Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av hur djupt troende mÀnniskor idag, med olika trosengagemang, uppfattar treenighetens bibelförankring. FrÄgorna som Àr relevanta för min intervjuundersökning Àr följande:Jesu gudomlighet Àr nÄgot centralt för de kristna, om Kristus inte var gudomlig kan han inte frÀlsa mÀnniskan menade kyrkofader Athanasius, men finns det bibelstöd för Jesu gudomlighet i NT enligt informanterna?TreenighetslÀran definierar Gud som Treenig i bemÀrkelsen tre personer (hypostaser) i ett vÀsen, (ousia) hur överensstÀmmer detta med Bibelns sÀtt att tala om Gud enligt informanterna?GÄr det att utlÀsa i Bibeln att den Helige Ande Àr en tredje person i gudomen, vid sidan om Fadern och Sonen enligt informanterna?Presbytern (prÀsten) Arius menade att Sonen Àr underordnad Fadern, hur motiverar man med bibelstöd hierarkin eller avsaknaden av densamma mellan Fadern och Sonen enligt informanterna?.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög anvĂ€ndbarhet kan uppnĂ„s pĂ„ Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan sĂ„ att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvĂ€rlden kan upprĂ€tthĂ„llas.För att definiera anvĂ€ndbarhetsbegreppet har vi utgĂ„tt frĂ„n ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för anvĂ€ndbarhet. Som underlag för studien har vi anvĂ€nt oss av empiriska studier iform av anvĂ€ndningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i nĂ€rregionen.Resultat visar att hög anvĂ€ndbarhet, vad gĂ€ller Ă€ndamĂ„lsenlighet, effektivitet och tillfredstĂ€llelse, uppnĂ„s genom att utarbeta ett grĂ€nssnitt och en terminologi som Ă€r anpassad för den specifika mĂ„lgruppen av anvĂ€ndare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra grĂ€nssnittet mer lĂ€ttsamt genom mer fĂ€rg och interaktion, anvĂ€nda ett sprĂ„k som avspeglar anvĂ€ndaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur anvÀndandet av modeller kan pÄverka elevernas resultat i ritningslÀsning. I undersökningen deltar 28 elever som gÄr pÄ byggprogrammet. Eleverna har gjort ett test med tre vyer som Àr avbildade frÄn tvÄ hÄll. Elevernas uppgift var att avbilda frÄn ett tredje hÄll. Testet genomfördes vid tvÄ tillfÀllen, med tre veckors mellanrum.

FrÄn och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag anvÀnda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utlÀndska dotterbolag nÀr ett noterat svenskt moderbolag skall upprÀtta en koncernredovisning. Före 2005 tillÀmpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av Àndrade valutakurser) men skall idag tillÀmpa IAS 21 (effekterna av Àndrade valutakurser). Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur svenska moderbolag, med utlÀndska dotterbolag, pÄverkats av det nya regelverket och hur de skall tillÀmpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundlÀggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstÄ Àmnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj dÄ dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. VÄr utgÄngspunkt var det relationella perspektivet dÀr pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsÀttningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal pÄ skolan mÄste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever sÄ att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsÀttningar.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lÀrare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom lÀroplanen grundar sig pÄ i förvÀg definierade mÄl och kunskapskrav, sÄ var avsikten att undersöka hur dessa Äterspeglas i lÀrarnas bedömningspraktik, ifrÄga om vilka bedömningsprocesser som anvÀnds och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lÀrare i företagsekonomi. Resultaten visar pÄ betydande skillnader hur lÀrarna arbetar med bedömning och i vilken utstrÀckning som kursplanernas mÄl och bedömningskriterier anvÀnds, och i analysen framtrÀder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmÄl och betygskriterier, vilka tydligt framtrÀder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

Tanken med studien var att försöka fÄ en uppfattning om och problematisera kring hur elever tÀnker om och upplever historisk populÀrfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populÀrfilm i klassrummet Àr till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tÀnkande. Jag fann att historisk populÀrfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tÀnkande och aktiv bedömning av filmens innehÄll. En annan slutsats jag drar av undersökningen Àr att lÀttsam, historisk populÀrfilm, gÀrna med komiska inslag, Àr att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever dÄ denna typ av film underlÀttar processen av kritiskt tÀnkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats Àr att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner dÀr alla med utgÄngspunkt frÄn en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bÀddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Uppsatsen behandlar hur bilder kan leda till sprÄkliga aktiviteter och dÀrmedocksÄ hur bilder kan vara sprÄkstimulerande för andrasprÄksinlÀraren. Uppsatseninleds med en litteratur- och forskningsöversikt som beskriver nÄgrapedagogiska teorier kring lÀrande och utveckling. I forskningsöversiktenbeskrivs ocksÄ bilden som verktyg för kommunikation och svenska somandrasprÄk i teori och praktik. Till sist behandlas bilder och bildskapande somvÀg till mÄlsprÄket och varför man skall anvÀnda bilder och bildskapande isvenska som andrasprÄksundervisningen.Undersökningen visar att bilder i undervisningen kan ha mycket positivaeffekter för andrasprÄksinlÀraren genom att de bland annat fungerar somigÄngsÀttare till skriftlig och muntlig produktion. Genom bilder kan elevenocksÄ ÄskÄdliggöra sin verklighet och sina tankar, vilket avspeglar sig bÄde i dediskussioner som bilderna gav upphov till och i elevernas skriftliga produktion.Bilderna möjliggjorde för eleverna att arbeta pÄ sin kognitiva nivÄ och de bildersom anvÀnds i den observerade undervisningen bidrar till att de sprÄkligaaktiviteterna tala, lyssna, skriva och lÀsa stimuleras.I undersökningen framkommer det att bilder i svenska somandrasprÄkundervisningen upplevs som positivt av eleverna, Àven om det finnsen tendens hos vissa elever att tycka att detta arbetssÀtt inte Àr ?riktigt arbete?.Men dÄ undersökningen visar att bilder kan vara sprÄkstimulerande pÄ olika sÀttÀr det viktigt att pedagogen, precis som i all undervisning, diskuterar dedidaktiska frÄgorna varför, vad och hur med eleverna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

IP-telefoni introducerades 1995 och har sedan dess vÀxt sig starkare och starkare men det Àr först nu i samband med att fler och fler fÄr tillgÄng till bredband som lanseringen av tjÀnsten tagit fart pÄ allvar. Vid lanseringen av nya produkter framkommer det alltid vissa problem, sÄ Àr Àven fallet med IP-telefoni. FOI (2004) beskriver tvÄ av de största vilka Àr beroendet av konstant strömförsörjning och sÀkerhet mot intrÄng och attacker, och Gulliksson och Lindström (2000) tar upp det som kan klassas som det tredje vilket Àr samtalskvaliteten. Dessa problem kan ses ha en gemensam lösning nÀmligen olika hÄrdvara. För att ta reda pÄ vilken hÄrdvarufunktionalitet som anvÀnds för att lösa problemen har det gjorts intervjuer med företag inom branschen.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan pÄverka den fria leken.Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna ett till fem Är. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och anvÀndes i analysmodellen meningskoncentrering. Det hÀr resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende pÄ situation.

Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielÀrare ser pÄ Àmnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar sÀrskilt pÄ frÄgestÀllningarna kring vilka syften som ingÄr i det Àmnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker Àven att ta reda pÄ hur det Àmnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ÀmneslÀrarnas Àmnen och undervisning. En tredje frÄgestÀllning Àr vilka hinder som de sju stycken lÀrarna finner i det Àmnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta Àr den kvalitativa undersökningen.