sedan nÀstan tjugo Är arbetar pedagoger och kökspersonal pÄ Sollerö skola med projekt som syftar till att öka miljömedvetenhet hos eleverna och servera dem nÀrproducerad och nÀringsrik skolmat. Detta arbete bestÄr bland annat av odlingar dÀr skolpersonal, elever och förÀldrar tillsammans odlar potatis, lök, morötter och rotsaker till skolmÄltiderna. MÄnga av de engagerade i verksamheten uttrycker dock att de upplever motstÄnd frÄn skolledning och kommuntjÀnstemÀn, vilket leder till frustration och osÀkerhet kring verksamhetens framtida överlevnad. I denna uppsats undersöker jag hur de engagerade i verksamheten pÄverkas av Mora kommuns policy för verksamheten, hur viktigt skolledningens stöd Àr för verksamhetens fortlevnad, samt vilka strategier de engagerade anvÀnder sig av för att pÄverka sina förutsÀttningar. För att försöka förstÄ detta har jag vid tvÄ tillfÀllen besökt Sollerön och de platser som Àr aktuella för verksamheten, intervjuat sju personer som Àr eller har varit aktiva i Sollerö skolodlingar samt deltagit i ett verksam-hetsmöte.

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hÀlsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sÀmre hÀlsa Àn personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett mÄnga förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vÄrden genomförts inom offentlig sektor. Vi anser dÀrför att det Àr pÄ tiden att se om och hur sambandet har förÀndrats. Denna studie ser Àven om andra faktorer, sÄ som personlighet samt krav och kontroll, pÄverkar sambandet mellan hÀlsa och sektor. Detta Àr en kvantitativ studie, dÀr LNU 2010 anvÀnds för att undersöka sambandet.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

VarumÀrkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och dÀrmed en del av arbetsuppgifterna för offentliganstÀllda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kommunikatörer resonerar kring varumÀrkesarbete utifrÄn demokratiska och ekonomiska vÀrden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre vÀstsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumÀrkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumÀrkesorientering i den offentliga sektorn bÀttre bidrar till mer demokrati Àn den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar Àr dominerande i dag.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att stÀlla demokratiska och ekonomiska vÀrden mot varandra för att se om vÀrdekonflikt föreligger i en situation dÄ demokratiska vÀrden uttryckts som önskvÀrda och i behov av förstÀrkning och dÀr New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts pÄ marknadsekonomiska vÀrderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som nÄr fram till slutsatsen att en vÀrdekonflikt faktiskt pÄ sÀtt och vis kan sÀgas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska vÀrdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, Àn som ett mÄl i sig sjÀlvt. FrÄgan visar sig i slutÀndan handla om anvÀndandet av en ny normativ logik som inte Àr fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Globaliseringen av vÄr vÀrld har medfört att mÄnga företag idag verkar pÄ flera marknader över hela vÀrlden. Vid intrÀde pÄ en ny marknad i ett nytt land finns det flera saker företaget mÄste tÀnka pÄ, en av sakerna Àr vilken marknadsföringsstrategi som skall anvÀndas. Företag kan antingen vÀlja en standardiserad eller en anpassad marknadsföringsstrategi dÀr standardisering innebÀr att de anvÀnder samma strategi för samtliga marknader. Anpassad marknadsföringsstrategi innebÀr dÀremot att företaget tar hÀnsyn till de lokala omstÀndigheterna och utformar sin strategi efter detta. Syftet med denna rapport Àr att klargöra vilka faktorer som spelar roll i valet av marknads-föringsstrategi nÀr ett företag ska ta sig in pÄ en ny marknad. Genom den teoretiska undersökningen fann vi ett antal faktorer som pÄverkar valet av mark-nadsföringsstrategi. Dessa faktorer Àr produkt, kultur, preferenser, socialt/etik, lagar/politik, fysisk miljö, demografi, teknologisk & ekonomisk utveckling. Resultatet av vÄr empiriska undersökning, som Àgde rum i Dubai med tre företag inom mat- och dryckesbranschen, visade att ovanstÄende faktorer pÄverkade de undersökta företagen i deras val av strategi.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ÖK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ÖK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka pÄ ohÀlsan i organisationen och om detta arbete har pÄverkat situationen för medarbetarna. MÄnga organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att anvÀnda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och dÀrmed minska ohÀlsotalen i organisationen. Till sin hjÀlp har de mÄnga gÄnger etablerade företag som arbetar med denna sorts förÀndring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. TvÄ intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utstrĂ€ckning organiserad motorisk trĂ€ning bedrivs i skolan för elever i Ă„ldrarna 9-12 Ă„r. I detta syfte har ingĂ„tt att ta reda pĂ„ hur idrottslĂ€rare ser pĂ„ motorisk trĂ€ning i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa för barn i Ă„ldrarna 9-12 Ă„r. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har varit följande:1. Är motoriken viktig nĂ€r idrottslĂ€rarna planerar sina idrottslektioner?2.

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhÄllande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. VÄr utgÄngspunkt Àr att analyser detta utifrÄn de förutsÀttningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrÄn faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi anvÀnt Àr kvalitativ och bygger pÄ sex intervjuer med ledare inom ovan nÀmnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat pÄ ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen Àr tydligare Àn skillnaderna och att de skillnader som Äterfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mÄl. Dessa skillnader kan bero pÄ dels de förutsÀttningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmÄga att anpassa sig till de krav som stÀlls pÄ ledarskapet i olika situationer..

Antalet personer som skadas bland golvlĂ€ggare Ă€r ca 1.5 % per Ă„r och de skador som uppkommer Ă€r hand och knĂ€skador. Det Ă€r inte den grupp inom byggindustrin som har störst skadefrekvens men endast en lĂ„g andel klarar av att arbeta Ă€nda till pensionen. Detta examensarbete har haft till syfte att ge en objektiv bild av arbetsmiljön för golvlĂ€ggare, och ta fram brister och förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. Det har gjorts efter önskemĂ„l frĂ„n Golvbranschen Öst och Lars Johnsson som under lĂ„ng tid sett problem i branschen. Jag har gjort intervjuer med golvlĂ€ggare och leverantörer (se sidan 34) och observationer pĂ„ arbetsplatser, tagit fram statistiskt underlag frĂ„n arbetsmiljöverket över skador och gjort litteraturstudier pĂ„ forskning inom omrĂ„det.Jag kom fram till att arbetsskador framför allt orsakas av dĂ„ligt anpassad skyddsutrustning och Ă€ven golvmaterial levererade i för stora förpackningar. Golv levereras i lĂ€ngder som Ă€r svĂ„ra att hantera manuellt och vĂ€ger ofta hundratals kilo. DĂ€rför blir hjĂ€lpmedel som bygghissar mycket viktigt för att förebygga arbetsskador, trots att dessa ofta plockas bort i förtid.

Syftet Àr att beskriva och jÀmföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de bÄda företagen kan lÀra av varandra. Vi har i vÄrt uppsatsarbete anvÀnt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i de bÄda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssÀtt i hela sin organisation. Lean hÀrleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen anvÀnts inom privata organisationer dÀr effektivitet, produktivitet och ekonomiska vÀrden varit de huvudsakliga mÄlen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv Àr det dÀrför av vikt att undersöka leans förmÄga att Àven beakta de demokratiska vÀrden som en offentlig verksamhet har att ta hÀnsyn till. Genom att intervjua handlÀggare och teamledare pÄ Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssÀtt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förÀndrar synen pÄ vÀrdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet frÄn denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmÄga att underlÀtta för medarbetarna att stÀrka rÀttssÀkerheten samtidigt som arbetssÀttet ökar effektiviteten.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.