Sök:

Sökresultat:

911 Uppsatser om Miljö och avkastning - Sida 60 av 61

Antal liggbÄs per mjölkningsrobot i olika system för kotrafik : vilket Àr det mest gynnsamma antalet liggbÄs och kor per robot?

Detta examensarbete Àr en undersökning av hur mÄnga liggbÄs som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av VÀxa Sverige och Àr en enkÀt som skickades ut till 70 lantbrukare. AnvÀndbara svar till undersökningen lÀmnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, FrigÄende kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbÄs per mjölkningsrobot baserade pÄ praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns Àr robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som krÀver minst ett liggbÄs per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbÄs per robot och Àven i önskade antalet liggbÄs per robot. Faktorer som pÄverkade antalet liggbÄs var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

Att följa John : En studie om flockbeteende pÄ den svenska SRI-fondmarknaden

Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal Är vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har Àven intresset för etiska och samhÀllsmÀssiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer dÀr fondmarknaden har anammat investerares vÀrderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angÄende den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som pÄverkar förvaltarnas val av tillgÄngar. En av de starkast pÄverkande faktorer Àr flockbeteende dÀr förvaltare tar investeringsbeslutet utifrÄn andra förvaltare istÀllet för privat information. Detta har sÀrskild betydelse för SRI-fonder dÄ dess investerare inte enbart vÀljer fonder utifrÄn avkastning utan Àven till följd av individens vÀrderingar.

Insiders vs. Outsiders : En hÀndelsestudie om insiderhandel pÄ Stockholmsbörsens Small-, Mid-, och Large Cap-listor

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra vÀrdet pÄ dess aktier. Vissa personer har bÀttre information om bolagens förehavanden Àn andra. Insiders Àr en sÄdan grupp. De kan tÀnkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer pÄ marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, gÄr det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.

Effektivitet pÄ marknaden : En studie av den svenska aktiemarknadens effektivitet vid publicering av kvartalsrapporter

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhÀlle Àr den finansiella marknaden.Denna marknad bestÄr dels av valutamarknaden, dÀr det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som bestÄr av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll nÀr det gÀller marknadsekonomin bland annat pÄ grund av att den tillhandahÄller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna pÄ aktiemarknaden strÀvar stÀndigt efter att öka vÀrdet pÄ sina placeringar. VÀrdet pÄ dessa beror pÄ hur företagets ekonomiska stÀllning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka vÀrdet pÄ sina placeringar förekommer frÀmst pÄ marknader som sÀgs vara effektiva.

FastighetsförvÀrv : ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp

SjÀlvstÀndigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp Författare: Philip Jacobson och Benjamin NuayHandledare: Gunnar Wramsby Titel: FastighetsförvÀrv ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp Bakgrund och problem: Sedan 2008 har belÄningen till fastighetsbolag minskat och förÀndrats. Basel III stÀller högre krav pÄ bankerna som i sin tur reflekteras pÄ fastighetsföretagen.  Bankernas kreditbedömning Àr numera noggrannare och banker vÀrdesÀtter sÄledes avkastning framför monetÀra vÀrden. Basel III kraven medför att bankerna mÄste stÀlla högre amorteringskrav pÄ fastighetsföretagen, vilket slÄr kraftigt mot fastighetsföretagens ekonomi.  Investeringskalkylering Àr en central del vid fastighetsinvesteringar.

Försök med subjektiva metoder för datainsamling och analys av hur fel i data pÄverkar ÄtgÀrdsförslagen

Vid skogsbruksplanlÀggning Àr det viktigt att kunna samla in data med sÄ hög kvalitet som möjligt om skogstillstÄndet samtidigt som kostnaderna för inventeringen hÄlls pÄ en rimlig nivÄ. Det Àr ocksÄ viktigt att kunna ange ett ekonomiskt optimalt ÄtgÀrdsförslag för att markÀgaren ska fÄ ut högsta möjliga avkastning frÄn sitt skogsinnehav, förutsatt att det Àr mÄlet. I dagslÀget anvÀnder sig Norrskog m.fl. av en subjektiv inventeringsmetod dÀr de med hjÀlp av olika stödmÀtningar uppskattar skogstillstÄndet och utifrÄn en bedömning föreslÄr ÄtgÀrder. I detta arbete har tvÄ olika planlÀggningsmetoder studerats med avseende pÄ kvalitet och tidsÄtgÄng dÀr resultatet har jÀmförts mot en objektiv cirkelyteinventering.

StrukturförÀndringar inom svensk styckningsindustri : strategival och möjligheter

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga smÄ och medelstora styckningsföretags förutsÀttningar och möjligheter vid en förÀndring av marknaden. UtifrÄn kartlÀggningen skall studien belysa vilka möjligheter som finns för ett företag gÀllande vertikal och horisontell integration eller avveckling samt olika strategier, nÀmligen kostnadsöverlÀgsenhet, differentiering och fokusering. Konkurrensökningen beror till stor del av dagligvarukedjornas ökade centralisering samt konsumentpackat kött (kpk) Centraliseringen av handelns kötthantering Àndrar förutsÀttningarna för köttindustrin. Tidigare, innan dagligvarukedjorna infört konsumentpackat kött köpte butikerna ofta kött frÄn lokala styckningsföretag. PÄ grund av centraliseringen av daglivaruhandelns styckningverksamhet kan endast stora styckningsföretag leverera tillrÀckligt stora kvantiteter kött.

Reducerad kapitalbindning i lager för ettsÀsongsbetonat sortiment genom anpassadlagerstyrning : En studie baserad pÄ Sto Scandinavia AB:s centrallager i Linköping

Sto Scandinavia AB Àr ett dotterbolag till Sto AG som Àr ett av de marknadsledande företagen inomtillverkning och försÀljning av byggprodukter i form av exempelvis golv och vÀggar. Sto ScandinaviaAB har Àven de viss tillverkning men den huvudsakliga verksamheten Àr att marknadsföra och sÀljaprodukter till byggindustrin. För att kunna leverera sina produkter till kunderna inom önskattidsfönster har Sto Scandinavia fem centrallager pÄ olika platser i Norden.Att ha produkter i lager Àr en förutsÀttning för att kunna uppnÄ tillrÀcklig servicenivÄ mot kunderna,men det medför ocksÄ att kapital binds upp som istÀllet kunde investerats i verksamheten ellerplacerats nÄgon annanstans och gett avkastning. DÄ Sto Scandinavia AB i dagslÀget har varor i lagertill ett vÀrde av ca 37 miljoner kronor fördelat pÄ ca 4000 artikelnummer medför det att lagerstyrningÀr en aspekt av stor vikt.En faktor som försvÄrar lagerstyrningen Àr att Sto Scandinavia AB:s produkter anvÀnds tillbyggprojekt som framför allt bedrivs sommartid. För att kunna tillgodose efterfrÄgan Àven underhögsÀsong mÄste lager byggas upp inför sommaren.

Omregleringens effekter pÄ de kommunala bostadsfastighetsaktiebolagens kapitalstruktur : En kvantitativ studie om hur kapitalstrukturen förÀndras utifrÄn lagen om kommunala allmÀnnyttiga bostadsaktiebolag

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jÀmtemot de privata bostadsfastighetsbolagen nÀr det kommer till risker och konkurrens dÀr stora skillnader har varit tillgÄngen samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag Äsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gÀller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmÄnlig finansiering. UtifrÄn förÀndringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förÀndring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka tvÄ teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka Àr trade-off teorin samt pecking order teorin.

Oren revisionsberÀttelse : - spelar det nÄgon roll?

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige Àr enligt lag tvungna att upprÀtta en Ärsredovisning, som visar hur det har gÄtt för företaget det senaste Äret. HÀr Äterfinns bland annat företagets finansiella stÀllning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberÀttelse dÀr en revisor har granskat företaget och dess rÀkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnÄr det som benÀmns rÀttvisande bild. RevisionsberÀttelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberÀttelse innebÀr att revisorn har anmÀrkning av nÄgot slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pÄlitligt företaget Àr. En oren revisionsberÀttelse kan tÀnkas bidra med svÄrigheter för företaget dÀrför formulerades problemet som följer:Hur pÄverkar en oren revisionsberÀttelse ett företags nyckeltal?UtifrÄn vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns nÄgra nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberÀttelsen och Àven vilka anmÀrkningar som gör revisionsberÀttelsen oren samt hur vanligt det Àr med orena revisionsberÀttelser.

Nedskrivning av goodwill : Reella företagsekonomiska omstÀndigheter, som verktyg för resultatmanipulering eller pÄverkad av finanskrisen?

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen Àr IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssÀtt uppmÀrksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning Àger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av rÀkenskapsÄr, som strÀcker sig mellan Ären 2006 till 2013. VÄrt empiriska material Àr inhÀmtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat pÄ de olika Ären. Nedskrivningskostnaden för goodwill Àr manuellt insamlat frÄn de företag dÀr goodwill som tillgÄngspost minskat frÄn Är t-1 till Är t. FrÄn vÄrt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahÄller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha Àgt rum.

Renovering av miljonprogrammet : Ur ett Àgarperspektiv

Flerbostadshus byggda mellan Ären 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de nÀrmaste Ären ett omfattande renoveringsbehov. Detta pÄ grund av bland annat naturligt slitage men Àven brist pÄ underhÄllsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa omrÄden slutar ofta pÄ enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror frÀmst pÄ husens tekniska tillstÄnd men Àven pÄ grund av skÀrpta myndighetskrav, hög energianvÀndning, sociala faktorer, efterfrÄgan samt ett behov av modernare bostÀder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.

Basel III - Likviditetsregleringarnas pÄverkan pÄ Svenska Sparbanker i VÀstra Götaland

Introduktion: Denna uppsats kommer att behandla de nya likviditetskrav i Basel III som banker ska implementera i sin verksamhet. Detta Àmne Àr intressant att utforska pÄ grund av bankernas starka stÀllning i ekonomin, dÀr de fyller viktiga funktioner i samhÀllsekonomin och sÄledes alltid Àr aktuella och viktiga att granska. Anledningen till att vi har valt att nÀrma oss detta omrÄde Àr för att det inte Àr tillrÀckligt utforskat pÄ denna punkt, framförallt inte i Sverige, och grunden till det ligger i att Basel III Àr ett nytt regelverk som Àr ett direkt resultat av de senaste Ärens finansiella kriser runt om i vÀrlden. Syfte: Syftet med denna rapport Àr att granska likviditetsregleringarnas pÄverkan svenska sparbankers verksamhet och vilken effekt de nya regleringarna kommer ha pÄ sparbankernas lönsamhet.

Rapsolja- anvÀndning, kemisk sammansÀttning och odlingsfaktorer

Genom litteraturstudien undersöktes rapsoljans kemiska sammansÀttning och faktorer som pÄverkar sammansÀttningen av rapsfröet och rapsoljan under odling. Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och Àr en diploid korsning mellan kÄlrot (B. oleracea) och rybs (B. rapa). Vid vegetativ fas bildas blad och pÄlroten etableras.

Motivation för att vara förtroendevald i LantmÀnnen : en undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. DÄ, nu och i framtiden

LantmÀnnen ekonomisk förening (LantmÀnnen) Àr en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget Àr ett medlemsÀgt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. LantmÀnnens uppdrag Àr att bidra till lönsamheten pÄ medlemmarnas gÄrdar och ge god avkastning pÄ deras kapital i föreningen. LantmÀnnens medlemskÄr stÄr inför stora förÀndringar dÄ flertalet lantbrukare Àr över 55 Är. Mellan Ären 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebÀr att LantmÀnnen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->