Surdegsbrödet har förekommit i den mänskliga historien sedan 7000 år tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste åren frekvent synts såväl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmärksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen är idag konsumentinriktad och endast ett fåtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever på den tuffa marknaden. För att produkten ska sälja är det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pågående forskningsprojekt är en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning på livsmedelsforskning.

För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det växande mediala samhället är retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet är att försöka finna en djupare förståelse för hur man kan använda retorik i ett företag när man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jämföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frågat oss hur vårt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tänker förmedla den.

För att möta kommande klimatförändringar behövs klimatanpassning vilket innebär att skydda samhället mot klimatförändringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika länder har tillämpat olika sätt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel så brister ofta styrning genom top-down implementeringen på lokal nivå, medan bottom-up ofta försvåras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter.

Reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrmedel används för att påverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om ränteförändringar på den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporäntan medför en nedgång av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan.Syfte med undersökningen är att studera om denna teori överensstämmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar åren 2002 ? 2011, detta för att få med både en hög- respektive lågkonjunktur, för att på så sätt undersöka om reporänteförändringen ger en starkare effekt under konjunktursvängningar.

Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet.

Bakgrund: Strategiarbetet i en organisation handlar om hur man ska nå uppsatta mål och för att lyckas med detta finns det flera olika styrmedel. Ett av de viktigaste styrmedlen är belöningssystem och dess främsta syfte är verksamhetsstyrning, motivera till önskvärda prestationer samt rekrytera och behålla medarbetare. Då ett tjänsteföretags främsta tillgång är personalen fann vi ett intresse i att studera sambandet mellan företags mål, strategi och belöningssystem i två försäkringbolag inom tjänstebranschen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur utformningen av belöningssystemet matchar företagets mål och strategi samt vilka svårigheter det finns i detta arbete. I de fall vi anser matchningen vara svag kommer vi även bidra med rekommendationer och förbättringsförslag till hur systemen kan kopplas bättre.Metod: Denna uppsats är en flerfallsstudie på företagen Länsförsäkring Kronoberg och Folksam AB vilka är verksamma inom försäkringsbranschen. Vi har genomfört två semi-strukturerade intervjuer med två olika personer på respektive företag.

BakgrundUnder 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården.MetodFör att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts.

Budgeten har länge kritiserats från olika håll för att budgetprocessen är tid- ochresurskrävande och för att den medför lite mervärde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hänsyn till dagens snabba omvärldsförändringar.Trots detta används den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mångaföretag runt om i världen. På grund av att budgeten har ifrågasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmärksammats mycket. Rullande prognoser ärfördelaktiga när det råder betydande osäkerhet i företagets omgivning och budgetendärför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Problembakgrund: Den digitala underhållningsbranschen växer så det knakar och allt fler försöker starta egna spelbolag eller skapa egna succé-appar. Branschen kryllar av entreprenörer och nyligen gjorda empiriska och teoretiska studier indikerar att ekonomistyrning är ett viktigt element för ökad innovation. Dock visar tidigare studier på tvetydighet gällande ekonomistyrning och entreprenörskap i samma kontext. Även olika situationsfaktorer som till exempel storlek, regleringar och konkurrenter påverkar designen av ekonomistyrning. På grund av brist på tidigare studier inom valt fält är vi intresserad av att undersöka företagens design av ekonomistyrning och hur den påverkas av verksamhetens särart.Syfte: Författarna har utfört en mindre pilotstudie i den digitala underhållningsbranschen, där ett fåtal företags design av ekonomistyrning undersöktes.

Sjöfartsektorn är en betydande källa för svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade svavelutsläpp.

Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.

Cross-selling är en strategi som de senaste åren har fått stort fokus inom finansbranschen. Strategin går ut på att öka försäljning till existerande kunder genom att introducera dem till produkter eller tjänster som andra avdelningar inom företaget erbjuder, oavsett den egna specialistrollen. Nyttan med cross-selling är obestridd, men i praktiken har det visat sig svårt att tillämpa cross-selling. De hinder som föreligger kan i förlängningen härledas till ett problem att få de anställda motiverade att verkställa strategin. Motivationen hos de anställda kan påverkas genom styrning från företagsledningen.

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar.

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsågtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer på virkesmarknaden följer. Det är av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmätningen fungerar väl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.