Syftet med uppsatsen är att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen på Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation på arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer också belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sätt att motivera och medarbetarnas svar på motivation varit relativt jämna för att jämföra. Båda parterna anser att kommunikationen men främst gemenskapen är viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glädje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstärks.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.

Att tala samma språk är en förutsättning för ett gott ledarskap - En studie av lärande och förväntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. Målet är att söka reda på de eventuella behållningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fått ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebär utifrån litteraturen och den konsultfirma företaget använt sig av för att hålla i utbildningen. Vidare kommer en jämförelse att göras mellan den information som står skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgångspunkt med åtta intervjuer som är uppdelade i två informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till är att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen är av positiv karaktär.

SammanfattningSverige har sedan lång tid tillbaka varit ett ledande land i såväl ekonomi som tillväxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de två världskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprång i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprång har under 2000 talets början reducerats kraftigt och många länder har gått förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra länder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige måste förändras, Sverige måste återta det försprång landet en gång hade.

Syfte: Jag ville ta reda på hur chefer/ledare idag handskas med och blir påverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress är helt individuell beroende på erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen är det upp till sig som chef att lära dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

SammanfattningTitel:Att leda löshästar - en studie om hur resurskonsulter upplever ledarskapet ikundföretagenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Sabina Molin och Kamilla KristofferssonHandledare:Monika Wallmon och Lars EkstrandDatum:2015 ? JanuariSyfte:Syftet med detta arbete är att med hjälp av leader-member exchange theory undersökautbytesrelationerna mellan resurskonsulter och deras närmaste ledare på kundföretaget samtvilka ledarbeteenden som används för att leda inhyrd arbetskraft och hur de påverkarrelationerna.Metod:Denna uppsats har ett positivistiskt förhållningssätt och det används en hypotetiskdeduktivmetod som innebär att hypoteser deduceras från teori och sedan prövas mot empiri.En kvantitativ ansats används genom att samla in empiri genom webbenkäter som skickades uttill 148 respondenter.Resultat & slutsats:Undersökningen visade att stödjande ledarskap och leda som förebildhade störst påverkan på utbytesrelationerna. De ledarbeteenden som användes i störstutsträckning var berättigande och erkännande. Utveckling och visionerande användes allraminst. De flesta utbytesrelationer var höga.Förslag till fortsatt forskning:Flera förslag till fortsatt forskning presenteras men vi finner attundersöka både ledare, ordinarie och inhyrd personal för att jämföra hur ledarskapet se ut ochfå en bredare bild är främsta intresset.Uppsatsens bidrag:Denna uppsats har bidragit med en insyn i hur ledare leder inhyrd personaloch hur detta ledarskap ser ut i form av ledarbeteenden och utbytesrelationer.Nyckelord:Ledarskap, inhyrd personal, utbytesrelation, leader-member exchange theory,ledarbeteende, transformativt och transaktionellt ledarskap..

This report addresses the management innovation and how shared leadership is a form of it. The report is a compilation of what shared leadership means and how two municipal organizations works with shared leadership. The two minicipal organizations are Strängnäs and Vällingby. One municipality (Strängnäs) is meanwhile this report produced during insertion of shared leadership. The other (Vällingby) has about two years experience of working with this form of leadership.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade även högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. Många människor tillbringar större delen av livet på att arbeta och arbetsmiljön påverkar medarbetarna på olika sätt, där ledarskapet är en faktor som påverkar hälsan. Arbetsplatsen anses därför vara en av de hälsofrämjande arenor där insatser för att förbättra hälsan kan genomföras. Att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa anses vara en självklarhet, men det finns inte så mycket forskning inom området.Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på en arbetsplats med låg sjukfrånvaro upplever att ledarskap bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Studien är av kvalitativ ansats där data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer.

School leaders face the challenge of creating and maintaining learning during rapid and complex conditions. Some of the challenges associated with leadership based on authenticity in intercultural schools will be discussed. The purpose of this essay is to describe and gain an insight into three school leaders´ views on leadership in multicultural schools. The study is based on scientific articles and the survey consists of interviews with head teachers in different multicultural schools. The hermeneutic research approach has been the basis for this study through qualitative interviews and collected data for analysis.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Könsstereotyper har minskat de senaste åren, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media är en viktig källa till bevarandet av stereotyper av män och kvinnor. Med hjälp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förståelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan människor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affärstidningar förmedlar bilden av män och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a.

Syftet med studien är att intervjua ledare och klarlägga deras åsikter: i) om hur de ser på mångfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser på mångfald och iii) hur de själva ser på sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen är genomförd i en kvalitativ metod utifrån en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgått från temana: mångfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som främst ser mångfald utifrån kön men även i viss mån ålder och etnicitet.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef är och hur en bra chef inom äldreomsorgen kan definieras. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Är det personlig mognad eller bra egenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra med karriärtänkande, intresse, makt eller är det personlig utveckling? Vad är det som driver en människa att arbeta som chef? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inom äldreomsorgen. I vår resultatredovisning har vi bearbetat våra intervjuer genom att tematisera enligt grund teorin. Vår analys är sammankopplad med ett humanistiskt synsätt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap..

Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.