Sök:

Sökresultat:

597 Uppsatser om Miljö inne - Sida 30 av 40

Antalet dörröppningar under operation och dess orsaker - En Observationsstudie

Bakgrund: Studier har visat att dörröppningar samt rörelse av personal inne pÄ operationssalen ökar mÀngden bakterier i luften. VÄrdrelaterade infektioner Àr den mest förekommande komplikationen vid kirurgi och skapar onödigt lidande för patienten. Infektionsförebyggande ÄtgÀrder sÄsom ventilation i operationssalen har betydelse för att minska risken för att bakteriebÀrande partiklar ska kontaminera luften i operationssalen och Ästadkomma infektion i operationssÄret. Syfte: Syftet med denna observationsstudie var att studera hur frekvent dörrarna öppnades under pÄgÄende operation samt identifiera orsakerna till dörröppningarna. Metod: Data frÄn observationer av 27 operationer har sammanstÀllts och analyserats.

?Dom kallar oss emo?- en kvalitativ studie utifrÄn ungdomars förstÄelse och kunskap om emo-kulturen

SyfteVÄrt syfte med denna uppsats Àr att fÄ mer kunskap och förstÄelse kring emo-kulturen och de ungdomar som antas tillhöra den. Vi vill via de ungdomar som har inblick i och kunskap om kulturen beskriva och analysera denna kultur. VÄr ambition Àr inte att pÄvisa sanningen om emo-kulturen och de ungdomar som antas tillhöra den, utan vi vill ge en bild av ungdomarnas subjektiva förstÄelse och kunskap om kulturen. FrÄgestÀllningar:? Hur beskriver och uppfattar ungdomarna vid emotrappan emo-kulturen? UtifrÄn: symboler, grupptillhörighet, normer, attityder och stil.

Bedömning av kommersiell potential vid produktutveckling : - Att anpassa marknadsanalys och produktutvecklingsprocess efter idéns förutsÀttningar

Företagskulturer Àr nÄgot som intresserat bÄde forskare och chefer inom företagsvÀrlden i mÄnga Är. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlÀtta kommunikation. Dock gÄr vissa tankebanor kring företagskulturer isÀr. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsÀttning normer och vÀrderingar. Kombinationen av olika mÀnniskor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och dÀrmed olika andra företags kulturer.

50/50: Demokrati som rÀkneexempel

Massmedia Àr idag torget dÀr det offentliga samtalet förs och som sÄdant Àr det mansdominerat. Som maktfaktor i detta offentliga rum bÀr media pÄ ett ansvar. Hos det regionala nyhetsprogrammet VÀsterbottensnytt finns en modell som syftar till att skapa jÀmvikt mellan kvinnor och mÀn i sina nyhetssÀndningar. Jag har studerat hur den redaktionella personalen pÄ VÀsterbottensnytt arbetar med och utifrÄn denna modell.Den teoretiska grunden för uppsatsen vilar pÄ fyra pelare dÀr den första beskriver feminismen som medie- och kommunikationsvetenskaplig teori. Nummer tvÄ behandlar feminismen i Sverige ur historiskt och politiskt perspektiv och den tredje delen ser pÄ jÀmstÀlldhet i media.

EU:s militÀra krishantering : en bristinventering

Den Europeiska Unionen Àr idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmÄga att genomföra militÀra krishanteringsoperationer frÄn Är 2003. Denna uppsats syfte Àr identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ÀndamÄl nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebÀr att analys genomförs av gemensamma mÄl, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrÄn den realistiska teoribildningen som vÀl lÀmpar sig för att nÄ syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjÀnstemÀn.

IdĂ© och utfall inom översiktsplanering : En fallstudie av Stockholms stads Översiktsplan 99

Sedan Plan- och bygglagen infördes Ă„r 1987 sĂ„ har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vĂ€gledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad Ă€r vid skrivandet av detta arbete inne pĂ„ sin tredje översiktsplan, men nĂ„gon djupare utvĂ€rdering av de tvĂ„ tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport Ă€r dĂ€rför en fallstudie av Översiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig pĂ„ att den ligger nĂ€ra i tiden, men den Ă€r sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och Ă€r dĂ€rför enkel att avgrĂ€nsa tidsmĂ€ssigt under Ă„ren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet Ă€r att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmĂ„len sedda frĂ„n ett bostadsperspektiv. De exakta frĂ„gestĂ€llningarna i arbetet lyder:Hur pass vĂ€l har bostadsbebyggelsens utveckling följt Översiktsplan 99?Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmĂ„len uppnĂ„tts?Arbetet grundar sig pĂ„ ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg frĂ„n idĂ© till slutligt resultat, de processer som pĂ„verkar planeringen samt demokrati inom planeringsvĂ€rlden.

?Vi vet mer Àn vi kan tala om? : En studie om tyst kunskap i yrkesutbildning till mÄlare

IngÄngen till Àmnesvalet Àr att jag varit yrkesverksam som mÄlare. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever pÄ gymnasieskolans mÄlarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte Àr att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbÀttras samt att försöka ta reda pÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra möjligheten för bedömning inom tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera pÄ spackelkvallitet beroende pÄ att det dels Àr en central brytpunkt men Àven att det Àr relevant för mitt kommande roll som yrkeslÀrare.Ett centralt begrep i studien Àr tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översÀttas till tyst kunskap liksom Polanyi.

MÄltidsrutiner och förekomst av undernÀring inom Àldreomsorgen i PiteÄ kommun : en kvantitativ studie

Bakgrund UndernĂ€ring Ă€r vanligt bland personer bosatta pĂ„ vĂ„rdhem, nĂ€rmare bestĂ€mt 15-40% av dem Ă€r undernĂ€rda. Det finns olika sĂ€tt att undersöka om en person Ă€r undernĂ€rd, en modell Ă€r Mini Nutritional Assessment (MNA). Studier som anvĂ€nts sig av MNA-modellen visar att undernĂ€ringen minskat frĂ„n 36 % 1999 till 18 % 2008. Att matsedelsplaneringen utgĂ„r frĂ„n vĂ„rdtagarnas behov Ă€r viktigt. Även om antalet vĂ€lnĂ€rda ökat inom Ă€ldreomsorgen Ă€r undernĂ€ring fortfarande ett stort problem, dĂ€rför kĂ€nns det angelĂ€get att belysa detta omrĂ„de.Syfte Syftet med undersökningen Ă€r att skapa en överblick hur mĂ„ltidsrutinerna samt undernĂ€ring ser ut och hur den kan förbĂ€ttras inom Ă€ldreomsorgen i PiteĂ„ kommun.Metod Studien gjordes enligt en kvantitativ metod med strukturerade intervjuer.

Utveckling av ett ventilationssystem för produktionsortar vid skivrasbrytning

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Malmfalten AB. Malmfalten AB har haft en idé om att utveckla en ny typ av ventilationssystem för tvÀrortar (produktionsortar) vid skivrasbrytning. Nuvarande ventilationssystem krÀver att ventilationsdukarna tas ned frÄn sin plats i orttaket inför skivrasborrning och dÀrefter Äter monteras upp. Syftet med detta arbete har varit att skapa ett förslag pÄ en lösning som undviker detta och dÀrmed ger upphov till ekonomiska vinningen och arbetsmiljömÀssiga fördelar. Följande metod har nyttjats för att framstÀlla ett sÄdant förslag: intervjuer, observationer, funktionsanalys, kravspecifikation och PUGH:s beslutsmatris.

Fallet Arholma. Att förvÀrva, förÀdla eller att fördÀrva.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förÀndringsprocess inom fastighetsförvaltning, dÀr mÄnga inblandade intressenter deltagit. En stor frÄga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som bÄde skall ge avkastning och finnas till för allmÀnheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som Àr inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn pÄ utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsÀtt har jag samlat in primÀrdata frÄn kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn intressenternas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanstÀllda intervjuer har resultaten jÀmförts mellan teori och empiri med hjÀlp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mÄl, fÄ konflikter och god kommunikation.

Förskola i KungsÀngen : Se det stora i det lilla - Se det lilla i det stora

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrÄ. Fokus pÄ den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. DÀrför var mina ledord genom arbetet motsatspar sÄ som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har sjÀlv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som Àr berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gÄng. Det var viktigt att arbetet fick sÄ stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gÄng har dialog med aktörer frÄn kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef pÄ bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef pÄ bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handlÀggande planarkitekten).NÀra dialog, studiebesök och enkÀtundersökningar med tre olika förskolor lade ocksÄ grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelÀrare Gökboets förskola), Personalen pÄ Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen pÄ Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, FörskolelÀrare Storstugans förskola), Personalen pÄ Storstugans förskola.Mitt förslag pÄ förskola vid RingvÀgen i KungsÀngen kommer att vara med under utstÀllningen inför antagandet av detaljplanen för RingvÀgen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mÄl om verklighetsförankring kÀnns uppnÄtt.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av bestÀndiga material, dÀr möjlighet till flexibilitet över tid finns.

Patienters upplevelser av omhÀndertagandet i akutmottagningens traumarum - En kvalitativ intervjustudie

Personer utsÀtts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebÀr för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har nÄgon kontroll över. De kÀnner sig utlÀmnade och upplever en total skrÀck. NÀr patienten kommer in pÄ traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet pÄ mestadels pÄ de fysiologiska aspekterna av vÄrd och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmÀrksamhet ges till patienten.

AffÀrsplanen, en företagsprofilering? - Struktur vs. kreativitet

Med denna uppsats vill vi vÀcka tankar om rÄdande synsÀtt inom företagsutveckling. Vi har valt att fokusera pÄ ett av de första stegen i en verksamhets profilering, nÀmligenaffÀrsplanering. AffÀrsplanering Àr ett allmÀnt kÀnt begrepp i vÄrt företagssamhÀlle ochen god affÀrsplan har under de senaste decennierna nÀstintill klassats som synonymt medframgÄng. VÄr avsikt med denna uppsats Àr att kasta en ljusglimt över affÀrsplanens fokusoch institutionaliserade roll för att sedan visa pÄ hur man med ett kreativare synsÀtt kanlyfta fram verksamhetens profil i utformandet av planen, och det pÄ ett mer visuellt ochtilltalande sÀtt.DÄ vi önskade att först skriva en affÀrsplan, som den Àr tilltÀnkt och rekommenderad attse ut, kÀnde vi att vÄr studie skulle ge bÀst utfall om vi applicerade detta pÄ ett praktikfall.Vi sökte dÀrför upp ett företag och fann dÄ en verksamhet som har drivits i fem Är utan enutformad affÀrsplan. Nu kÀnde Àgaren till företaget att tiden var inne och det var av storvikt att det genomfördes innan verksamheten kunde ta nÀsta steg i utvecklingen.

Orsaker till kostnadsavvikelser i ett kraftledningsprojekt

SammanfattningMÄnga projekt i dagens samhÀlle överskrider sina budgetar och blir försenade. En internationell studie visar att större infrastrukturprojekt underskattar budgeten vid nio av tio fall. Det visar sig Àven att de inte verkar lÀra sig av misstagen dÄ felbedömningarna Àr lika stora idag som för 70 Är sedan.Vi valde att göra en fallstudie pÄ Svenska kraftnÀt. Svenska kraftnÀt Àr ett statligt affÀrsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnÀt för elkraft som omfattar kraftledningar och stationer för 400 kV och 220 kV och utlandsförbindelser. Svenska kraftnÀt ökar investeringstakten, jÀmfört med 2000-talets första hÀlft ökas de Ärliga investeringarna frÄn nivÄn 300-400 miljoner kronor till nivÄn 4000-5000 miljoner kronor.

Utbyte av mobil roterande omformare till statiskomriktare med mobilt utförande i Asker : En förstudie

I början av 1800-talet började jÀrnvÀgsnÀtet i delar av Europa elektrifieras. DÄ klarade inte motorerna att kommutera vid nÀtets höga frekvens, 50 Hz, dÄ omformades istÀllet frekvensen till 16,7 Hz. För att vÀxla frekvensen anvÀndes roterande omformare. Senare kom mobila omformare som stod pÄ jÀrnvÀgsvagnar. Dessa omformarstationer var ofta placerade i bergrum.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->