Fixturer Àr vanliga i tillverkningsindustrin för att hÄlla detaljer pÄ plats under tiden de monterassamman. Det vanliga Àr att fixturerna konstrueras för varje specifik uppsÀttning av detaljer som skafixeras. Ibland uppstÄr behovet att kunna justera fixturer sÄ att de kan ÄteranvÀndas. Den typ avflexibel fixtur som anvÀnds i detta arbete har fÄtt namnet flexapod.Arbetets resultat Àr ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt, en operatörspanel, som hjÀlper operatören medjusteringen av flexapoderna. MÄlet för operatören Àr att justera lÀngden pÄ flexapodens sex ben sÄatt flexapoden hamnar i önskat lÀge.

Flygbolaget NextJet fick i januari 2012 eget Part-145 godkÀnnande för att till en början bedriva linjeunderhÄll. Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa ett förslag för hur A-checkspaketen kan se ut för flygplanstypen SAAB 340. För att göra detta, gavs det av NextJet flera manualer och dokument kring SAAB 340. Processen har dÀrefter delats upp i fyra olika faser för att slutligen fÄ det önskade resultatet. I fas ett gjordes en initial kartlÀggning av de enskilda arbetena, s.k.

Abstrakt Den hÀr studiens problemstÀllningar Àr uppdelade i tre. Den första handlar om hur Àmnen och kÀllor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur tvÄ av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemstÀllningarna Àr indelade i separata frÄgestÀllningar. Hur Àmnes- och kÀllfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehÄllsanalys.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad eleverna vill vara med och pÄverka i skolan, vad eleverna har inflytande över och nÀr det ges tillfÀlle för elevinflytande? Dessutom ville vi Àven fÄ reda pÄ hur eleverna kÀnner för elevinflytandet i skolan. VÄr teoridel bygger pÄ John Dewey teori om socialiseringsuppdrag dÀr pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och pÄ sÄ sÀtt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att anvÀnda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med 16 elever i Ärskurs sex pÄ en skola i en större stad i södra Sverige.

Thanka Àr en tibetansk konsttradition som bestÄr av religiösa bilder förestÀllande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven Àr starkt symbolistiska och strÀngt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar dÀr den första Àr hÀmtad ur litteratur, jag redogör hÀr för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten bestÄr av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag sjÀlv mÄlat. Slutsatsen blir att denna konst Àr mycket komplex och tidskrÀvande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den vÀsterlÀndska stressen.

VÄrt ena syfte med vÄrt examensarbete var att fÄ reda pÄ vilka för- och nackdelar det finns nÀr man anvÀnder utomhuspedagogik i undervisningen. Vi ville Àven ha svar pÄ hur elevers psykiska och fysiska hÀlsa pÄverkas av utomhusundervisning. VÄrt tredje syfte var att ta reda pÄ hur man arbetar med de samhÀllsorienterande Àmnena utomhus. För att uppnÄ dessa syften har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fÄtt frÄn pedagogerna har dÀrefter jÀmförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mÄr bÀttre av att vara utomhus och att de dÄ anvÀnder sin kropp vid inlÀrning. Eleverna med koncentrationssvÄrigheter fÄr större utrymme till rörelse och mÀrks inte pÄ samma sÀtt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som krÀver aktivt deltagande. Som pedagog kan man arbeta med de samhÀllsorienterande Àmnena utomhus genom att gÄ pÄ stadsvandringar och se vad bygden har att berÀtta..

BAKGRUND: Konflikter sker dagligen i förskolans vÀrld. Det spelar en avgörande roll för barnen hur pedagogerna hanterar konflikterna. Genom att ge barnen de rÀtta verktygen till att lösa konflikterna sjÀlva sÄ stÀrks barnens sjÀlvförtroende och de kÀnner sig trygga i sig sjÀlva. Vi lyfter fram olika författares syn pÄ vad konflikter Àr, hur de uppkommer och hur de kan lösas. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs syn pÄ relationen mellan barn och vuxna som innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra, samt Johanssons syn pÄ pedagogens perspektiv vid konflikter i förskolan.SYFTE: Syftet med arbetet Àr att se hur konfliktlösningen gÄr till ute i tvÄ olika förskole-verksamheter och hur samtliga pedagoger i dessa verksamheter agerar i barnens konflikter.METOD: Vi Àr nyfikna pÄ att se hur det ser ut i förskoleverksamheterna.

I en nÀrlÀsning av Gustave Flauberts Madame Bovary fokuserar denna studie pÄ huvudkaraktÀren, Emma Bovary, och hennes brytningar frÄn de förvÀntningar som finns pÄ henne som kvinna, hustru och moder. FörvÀntningar som bestÀmmer hur hon bör vara och agera. Emma jÀmförs dessutom med romanens andra kvinnor dÄ Àven de analyseras. Studien utförs med stöd i feministiska teorier men Àven ett socialhistoriskt perspektiv anvÀnds. Det resultat som gÄr att finna bestÄr av Emmas ovilja till anpassning i sina kvinnliga roller.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan nÀr de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmÀrksam pÄ vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.UtifrÄn mitt syfte stÀller jag följande frÄgor.Vad hÀnder i samtal och samspel nÀr barn skapar pÄ förskolan?Vad Àr det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det nÄgot som hindrar samtal och samspel?En studie pÄ nio tillfÀllen ger en inblick nÀr barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar pÄ Àr grunden för uppsatsen.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Bakgrund SĂ€rskolan har en speciell position i samhĂ€llet. Barnen som undervisas dĂ€r vĂ€xer upp till ett liv som skiljer sig frĂ„n livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsĂ€rskolan mĂ„ste beakta detta nĂ€r den planerar sin undervisning och ibland avvika frĂ„n kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet Ă€r att fĂ„ reda pĂ„ hur pedagogerna pĂ„ en grundsĂ€rskola skapar mening i en verksamhet dĂ€r det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen Ă„lder, i mĂ„nga fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhĂ€llsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen Ă€r styrd av kunskapsmĂ„l och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger frĂ„n en grundsĂ€rskola. Öppna intervjufrĂ„gor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa stĂ€ller pĂ„ lĂ€randesituationer, och dels pĂ„ kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

Flygbolaget NextJet fick i januari 2012 eget Part-145 godkÀnnande för att till en början bedriva linjeunderhÄll. Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa ett förslag för hur A-checkspaketen kan se ut för flygplanstypen SAAB 340. För att göra detta, gavs det av NextJet flera manualer och dokument kring SAAB 340. Processen har dÀrefter delats upp i fyra olika faser för att slutligen fÄ det önskade resultatet. I fas ett gjordes en initial kartlÀggning av de enskilda arbetena, s.k.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.