Sökresultat:
602 Uppsatser om Miljö inne - Sida 17 av 41
?Jag har en kÀnsla av att du Àr inne i nÄgon sorts kris? : En undersökning av tonÄringens frigörelse i tre ungdomsromaner
I processen att bli vuxen genomgÄr varje individ den ofta stormiga tonÄrstiden. Denna komplexa period medför att tonÄringen successivt frigör sig frÄn sÄvÀl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sÄdan frigörelse skildras kan vi lÀra oss mer om hur tonÄringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att undersöka de tonÄriga huvudkaraktÀrernas frigörelse i ungdomsromanerna RÀddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hÄrdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonÄrstiden utifrÄn nÄgra kulturella aspekter.
Lokalernas pÄverkan pÄ förskoleverksamheten
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en förskolas verksamhet pÄverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna pÄverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts Àr liten och har inte toalett och kapprum inne pÄ avdelningen, och frÄgan Àr vilken betydelse det har.
Studien har genomförts pÄ en smÄbarnsavdelning med hjÀlp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen.
ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder
Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra
lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid
flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis
lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket
obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
LÀrares tankar om intresse för matematik hos elever pÄ
yrkesförberedande program
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker angÄende yrkeselevers intresse för matematik, samt Àven att undersöka hur lÀrare arbetar och vill arbeta för att vÀcka elevers intresse och arbetslust. UtifrÄn syftet diskuteras begrepp som intresse, motivation och lust att lÀra, samt Àven matematik, vad det Àr och varför det Àr viktigt. För denna undersökning intervjuades tre matematiklÀrare. Den generella bilden av elever pÄ de yrkesförberedande programmen var att dessa i allmÀnhet Àr ointresserade av matematik och ovilliga att arbeta med Àmnet. LÀrarna menade att eleverna inte sÄg nÄgon nytta med matematiken och att det kanske skulle behövas en starkare verklighetsanknytning för att förÀndra den synen.
Barns kommunikation i den fria leken
Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att fÄ syn pÄ om det finns en skillnad gÀllande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrÄn olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, sÄsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder pÄ att barn anvÀnder sig av olika kommunikationssÀtt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna anvÀnde sig mest av lÀten och ljudeffekter nÀr de vistades i utemiljön, medan flickorna anvÀnde sig av ett mer verbalt sprÄk.
HMX detektering i transparent plastslang
Orica Miningsservices Àr ett företag som tillverkar sprÀngÀmnen till civil förbrukning. I deras produktutbud finns ett sÀtt att initiera en sprÀngning utan att anvÀnda elektriska sprÀngkapslar. De anvÀnder en plastslang som Àr belagd med ett tunt sprÀngÀmnesskikt runt kanten pÄ insidan, och sprÀngÀmnen kallas HMX.De finns idag ett analogt detekteringssystem som Àr baserat pÄ optisk detektering. En lasergivare skickar ljuset igenom plastslangen och den detekteras med en fotocell. För ett sÀkert mÀtresultat anvÀnds tvÄ lasergivare med respektive fotodetektorer, de mÀter horisontellt respektive vertikalt. Deras resultatvÀrden summeras i en OP-förstÀrkare.
Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd
Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p?
akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade
fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av
demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med
demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte
?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa
konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och
l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r
f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den
somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan
bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen
fr?n att s?ka v?rd.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
Att lÀra med mÄnga sinnen : Pedagogers erfarenheter av att arbeta med elever i gymnasiesÀrskolan
Syftet med mitt arbete Àr att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lÀrande pÄ en gymnasiesÀrskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lÀrmiljö för sina elever? AnvÀnder de sig av nÄgra sinnliga lÀrmetoder och i sÄ fall hur? Min metod bestÄr bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgÄngsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar pÄ gymnasiesÀrskolan kan ses som en god praktik dÀr fenomen som individuella mÄl, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lÀrande, upplevelse, synliggörande samt att lÀra av varandra Àr centrala och viktiga delar.
Rakel
Denna rapport Àr skriven med syfte att fÄ en större inblick i vad polisens nya radiosystem RAKEL innebÀr för dess anvÀndare och dÄ frÀmst med betoning pÄ polisverksamheten. Intresset fanns tidigt hos oss som blivande poliser dÄ Àmnet Àr högintressant dÄ polisen befinner sig i inledningsfasen till det nya radiosystemet. Vi fick snabbt tag i mycket material nÀr vi sökte pÄ hemsidor och kontaktade nyckelpersoner pÄ polismyndigheter samt övriga myndigheter som Àr inblandade i införandet. Denna information bestod dock till största delen om hur RAKEL Àr tÀnkt att fungera och om vad som Àr tanken med systemet. Vi ville gÄ ett steg lÀngre och jÀmföra detta med hur systemet funkat hittills av dem som anvÀnt det.
Man kan ju inte gÄ ut pÄ en utevistelse och tro att man gÄr ut pÄ rast : En studie om förskollÀrares syn pÄ förskolegÄrden som pedagogisk miljö
VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare planerar och stimulerar barns lÀrande ute pÄ förskolegÄrden, samt vilken roll förskollÀrare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna pÄ förskolegÄrden. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat sex förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor utan nÄgon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det mÄste finnas ett syfte med utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Det behövs en jÀmn fördelning av förskollÀrarens arbetsuppgifter vad gÀller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. FörskollÀrarna i studien menar att de Àven behöver tid för andhÀmtning, vilket det frÀmst ges utrymme till i förskolans utemiljö.
Sjuksköterskans upplevelser av hjÀrtstopp i samband med hjÀrt- och lungrÀddning
Bakgrund: Tusentals mÀnniskor i Sverige drabbas av hjÀrtstopp varje Är, var av ca 5000 pÄ sjukhus. Ett obehandlat hjÀrtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjÀrtstopp och hjÀrt- lungrÀddning (HLR), inne pÄ sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes pÄ nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.
Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö
Abstract
HÀrstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet Àr att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus pÄ en förskola och i sÄ fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollÀrare pÄ en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollÀrare samt fem pojkar och fem flickor i Äldern fem Är. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat nÀrmre pÄ Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att fÄ en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas pÄverkan pÄ leken.
Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek.